Hem > Hälsa och sjukdomar > Övrigt > Diabetes typ 2

Diabetes typ 2

Vid diabetes typ 2 är kroppens känslighet för insulin nedsatt och det leder till att blodsockernivån stiger. Om inte tillståndet behandlas kan det med tiden ge upphov till allvarliga komplikationer och följdsjukdomar. Idag finns det flera bra behandlingsalternativ för typ 2-diabetes.

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Vad är diabetes typ 2?

Diabetes kallades förr sockersjuka, och det fullständiga medicinska namnet är diabetes mellitus, från ordet mel som betyder honung och sötma på latin. Ibland används förkortningen DM. Vid diabetes mellitus har du för högt blodsocker (blodglukos). 

Diabetes typ-2 uppkommer genom att kroppens celler blir insulinresistenta, det vill säga att de inte reagerar på insulin som de ska. Med tiden avtar dessutom insulinproduktionen. Det här är den vanligaste typen av diabetes och står för ungefär 85 procent av alla fall. 

Typ 2-diabetes skiljer sig från typ 1-diabetes genom att den sistnämnda är orsakad av en autoimmun sjukdom som förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Det finns därutöver flera andra, ovanligare diabetestyper.

Vad är normal blodsockernivå?

Blodsockerkoncentrationen behöver ligga inom ett specifikt intervall för att inte skapa problem i kroppen. Om du är på fastande mage ska blodglukosnivån vara mellan 4,0 och 6,0 mmol/l. Ett högre värde än så kan indikera att du har diabetes (fastevärde över 7,0 mmol/l) eller prediabetes, som är ett förstadium till diabetes (vid värden mellan 6,1 och 6,9 mmol/l). 

Om du nyss har ätit är det normalt att du har ett högre blodglukosvärde, men om det ligger väldigt högt, över 12,2 mmol/l, talar det för diabetes. Mer än 8,8 mmol/l tyder på prediabetes. Hos en diabetiker stiger blodsockret under en längre tidsperiod efter en måltid, och det är fortsatt högt i betydligt längre tid efteråt.

Hur regleras blodsockret?

Kroppen reglerar blodsockret noga, så att nivån aldrig blir för låg eller för hög. Hjärnan behöver socker för att fungera, och blir blodglukoshalten alltför låg (hypoglykemi) kan det leda till förvirring, kramper och i sällsynta fall att personen avlider. Hyperglykemi innebär att  blodsockret ligger för högt, något som med tiden skadar blodkärlen såväl som flera av kroppens organ och vävnader. 

Hormonerna som styr blodsockernivåerna heter insulin och glukagon. När blodglukoshalten sjunker - till exempel vid träning eller om det gått en lång tid sedan du åt - frigörs glukos från kroppens sockerreserver. Det sker under inverkan av glukagon.

När du äter stiger blodsockernivån, och då ser insulinet till att cellerna tar upp glukos. Det som inte förbrukas i cellerna lagras för framtida behov. 

Både insulin och glukagon bildas i bukspottkörteln, men av olika celltyper. De celler som producerar insulin kallas betaceller och de som tillverkar glukagon kallas alfaceller.

Vad orsakar typ 2-diabetes?

Diabetes typ 2 uppkommer genom samverkan mellan flera faktorer. Ärftlighet spelar en viktig roll, likaså kost och livsstil. Omkring 80 procent av alla personer med typ 2-diabetes är överviktiga eller feta, och diabetes typ 2 är en del av det metabola (eller metaboliska) syndromet. I det metabola syndromet ingår, förutom fetma och förhöjt blodglukos, även högt blodtryck och höga blodfetter.

Insulinresistens vanligt vid högt BMI

Insulinresistens kan finnas länge innan symptom på diabetes uppträder. I det här skedet producerar bukspottkörteln tillräckligt med insulin, men kroppens celler svarar sämre på insulinet. Effekten blir att glukostoleransen minskar och blodsockret blir förhöjt, vilket i sin tur ofta - men inte alltid - leder till att bukspottkörteln bildar ännu mer insulin. Det förhöjda blodsockret orsakar skada i blodkärlen. Många med insulinresistens har dessutom höga blodfetter, som även det ökar risken för kärlsjukdom.

Insulinresistens är vanligast hos personer med övervikt och fetma. Det exakta sambandet är inte fastställt, men troligen bildas ämnen i fettvävnaden som motverkar effekten av insulin. 

Nedsatt insulinproduktion

Med tiden minskar även bukspottkörtelns förmåga att bilda insulin. Det tros bero på att betacellerna i bukspottkörteln blivit uttröttade efter en lång tids överbelastning. 

Vem kan drabbas?

Ungefär 5 procent av Sveriges befolkning har diagnosen typ 2-diabetes, men mörkertalet bedöms vara stort - omkring dubbelt så många misstänks ha sjukdomen utan att veta om det. Tillståndet är lika vanligt hos kvinnor och män. Risken för att utveckla diabetes av den här typen ökar med stigande ålder, men även unga kan drabbas. 

Andra riskfaktorer är:

  • Ärftlighet. Flera gener som påverkar glukosmetabolismen har identifierats som riskfaktorer för typ 2-diabetes. Om du har en nära släkting med sjukdomen är det ökad risk att du själv ska utveckla den. 

  • Kost och livsstil. Stor konsumtion av rött kött, snabba kolhydrater och sötade drycker, hög alkoholkonsumtion, rökning, stress samt låg fysisk aktivitet är sådant som ger ökad risk att drabbas.

