Vad är atrofisk vaginit?
Atrofisk vaginit (eller vaginal atrofi) är den medicinska termen för de förändringar som sker i slidan när östrogenproduktionen i kroppen sjunker. Blodcirkulationen i området försämras, och slidväggen och slemhinnorna i underlivet blir tunnare. Aktiviteten minskar i de körtlar som producerar skyddande sekret (lubrikation). Det här leder till att slemhinnorna i slidan och urinröret blir mer känsliga för friktion och skador, att pH-värdet stiger och att bakteriefloran lätt kan rubbas.
Vanliga tecken på atrofisk vaginit är torrhet, sveda och klåda i underlivet. Den känsliga slemhinnan kan också lättare angripas av bakterier. Vid atrofisk vaginit kan du därför ha lättare att få såväl urinvägsinfektion som infektion i slidan.
Vad finns det för orsaker till torra slemhinnor i underlivet?
I de flesta fall blir slemhinnorna torra och sköra på grund av att kroppens östrogenproduktion minskar. Det händer i samband med klimakteriet, men kan även förekomma vid förlossning och amning, eller vara en följd av stress. Om du har opererat bort äggstockarna, får du också östrogenbrist. Östrogenproduktionen kan dessutom påverkas av vissa preventivmedel.
Torra slemhinnor kan ibland vara en biverkning av läkemedel, eller orsakas av kroniska sjukdomar, som diabetes eller Sjögrens syndrom.
Vilka är symptomen vid atrofisk vaginit?
Typiska symptom vid atrofisk vaginit är:
Torra och sköra slemhinnor i underlivet
Klåda i underlivet
Sveda i underlivet
Sveda och smärta vid samlag
Sprickor och småsår i slidan
Flytning, som kan vara blodtillblandad
Obehag från urinvägarna – det kan svida när du kissar och kännas som att du behöver kissa ofta
Eventuellt återkommande urinvägsinfektioner
Vissa av de här symptomen kan förekomma även vid andra sjukdomar. Till exempel kan klåda och sveda vara tecken på svampinfektion som inte har med vaginal atrofi att göra. Blodtillblandad flytning och mellanblödning kan förekomma vid en del könssjukdomar, däribland klamydia. I ovanliga fall kan det vara tecken på en elakartad sjukdom.
Om du är i klimakteriet, kan du även ha andra symptom på östrogenbrist. De vanligaste är svettningar, värmevallningar och sömnproblem.
Undersökning och behandling
Det går ofta att ställa diagnosen atrofisk vaginit utifrån dina symptom och din sjukdomshistoria. Om du söker vård hos en gynekolog eller barnmorska, görs en undersökning av slidan och livmodertappen. Ibland tas prov från slemhinnan, samt eventuellt blodprov för att mäta hormonnivåerna. Om du har tecken på urinvägsinfektion, kan du få lämna ett urinprov.
Behandlingen vid torra slemhinnor anpassas från person till person. Om tillståndet beror på östrogenbrist, kan det ofta åtgärdas genom att tillföra östrogen lokalt i slidan, exempelvis i form av gel, vagitorier eller en p-ring, som byts ut var tredje månad. Om du är i klimakteriet och har flera besvär, som vallningar och svettningar, kan du få behandling med hormoner i tablettform.
När bör jag söka vård?
Om du upplever besvär av torra slemhinnor i underlivet, som inte går över med egenvård, kan du få hjälp av sjukvården. Du kan exempelvis kontakta vårdcentral, gynekolog eller barnmorskemottagning.
Om du har symptom som du inte känner igen, eller inte vet vad de beror på, till exempel mellanblödning eller blodiga flytningar, bör du kontakta läkare.
