Klimakteriet och klimakteriebesvär

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet kallas även för övergångsåldern, och det pågår en tid före och efter menopaus, alltså den tidpunkt när menstruationerna upphör. Klimakteriets längd varierar från person till person, men brukar ofta vara omkring 5 till 10 år. Klimakteriet är ett naturligt del av åldrandet, och beror att på antalet äggblåsor håller på att ta slut. De äggblåsor som finns kvar har dessutom en begränsad förmåga att bilda östrogen, vilket leder till sjunkande nivåer av östrogen i blodet. 

Klimakteriet kan delas in i tre faser – perimenopaus, menopaus och postmenopaus.

Perimenopaus

Perimenopaus är tiden före den sista mensen. Denna period kallas även för förklimakteriet.

Perioden kan vara olika lång – från 1 till 15 år – för olika personer. I snitt brukar den perimenopausala perioden pågå i ungefär 4 år men det kan variera mycket.

Under den här tiden genomgår kroppen hormonförändringar. Det är vanligt med oregelbundna blödningar, klumpar i mensen, humörsvängningar, sömnproblem, värmevallningar, svettningar, irritation och nedstämdhet. Mensen kan komma både tätare än tidigare och mer sällan. Många av dessa symtom uppkommer på grund av en hormonell obalans mellan östrogen och progesteron. 

De flesta inleder sin perimenopausala period någon gång mellan 40 och 52 års ålder. 

Menopaus

Menopaus är tiden omkring den sista mensen. Eftersom det inte går att veta på förhand vilken mens som är den sista, fastställs tiden för menopaus efter ett år utan mensblödningar. I Sverige får kvinnor genomsnitt sin sista menstruation vid 51 till 52 års ålder, men det kan variera mellan 40 och 58 år. Om den sista mensen kommer före 45 års ålder, räknas det som tidig menopaus. Personer som röker genomgår ofta klimakteriet tidigare än personer som inte röker.

Precis som under perimenopaus är det vanligt att uppleva vissa klimakteriebesvär under menopausen till följd av den stora hormonförändring som kroppen genomgår. Du kan till exempel ha torra slemhinnor och minskad sexlust. Alla slemhinnor i kroppen påverkas, och du kan bli torr i mun och ögon, såväl som i huden. Vävnaderna runt slidan och urinröret drabbas också av hormonförändringarna. De blir svagare, vilket kan leda till läckage av urin när du hostar, nyser, skrattar eller hoppar. Det är också lite ökad risk för urinvägsinfektion.

Äggblåsorna fortsätter att producera östrogen i gradvis minskande mängd, vilket gör att många upplever fortsatta klimakteriebesvär även efter sista mensen. Du har dessutom en viss produktion av östrogen i dina fettvävnader, som gör att östrogennivåerna kan vara lindrigt förhöjda även efter att mensen upphört. Allt eftersom äggblåsorna tar slut minskar nivåerna av östrogen i kroppen tills blåsorna helt har försvunnit. När detta händer förblir östrogennivåerna låga i resten av livet.

Minskade nivåer av östrogen påverkar hela kroppen - livmodern, slidan, skelettet, hjärtat och hjärnan. Fettfördelningen i kroppen förändras, så att mer fett lagras inne bland organen, vilket kan leda till ökat midjemått och bukfetma. Det här innebär en förhöjd risk för diabetes typ 2, högt blodtryck och höga blodfetter.

Orsaker till klimakteriet

Alla som har äggstockar och äggblåsor genomgår klimakteriet. Det är en del av livmoderns naturliga process. När det inträffar är däremot individuellt – som regel brukar klimakteriet börja någon gång mellan  40 och 60 års ålder. 

Klimakteriet kan också inledas till följd av andra faktorer än ålder: 

• Prematur ovariell insufficiens (POI): Om den sista mensen inträffar före 40 års ålder, brukar det bero på POI. Det innebär att äggstockarna inte producerar tillräckligt höga nivåer av östrogen.

• Kirurgi där äggstockarna tagits bort. Om äggstockarna opereras bort, förändras kroppens hormonnivåer. Hormonförändringarna kan göra att klimakteriet inleds. 