  • Övervikt och fetma. Insulinresistens är vanligt hos personer med högt BMI, men kan förekomma även hos normalviktiga personer. Risken för att få diabetes typ 2 ökar dock kraftigt med högre BMI - vid fetma är risken 7 gånger så stor.

  • Högt blodtryck, hypertoni. 

  • Högt kolesterol.

  • Om du tidigare haft graviditetsdiabetes.

Symptom vid diabetes typ 2

Typ 2-diabetes brukar komma smygande och upptäcks ofta i samband med att en patient utreds för någon annan sjukdom. Symptom som kan förekomma är:

  • ökad törst och ökad urinproduktion

  • trötthet och kraftlöshet

  • ökad förekomst av svampinfektioner, bland annat i underlivet

  • synförändringar och dimsyn

  • kramp i vaderna

  • fördröjd sårläkning

  • domningar i händer och fötter

Obehandlad kan diabetes typ 2 leda till följdsjukdomar som exempelvis njurskada (nefropati), ögonsjukdom (retinopati) och skador i perifera nerver (neuropati) samt ge upphov till sviktande potens (erektil dysfunktion). Typ 2-diabetes medför också ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och stroke.

Hur ställs diagnos?

Diagnosen diabetes ställs genom blodprov. Ibland är det svårt att avgöra om blodsockret är högt på grund av diabetes eller prediabetes, eller om det är orsakat av annan sjukdom eller läkemedelsbehandling. Då kan flera olika analyser behövas.

Som en del i utredningen brukar läkaren även undersöka blodtryck, hjärta, nervfunktion, njurfunktion med mera, för att ta reda på om sjukdomen har lett till några komplikationer.

Behandling

Behandlingen vid typ 2-diabetes syftar till att sänka blodsockernivån och minska risken för följdsjukdomar. Det uppnås genom förändringar i livsstilen (såsom kostomläggning och ökad fysisk aktivitet) tillsammans med läkemedelsbehandling. 

Vanligtvis ges läkemedel i tablettform, som verkar genom att öka cellernas upptag av glukos, minska upptaget av socker från tarmen, samt minska frisättningen av socker till blodet. Med tiden brukar många behöva komplettera tablettbehandlingen med insulininjektioner, när kroppens egen insulinproduktion har blivit för låg.

När du inleder behandling mot typ 2-diabetes kan du bli kallad på flera återbesök för att kontrollera effekten. Ibland behöver dosen justeras, och en del behöver prova några olika läkemedel innan de hamnar rätt. Därefter blir du kallad på uppföljande besök en gång i halvåret.

När ska jag söka vård?

Om du upplever att du dricker och kissar mycket, känner dig trött och orkeslös, eller har andra av symptomen ovan, bör du kontakta vården. Observera att även unga, såväl som personer som inte är överviktiga, kan utveckla diabetes typ 2 eller annan typ av diabetes (främst typ 1). Det är viktigt att alltid söka vård vid tecken på diabetes. 

Sök vård för diabetes typ 2

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för diabetes typ 2

Vad kan jag göra själv?

Om du har fått besked av läkare att du har insulinresistens eller prediabetes finns det en hel del åtgärder som kan minska risken för att du ska utveckla diabetes:

  • Gå ner i vikt om du är överviktig. Även små vikttapp på 5 till 7 procent kan ha gynnsam effekt på sjukdomsutvecklingen.

  • Motionera. Konditionsträning hjälper dig att gå ner i vikt om du är överviktig samt förbättrar cirkulation och kondition. Sikta på minst en halvtimmes promenad varje dag. Om du ägnar dig åt styrketräning bidrar den ökade muskelmassan till att du får en jämnare blodsockernivå.

  • Dra ner på alkoholkonsumtionen.

  • Sluta röka och snusa.

  • Se över din livssituation så att den blir så stressfri som möjligt. Stresshormon bidrar nämligen till att höja blodsockernivån.

Ät hälsosamt

  • Undvik snabba kolhydrater (socker, vitt mjöl, vitt ris, alkohol med mera).

  • Öka mängden fibrer i maten. Fibrer ger ökad mättnadskänsla och jämnar ut svängningar i blodsockret. Det finns mycket fibrer i fullkorn, grönsaker, baljväxter och frukter som citrus, äpplen och päron. Var dock måttfull med frukter, eftersom de även innehåller fruktsocker.

  • Minska på rött och processat kött, ät hellre fisk - ju fler gånger i veckan desto bättre. Även bönor, linser och tofu är bra proteinkällor.

  • Välj hellre omättade fetter, som finns i exempelvis olivolja, avokado och nötter, framför mättat fett som finns i smör och margarin. Men var återhållsam med alla sorters fett om du behöver gå ner i vikt. 

  • Fördela maten på flera mindre måltider dagligen - frukost, lunch, middag och ett par mellanmål - för att hålla blodsockret på en jämn nivå.

  • Välj vatten som måltidsdryck, och spara alkohol och sötade drycker till särskilda tillfällen. Du kan även dricka te och kaffe, då dessa inte påverkar blodsockret till det sämre, men var försiktig med socker, honung och mjölk.

De här förändringarna i kost och livsstil hjälper även när du redan har fått diabetes, men då behöver de oftast kombineras med medicinering. De är också bra för dig som har metabolt syndrom, eller som befinner dig i riskgrupp för diabetes typ 2 av någon annan anledning (till exempel om du har en nära släkting med sjukdomen).

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Välkommen att kontakta Min Doktor om du misstänker att du har insulinresistens eller diabetes. Vi kan göra en bedömning av dina besvär och ge dig en remiss för provtagning, eller hänvisa dig till en fysisk mottagning. 

Publicerad:

2022-10-18

Senast uppdaterad:

2022-11-17

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor