Hem > Hälsa och sjukdomar > Övrigt > Hormonella sjukdomar

Hormonella sjukdomar

Hormoner bildas av ett antal olika körtlar runt om i kroppen, och problem kan uppstå vid både för hög och för låg hormonproduktion.

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Vad är hormoner?

Hormoner är kemiska ämnen som fungerar som budbärare mellan olika organ och vävnader i kroppen. De bildas i särskilda hormonproducerande körtlar och transporteras via blodet till sitt mål. 

Hormoner reglerar många kroppsliga funktioner, däribland: 

  • Ämnesomsättning

  • Tillväxt

  • Fortplantning

  • Sömn och vakenhet

  • Aptit

  • Blodtryck

  • Hjärtfrekvens

Vad är det hormonella systemet?

Det hormonella systemet, även kallat det endokrina systemet, består av flera hormonproducerande körtlar. Körtlarnas aktivitet styrs i stor utsträckning från två områden i  hjärnan som kallas hypofysen och hypotalamus. Styrningen sker främst genom frisättning av hormonstimulerande hormoner. 

Ett exempel är när hypotalamus producerar ett hormon (TRH) som talar om för hypofysen att den ska stimulera sköldkörteln att bilda mer hormoner. Hypofysen skickar i sin tur en hormonell signal (TSH) till sköldkörteln att öka produktionen av sköldkörtelhormon (T3 och T4). När nivåerna av de aktuella hormonerna är tillräckligt höga utgör de en negativ feedback för hypotalamus och hypofysen, som då slutar frisätta TRH respektive TSH.

Hormonproduktion kan också ske mer eller mindre oberoende av hjärnan. Bisköldkörtelns aktivitet styrs exempelvis av nivåerna av kalcium och fosfor i blodet. Vid låga nivåer kalcium frisätts bisköldkörtelhormon, som ökar mängden tillgängligt kalcium. När kalciumnivåerna är tillräckligt höga sker en negativ feedback till bisköldkörteln, vars hormonproduktion då avtar. 

Följande körtlar brukar räknas till det endokrina systemet:

  • Hypotalamus i hjärnan. Här övervakas flera av kroppens funktioner, som temperatur, blodtryck, sömn och aptit. Hypotalamus skickar både hormonella signaler till hypofysen, och direkt till olika körtlar, organ och vävnader i kroppen.

  • Hypofysen, som sitter strax intill hypotalamus. Den utgör en sorts sambandscentral.  Från hypofysen frisätts hormonstimulerande hormoner, som i sin tur påverkar olika körtlar i det hormonella systemet att öka sin aktivitet. 

  • Tallkottkörteln, epifysen, som också den finns i hjärnan. Den producerar melatonin, ett hormon som reglerar bland annat dygnsrytmen. Tallkottkörtelns aktivitet styrs av dagsljus - när det är mörkt är frisättningen av melatonin högre, och i dagsljus är den lägre. 

  • Sköldkörteln (tyroidea), en körtel långt ner på halsens framsida. Här bildas olika sköldkörtelhormoner som påverkar ämnesomsättning, kroppsvikt, kroppstemperatur med mera.

  • Bisköldkörteln (paratyroidea), som sitter i anslutning till sköldkörteln. Den producerar hormon som reglerar nivåerna av kalcium, fosfor och D-vitamin i blodet. 

  • Bukspottkörteln (pankreas), en stor körtel i buken, i närheten av magsäcken. Den producerar insulin och glukagon, de båda hormoner som ser till att du har en jämn blodsockernivå.

  • Binjurarna, som sitter vid njurarnas övre ändar. Här bildas bland annat kortisol och adrenalin, två olika stresshormoner. Binjurarna producerar även hormoner som styr kroppens saltbalans, samt förstadier till olika könshormoner. 

  • Testiklar och äggstockar, som står för merparten av produktionen av könshormoner, såsom testosteron, östrogen och progesteron. 

  • Thymus, eller brässen, en körtel som tillbakabildas efter uppväxtåren. Hos barn finns den här körteln högt upp i bröstkorgen. Hormonet som bildas i thymus styr utvecklingen av en särskild sorts vita blodkroppar (T-lymfocyter) som är viktiga för ditt immunförsvar för resten av livet. 

En del av körtlarna ovan har också andra viktiga funktioner. I bukspottskörteln bildas ämnen som är nödvändiga för matsmältningen, och i äggstockar och testiklar sker utvecklingen av ägg och spermier. Vissa organ som har en annan huvudsaklig funktion kan också producera hormoner. Till exempel frisätter njurarna erytropoietin, ett hormon som reglerar produktionen av röda blodkroppar. Hormonproduktion sker även i fettvävnad, lever, hjärta, mage och tarm.

Vad är hormonella sjukdomar?

Sjukdomar som innebär att produktionen av ett hormon är för låg eller för hög kallas hormonella sjukdomar eller, med en medicinsk term, endokrina sjukdomar. Symptomen varierar beroende på vilket hormon som avviker. De kan exempelvis vara ökad törst, rastlöshet, viktnedgång, viktuppgång, förändrad kroppstemperatur, magproblem eller ökad kroppsbehåring. 

Hur uppkommer hormonella sjukdomar?

Hormonella sjukdomar kan uppkomma genom flera olika mekanismer:

En del endokrina sjukdomar orsakas av autoimmunitet, det vill säga att det egna immunförsvaret angriper den hormonproducerande vävnaden. Exempel på sådana sjukdomar är diabetes typ 1 och Addisons sjukdom. Vid typ 1-diabetes är det bukspottskörtelns insulinbildande celler som förstörs, och vid Addisons sjukdom är det binjurevävnad. 

Andra hormonsjukdomar beror på att en tumör producerar hormoner. Det behöver inte vara en elakartad tumör, men den kan ändå orsaka besvär i takt med att den hormonproducerande vävnaden växer i storlek och bildar allt större mängder hormoner. 

Tumörberoende hormonella sjukdomar är exempelvis Cushings sjukdom och vissa former av hypertyreos (överaktivitet i sköldkörteln). Vid Cushings sjukdom är binjurarnas aktivitet för hög, till följd av en hormonproducerande tumör i hypofysen, binjuren eller ibland lungan. När det finns tumörer i sköldkörteln kan de orsaka en ökad produktion av tillväxthormon.

Andra orsaker till hormonella rubbningar och sjukdomar är bland annat ärftliga faktorert, läkemedelsbehandling, livsstilsfaktorer samt näringsbrist.

Undersökning och diagnos

Symptomen vid hormonella sjukdomar skiljer sig åt, beroende på vilket hormon det är som är avvikande. Utredningen bestäms utifrån den enskilda patientens sjukdomshistoria och besvär. Blodprovsanalys är i de flesta fall ett viktigt steg mot diagnos. Ibland kan även andra undersökningar behövas, som till exempel EKG, ultraljud, röntgen eller MR-undersökning. 

Hur behandlas hormonella sjukdomar?

Olika endokrina tillstånd har olika behandlingar. En hormonbrist kan ofta rättas till genom att tillföra hormonet i läkemedelsform. Andra läkemedel hämmar hormonfrisättning, och kan därigenom sänka en för hög hormonnivå. Om den underliggande orsaken är en tumör kan kirurgi eller strålning bli aktuellt. 

Sök vård för hormonella sjukdomar

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för hormonella sjukdomar

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Min Doktor kan hjälpa till med bedömning, utredning och behandling av många hormonella tillstånd. Vi kan ge dig remiss för blodprovstagning och andra undersökningar som en del i utredningen.

Publicerad:

2022-11-17

Senast uppdaterad:

2022-11-17

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor