Svar på Aftonbladets ledare om nätläkare

2019-03-13

Som Aftonbladet uppmärksammade i en ledare (12/3) kan ersättningen till digitala vårdgivare (”nätläkare”) vara på väg att ändras. Frågan är på dagordningen när sjukvårdsdelegationen i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sammanträder i Stockholm den här veckan.

(Aftonbladet tackade nej till att publicera vårt svar önskade oss bättre tur någon annanstans.)

Det förslag som ligger hos SKL nu beaktar inte de två grundläggande principerna för ett effektivt ersättningssystem: Fördelning av de finansiella riskerna och goda incitament för produktivitet och vårdkvalitet.

De vanligaste besvären hos oss nätläkare återfinns också på den traditionella vårdcentralens topplista. Vi har samma läkare, samma informationsinsamling, samma diagnoser, behandlingar och hjälpta patienter. Vi har öppet dygnet runt. Det enda rimliga antagande man kan göra är att utfallet är lika och borde vara värt lika mycket.** **Istället vill man ytterligare sänka ersättningen som redan idag är en fjärdedel av vad samma besvär kostar att handlägga på en fysisk vårdcentral, (för att inte tala om vad de kostar på en akutmottagning nattetid). Besvär som kan handläggas digitalt borde inte skötas på en fysisk mottagning som kostar mer och tar upp fler resurser, om inte patienten vill det.

En sänkning av ersättningen sänder signalen att nätläkare bör ta ännu enklare besök, något som digitala vårdgivare ofta kritiseras för att göra. Ersättningen måste baseras på hela vårt vårderbjudande precis som i det traditionella systemet. Eksemet ska täcka den dyrare depressionspatienten. Att ta mer komplicerade fall, vilket vi redan gör och i trygg takt vidareutvecklar i allt högre större utsträckning, är inte ekonomiskt hållbart i längden om ersättningen sänks.

Den som till varje pris vill svälta ut digitala vårdgivare måste förklara vart de över en halv miljon patienter som sökte vård digitalt förra året borde ha vänt sig i stället när köerna till primärvården är rekordlånga på flera håll - och varför de ska kosta fler skattekronor. Som digitala besök kostade de 245 miljoner. Samma antal patienter hade kostat 935 miljoner om de istället besökt fysiska vårdcentraler. Pengar, personal och plats frigörs alltså som kan komma även de allra sjukaste till nytta.

De måste förklara vart de många unga som mår psykiskt dåligt – och de som drar sig från att berätta om sina besvär på en fysisk vårdcentral – ska vända sig när det på vissa håll i landet är stört omöjligt att få en BUP-utredning. De måste förklara vem som ska avlasta akutsjukvården, som många primärvårdspatienter söker sig till när vårdcentralerna är fullbelagda eller stängda.

Tyvärr bottnar inte de få men högljudda kritikerna i ett genuint intresse av att utveckla vården till det bättre. Oftast beror motståndet på förlorad status och att man sitter fast i en förlegad ersättningsstruktur. Det är inte den redan låga kostnaden i sig som är problemet utan att man byggt systemet för att hålla människor ifrån sig, och räknar på hur många som ska stå i kö, istället för att räkna på besparingar och välbefinnande när människor får kostnadseffektiv hjälp i tid innan en hudförändring eller psykisk ohälsa utvecklats till något långt mycket mer kostsamt att hantera.

Låt inte gamla hierarkier hämma sjukvårdens utveckling. Se till möjligheterna - hur kan samhället dra ännu mer nytta av vår utvecklingskraft?

Det finns ingen enkel lösning på hur ersättningssystemen till digitala vårdgivare bör utformas. Just därför är det viktigt att inte göra något förhastat utan att invänta den statliga utredning som just nu pågår om digitala vårdtjänster. Förhoppningsvis kan den bidra till att bringa klarhet i hur digital vård kan integreras i vårdsystemet på ett bättre sätt. När SKL sammanträder denna vecka kommer över 10 000 svenskar att göra digitala vårdbesök. Det är personer i alla åldrar från olika delar av landet som behöver hjälp med en lång rad olika åkommor och besvär.

Kommer vi att kunna hjälpa lika många patienter nästa år? Svårt att veta – svaret beror till stor del på vad sjukvårdsdelegationen kommer fram till vad vi gör för nytta för dig som medborgare.

Magnus Nyhlén, läkare och grundare av Min Doktor

För ytterligare information:

Petronella Warg, ansvarig för samhällsrelationer, +46 10-16 00 406, Head of Corporate Communications press@mindoktor.se eller besök www.mindoktor.se

Min Doktor är Sveriges ledande digitala vårdgivare. Min Doktor vill öka tillgången till snabb och säker läkarvård genom att använda ny teknik till att ge patienten större kontroll och läkaren en effektivare arbetsprocess. Läkarbesök enligt Min Doktors modell är kostnadseffektivt för både patient och samhälle.