Antibiotika

Allmänt om antibiotika

Antibiotika används vid svårare bakteriella infektioner. Mindre infektioner läker ofta ut av sig själva.

Antibiotika gjordes från början av mikroorganismer som förekommer naturligt i vissa typer av mögel och bakterier – till exempel är Penicilliner och Tetracykliner framställda på detta sätt. Idag går det också att göra antibiotika med syntetiska medel. Kinoloner är ett exempel på ett syntetiskt framtaget antibiotika.

Penicillin används ofta som en synonym till antibiotika. Även om penicillin är den mest använda sorten, finns det flera andra grupper av antibiotika. De vanligaste grupperna är:

• Penicilliner

• Cefalosporiner

• Tetracykliner

• Makrolider

• Kinoloner

• Trimetopiner och sulfonamider

Olika typer av antibiotika är effektiva mot olika många och olika sorters bakterier. Antibiotika som är effektiv mot flera olika sorters bakterier benämns som antibiotika med ett brett spektrum (så kallat bredspektrum). Om det är en mer avgränsad påverkan, benämns det som antibiotika med ett smalt spektrum.

Hur fungerar antibiotika?

Antibiotika verkar genom att skada eller störa bakterieceller utan att förstöra kroppens övriga celler. Effekten kan beskrivas som målsökande. Beroende på antibiotikasort kan läkemedlet skada bakteriens olika funktioner.

De flesta antibiotika påverkar bara en sorts bakterier och har därmed ett smalt spektrum. Antibiotika med bredspektrum kan däremot påverka och störa kroppens normala bakterieflora, främst goda bakterier i mag-tarmkanalen. Det är därför bättre att i första hand använda antibiotika med ett smalt spektrum, som är inriktat på att enbart skada de sjukdomsframkallande bakterierna.

Att tänka på vid antibiotikaanvändning

När du får en antibiotikakur utskriven finns det ett par regler som är viktiga att ha i åtanke.

Ta hela kuren

Det är viktigt att du tar antibiotikan så länge som din läkare har ordinerat, även om du känner dig bättre efter några dagar. Vid användning av antibiotika tar det ett tag innan alla bakterier försvinner. Om du avbryter din antibiotikakur i förtid, kan några bakterier överleva och föröka sig. Du riskerar då att bli sjuk igen och att bakterierna utvecklar antibiotikaresistens.

Släng, spara eller spola aldrig ner överbliven antibiotika

Det är viktigt att du lämnar in överbliven antibiotika på närmaste apotek.

Antibiotika skrivs alltid ut baserat på användningsområde. Du ska därför inte spara på en utskriven kur, eftersom det inte är säkert att den fungerar nästa gång du blir sjuk.

Antibiotika som spolas ner kommer ut i vårt vatten och påverkar djur och växter. Se därför till att alltid lämna in överbliven antibiotika på ett apotek.

Antibiotikaresistens beror till stor del på överkonsumtion och att antibiotika används i fel syfte.

Möjliga biverkningar av antibiotika

Beroende på vilken sorts antibiotika du får kan du uppleva olika sorters biverkningar. Vanliga biverkningar vid antibiotikaanvändning är:

• Mag- och tarmbesvär, såsom illamående och diarré

• Hudutslag och svampinfektioner kan förekomma under eller efter en antibiotikabehandling

Att just mag-tarmkanalen påverkas beror på att kroppens normala bakterieflora främst byggs upp av goda bakterier, så kallade mjölksyrebakterier. Det kan därför hjälpa att äta mat eller tabletter med probiotika, goda bakterier eller ett naturligt tillskott av mjölksyrebakterier (genom till exempel fil, yoghurt eller fermenterade grönsaker). För bästa effekt ska du se till att få i dig mat eller preparat med flera olika stammar av mjölksyrebakterier.

Antibiotikaresistens

Bakterier kan utveckla motståndskraft eller nedsatt känslighet för olika sorters antibiotika. Bakterierna vänjer sig, klarar av att stå emot antibiotikan och kan därmed bli antibiotikaresistenta, vilket gör dem svåra att behandla. Det är hos bakterierna som resistensen utvecklas – människor kan inte utveckla antibiotikaresistens.

Överdriven antibiotikaanvändning är en av de största anledningarna till utvecklingen av antibiotikaresistens. De vanligaste bidragande faktorerna till den överdriva användningen är att antibiotika skrivs ut då det egentligen inte behövs, att fel antibiotikasort skrivs ut och att det rör sig om fel dosering.

I Sverige har vi hittills inte haft alltför stora problem med antibiotikaresistens, men resistenta bakterier förekommer även här. Risken för att resistenta bakterier sprids är större i miljöer där användningen av antibiotika är vanligt förekommande och där det finns många sjuka. I Sverige handlar det främst om sjukhus, äldreboenden och en del förskolor.

För att motverka utvecklingen av antibiotikaresistens har det i Sverige skapats en nationell ledningsgrupp, Strama – strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens. Strama säkerställer att de som behöver antibiotika kan få det även i framtiden.

Att som frisk person smittas av en resistent bakterie är oftast ofarligt. Det kan däremot innebära en stor hälsorisk att som allvarligt sjuk eller nyopererad smittas av en infektion som är svår att behandla.

Antibiotikans historia

Vem som uppfann, eller snarare upptäckte, antibiotikan är inte helt klart. Användningen av mögelbakterier likt antibiotika verkar ha förekommit redan i det antika Egypten. Det var däremot först under det sena 1800-talet som forskare började förstå hur antibiotika kunde användas som botemedel för vissa sorters sjukdomar.

Louis Pasteur var en fransk kemist och biolog under 1800-talet. Han räknas idag som en av bakteriologins grundare. Han upptäckte bland annat de sjukdomsalstrande organismerna som orsakar mjältbrand, för vilket han även utvecklade ett vaccin, samt att mikroorganismer kan orsaka jäsning.

Det vi idag kallar penicillin upptäcktes av en slump av den skotska bakteriologen Sir Alexander Fleming år 1928. Fleming, som hade varit på semester, upptäckte vid sin återkomst att en av hans bakterieodlingar hade lämnats med locket snett. Misstaget hade lett till att en mögelsvamp hade växt till sig. Där svampen hade växt hade bakterierna försvunnit, vilket väckte Flemings nyfikenhet. Han forskade vidare på svampen, som var av sorten Penicillium chrysogenum, och under andra världskriget började penicillinet att användas inom militären.

År 1945 adlades Alexander Fleming och samma år tilldelades han även Nobelpriset tillsammans med Howard Walter Florey och Ernst Boris Chain för sina upptäckter som kom att rädda tusentals liv.

När kan Min Doktor hjälpa?

Min Doktor kan hjälpa dig med handläggning och bedömning kring behovet av antibiotika för behandling av infektioner.

Min Doktor följer Stramas riktlinjer vid förskrivning av antibiotika. Det är läkaren som avgör om du behöver antibiotika för att komma till rätta med dina besvär.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2024-01-24

Faktagranskad av:

Henrik Kangro, Medicinskt ledningsansvarig läkare, Min Doktor