Inkontinens

Vad innebär inkontinens?

Ordet inkontinens används både för ofrivilligt urinläckage och för läckage av avföring. I den här texten berättar vi om urininkontinens.

Urininkontinens är ett vanligt förekommande tillstånd - omkring 500.000 personer i Sverige tros vara drabbade. Kvinnor drabbas ungefär tre gånger så ofta som män, och risken för inkontinens ökar när vi blir äldre.

Inkontinens brukar delas in i fem olika typer:

• Ansträngningsinkontinens, eller stressinkontinens, som innebär att det droppar urin i samband med ansträngning, som till exempel hosta, nysning eller fysisk aktivitet.

• Trängningsinkontinens, som ofta förekommer tillsammans med överaktiv blåsa. Den kännetecknas av att kissnödigheten kommer plötsligt, och det är svårt att hålla tätt tillräckligt länge för att hinna till en toalett.

• Blandinkontinens, som är en kombination av ansträngnings- och trängningsinkontinens.

• Överfyllnadsinkontinens (även kallat överrinningsinkontinens) vilket innebär att urinblåsan blivit så full med urin att den svämmar över.

• Droppinkontinens, som yttrar sig som efterdropp efter avslutad urinering.

Inkontinens kan också vara en följd av att ett sjukdomstillstånd gör det svårt att komma till toaletten i tid. Det kan till exempel vara att rörligheten har blivit begränsad på grund av artros eller skada. Detta kallas ibland för funktionell inkontinens.

Vad händer i kroppen?

Urinblåsans uppgift är att lagra urin och att avsiktligt tömma sig på urin. Det här sker genom en samverkan mellan viljestyrda nerver och muskelaktivitet som ligger utanför viljemässig kontroll: Muskellagren i urinblåsans vägg slappnar av och utvidgas efterhand som blåsan fylls med urin. Samtidigt ser en ringmuskel (sfinkter) till att urinblåsan håller tätt mot urinröret. När blåsan börjar bli full och blåsväggen blivit uttänjd skickas nervsignaler till hjärnan om att det är dags att kissa. Vid urineringen drar urinblåsan ihop sig, medan ringmuskeln slappnar av. 

När funktionen hos urinblåsan, urinröret, sfinktermuskeln eller nerverna är störd kan det leda till inkontinens:

• Ansträngningsinkontinens beror på att trycket i urinblåsan kortvarigt blir högre än trycket i urinröret/ringmuskeln, så att urin pressas ut. Som regel beror det på att  bäckenbottenmuskulaturen och andra stödjevävnader runt urinröret har försvagats.

• Trängningsinkontinens kännetecknas av att urinblåsan drar ihop sig fastän den inte är full.

• Vid överfyllnadsinkontinens har blåsan blivit alltför utspänd av urin, så att ringmuskeln efterhand försvagats.

• Droppinkontinens förekommer bara hos män och beror på försvagning i den muskel (bulbouretralmuskeln) som hjälper till att hålla urinröret ihopklämt mellan toalettbesöken.

Orsaker till urininkontinens

Några omständigheter som kan bidra till inkontinens är:

• Östrogenbrist i samband med klimakteriet

• Graviditet och barnafödande

• Blåskatarr (cystit)

• Blåssten (urinsten)

• Godartad prostataförstoring

• Påverkan på nerverna, till exempel av diskbråck eller spinal stenos

• Neurologiska sjukdomar som Parkinsons eller MS

• Tumörsjukdom i urinblåsan

Inkontinens är vanligare med stigande ålder hos både kvinnor och män. Det kan bland annat förklaras av att åldersförändringar i kroppen, som östrogenbrist eller godartad prostataförstoring, blir mer uttalade med tiden.

Vad är symptomen vid urininkontinens?

Vid ansträngningsinkontinens kan det vara svårt att hålla tätt när du till exempel hostar eller hoppar. Plötsliga rörelser som belastar musklerna kan leda till läckage.

Trängningsinkontinens innebär istället att du kan ha svårt att hinna till toaletten. Kissnödighetskänslan kommer ofta plötsligt och oväntat. Du kan ha överaktiv blåsa utan att vara inkontinent. Då känner du enbart en plötslig kissnödighet, men har inte svårt att hålla dig. Kissnödigheten kan också komma nattetid, så kallad nokturi.

