Diskbråck

Allmänt om diskbråck

Mellan ryggradens kotor ligger det skivor, så kallade diskar, av brosk. Diskarna, som har en hårdare yta och en geléaktig kärna, fungerar som stötdämpare. Diskbråck uppstår när en av diskarna skadas. 

Det är oklart exakt vad som orsakar diskbråck, men det finns vissa faktorer som tyder på att det kan vara ärftligt – om du har diskbråck i släkten, löper du en något större risk att drabbas.

En annan vanlig anledning till att diskbråck utvecklas är så kallad degeneration, det vill säga långtgående slitage till följd av ålder. Diskarna blir med åren mer sköra och mindre flexibla, vilket ökar risken för att de ska få sprickor eller gå sönder till följd av felaktig eller överdriven belastning. 

Det kan även hända att en disk går sönder så pass mycket att innehållet börjar bukta ut. Diskens innehåll kan då trycka på nerver, vilket leder till en strålande smärta. Detta kan bland annat leda till ett tillstånd som kallas ischias. 

Vanliga symptom vid diskbråck

Beroende på var diskbråcket sitter kan du få olika symptom. Diskbråck i halsryggen leder till mer smärta i nacke och skuldra, som även kan stråla ut i armen. Om det är ett diskbråck i ländryggen, sitter smärtan i nedre delen av ryggen och kan stråla ut i skinka och ben. Smärtan kan komma plötsligt eller gradvis. Den kan även variera i styrka från person till person.

Vanliga symptom vid diskbråck är:

• Smärta i ryggen

• Smärta som strålar ner i ett ben, mot bröstkorgen eller ut i en arm

• Du känner av stickningar eller tyngdkänsla i ett ben

• Du har domningar i ett ben eller sämre rörelseförmåga

• Du har svårt att kontrollera urin och avföring

• Svaghetskänsla i muskler – du får svårt att hålla i saker eller snubblar mer

Symptomen kan komma plötsligt eller utvecklas gradvis. Vissa har återkommande och periodvisa besvär under ett antal år, medan andra får akuta besvär utan tidigare problematik. 

Det händer ibland att diskbråck trycker på de nerver som går till underlivet. Tillståndet kallas Cauda Equina-syndrom och är ovanligt. När det inträffar kan den drabbade få symptom som: 

• Svårt att kontrollera urin och avföring

• Nedsatt känsel i underlivet 

• Svårt att få erektion 

Om detta inträffar, ska du söka vård akut. Syndromet kan ge mycket svåra besvär, som riskerar att bli bestående om de inte behandlas omgående. 

Hur behandlar man diskbråck?

Lättare former av diskbråck behöver oftast ingen behandling, utan läker ut av sig själva. Det kan ta upp till 2 månader innan du känner dig helt återställd. Om du har mycket ont, kan du ta en värktablett.

För att snabbare komma tillrätta med smärtan kan du ta hjälp av en sjukgymnast. Det finns enkla övningar som du kan göra för att minska smärtan och öka rörligheten. Akupunktur kan också hjälpa.

I vissa svårare fall kan operation bli aktuell. En operation leder ofta till en stor förbättring och man brukar kunna bli helt återställd.

Du ska alltid söka vård akut, om du har ont i ryggen och något av dessa symptom:

• Domningar och stickningar i armar och ben eller vid ändtarm och könsorgan

• Svårigheter med att kontrollera urin och avföring

Vad kan jag göra själv?

Diskbråck kan göra mycket ont, ibland till den grad att det känns jobbigt att röra på sig. Trots detta bör du inte vara sängliggande mer än någon dag – se istället till att röra på dig kontinuerligt. 

För att minska dina besvär vid diskbråck kan du: 

• Ta lätta promenader och, i den mån det går, försök att fortsätta med dina dagliga sysslor.

• Om diskbråcket sitter i ländryggen, kan det kännas bra att lägga en kudde under benen när du ligger på rygg.

• Om diskbråcket sitter i halsryggen, kan det kännas bra att lägga armen eller handen bakom nacken för att lindra värken. 

• Undvik att sitta och/eller vara sängliggande under långa stunder. Se istället till att hitta en smärtfri ställning att vila i.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du har haft symptom på diskbråck i 2 veckor och inte blir hjälpt av smärtstillande, kan du kontakta Min Doktor. Vi hjälper dig reda ut vad problemen beror på. Vid behov hänvisar vi dig vidare för behandling och utredning.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2024-01-22

Faktagranskad av:

Henrik Kangro, Medicinskt ledningsansvarig läkare, Min Doktor