• Kemoterapi eller strålning av äggstockarna. Kemoterapi eller strålning kan påverka mycket i kroppen, däribland hormonnivåerna. Klimakteriet kan inledas till följd av sådan behandling. 

• Autoimmuna sjukdomar 

• Läkemedelsbehandling som syftar till att hämma äggstockarnas aktivitet, till exempel vid behandling av endometrios. 

Hur vet du om du är i klimakteriet?

Det kan ibland vara svårt att veta om du är i klimakteriet eller inte. Vissa upplever nästan inga problem alls, medan andra får svåra besvär under övergångsperioden. Det är hur du upplever dina symptom som avgör hur din livskvalitet påverkas, och om du är i behov av behandling. 

Det första tecknet på att du kan ha inlett klimakteriet är att du får ett förändrat blödningsmönster. Det kan innebära att du omväxlande får tätare och glesare blödningar eller rikliga blödningar med klumpar i. Humörsvängningar är också vanligt. Sömnkvaliteten blir sämre och svettningar/värmevallningar kan komma och gå i perioder.

Klimakteriebesvär – symptom

Vanliga symtom vid klimakteriebesvär:

• Värmevallningar/svettningar

• Oregelbunden mens, oftast med klumpar

• Sömnproblem

• Ojämnt humör, nedstämdhet och ilska

• Plötsliga svettningar, så kallade värmevallningar

• Hjärtklappning

• Ångest/oro

• Torra och sköra slemhinnor i underlivet

• Torr hud, torrhet i munnen och ögonen

• Lätt inkontinens eller ökad kissnödighet

• Ledvärk

• Lättare att gå upp i vikt

• Kognitiva förändringar

• Koncentrationsproblem

Behandling av klimakteriebesvär

Det är vanligt att ha besvär i samband med klimakteriet. Om du upplever svåra besvär, som påverkar din vardag, kan det vara lämpligt med medicinsk behandling.

Symptom som svettningar och hjärtklappning kan behandlas med hormoner. Behandlingen kan ges i form av plåster, spray eller tabletter. Om du har livmodern kvar ges alltid en kombination av östrogen och gulkroppshormon, annars får du bara östrogen. 

Om du enbart har underlivsproblem kan det räcka med lokal östrogenbehandling. Behandlingen består då av en svagare sorts östrogen i krämform.

I vissa fall kan akupunktur eller kosttillskott lindra symptomen.

Ibland går det inte att behandla med östrogen och progesteron. Då kan behandlingen istället utgöras av en låg dos antidepressiva läkemedel.

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker du själv kan göra för att lindra klimakteriebesvären utan läkemedel:

• Rör dig regelbundet – motion är bra för humöret och hjälper dig att sova bättre. Det minskar även risken för bukfetma och diabetes typ 2. 

• Stress- och återhämtning, mindfulness och yoga, läsa bok, lyssna på musik. 

• Tänk på att ha en god sömnhygien. Här kan du läsa våra råd till dig med sömnbesvär.

• Undvik större mängder kaffe, socker, snabba kolhydrater och alkohol, eftersom de tenderar att förvärra svettningar och sömnproblem.

• Sluta röka.

• Klä dig lager på lager, så att du kan anpassa din klädsel efter temperatur.

• Använd tvättolja om du har sköra slemhinnor. Undvik tvål, som kan irritera och torka ut slemhinnorna. 

När kan Min Doktor hjälpa?

Det finns hjälp att få om du lider av klimakteriebesvär. Tveka inte att söka vård om du har något av följande symptom: 

• Värmevallningar, svettningar, hjärtklappning eller sömnproblem som påverkar din livskvalitet.

• Sveda och klåda i underlivet som kvarstår trots behandling med receptfria preparat.

• Problem med urinvägarna.

Min Doktor kan hjälpa dig med diagnos och behandling av klimakteriebesvär. Du är också välkommen att boka ett samtal med barnmorska för att få råd kring din hormonella balans och vad du själv kan göra för att må bättre.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2022-12-12

Faktagranskad av:

Susann Friis, Legitimerad barnmorska, Min Doktor