Överfyllnadsinkontinens är vanligare hos män som har så kallat avflödeshinder, på grund av att en förstorad prostata trycker mot urinröret. Då är det vanligt att känna det som att blåsan inte töms helt vid urinering, att det tar tid att komma igång att kissa, samt att strålen blir tunn och svag. Svag blåsvägg och ofullständig tömning kan även orsakas av diabetes eller nervskada, och då brukar även andra symptom förekomma, som ökad törst eller avföringsinkontinens. 

Undersökning

När du söker vård för inkontinens får du beskriva dina symptom och vid vilka tillfällen de uppkommer. Du får lämna urinprov och genomgå en kroppslig undersökning. Är du kvinna görs som regel också en gynekologisk undersökning. Vilka ytterligare utredningar som behövs avgörs från fall till fall. Vissa specialundersökningar, som cystoskopi (undersökning av urinblåsans insida med en liten kamera) utförs bara på specialistmottagningar i urologi.

Behandling

Behandlingen kan bestå av träning av bäckenbottenmuskulaturen, blåsträning, läkemedel eller operation. Du kan också få hjälpmedel för anpassning till symptomen.

Bäckenbottenträning kan behövas vid både ansträngningsinkontinens och andra former av urininkontinens. Träningen består ofta av knipövningar och brukar göras under handledning av en fysioterapeut.

Blåsträning innebär att du tränar dig i att låta det gå längre tid mellan toalettbesöken. Därigenom vänjer du den överaktiva blåsan vid att hålla större mängd urin.

Läkemedelsbehandling kan bestå av lokal östrogenbehandling, läkemedel som lugnar urinblåsan om den är överaktiv, eller läkemedel som påverkar nervsignalerna, om inkontinensen beror på en neurologisk sjukdom eller skada.

Kirurgisk behandling kan till exempel vara att placera en slynga (ett band) runt urinröret, som ger urinröret extra stöd vid ansträngningsinkontinens. Män som har överrinningsinkontinens på grund av prostataförstoring kan bli bättre om prostatan åtgärdas, till exempel med laser, värmevågsbehandling eller operation.

Om det inte går att få bukt med besvären helt kan du få hjälpmedel som underlättar vardagen. Du kan exempelvis få inkontinensskydd eller få lära dig hur du själv kan tömma blåsan med hjälp av kateter, om inkontinensen beror på nervsjukdom.

När bör jag söka vård?

Om du har urinläckage finns det hjälp att få. Kontakta din vårdcentral för att boka en tid.

Du bör söka vård så snart som möjligt om du på kort tid har fått uttalad trängningsinkontinens, eller om du samtidigt som du har blivit inkontinent också har fått blod i urinen. 

Sök vård akut om du inte lyckas kissa trots att blåsan är full.

Vad kan jag göra själv?

Den mest effektiva egenvården för att förebygga eller lindra inkontinens är att stärka bäckenbottenmuskulaturen, eftersom den ofta är försvagad. Det kan vara svårt att på egen hand hitta rätt övningar för bäckenbottenträning och att utföra dem korrekt - kontakta gärna en fysioterapeut för råd.

Annat du kan göra är att:

• Gå ner i vikt om du är överviktig. Övervikt och fetma innebär ett ökat tryck på bäcken och blåsa.

• Vara noga med dina toalettvanor. Ge dig tid till att tömma blåsan helt. Du bör undvika att kissa ”i förebyggande syfte” om du har en överaktiv blåsa.

• Dricka lagom mycket. Du ska helst kissa 1 till 2 liter per dygn. Om du har stora besvär, kan det vara bra att undvika vätskedrivande drycker som kaffe och te.

• Sluta röka. Rökhosta kan bidra till ansträngningsinkontinens och försvaga bäckenbotten.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du besväras av urinläckage vid ansträngning, eller om du brukar bli kissnödig plötsligt och har svårt att hålla tätt, är du välkommen att kontakta Min Doktor. Vi kan hjälpa dig med en första bedömning, råd för egenvård eller hänvisning till en fysisk mottagning om det behövs.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2024-01-22

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor