Hem > Hälsa och sjukdomar > Övrigt > Hypertyreos – En autoimmun sjukdom

Hypertyreos – En autoimmun sjukdom

Vid hypertyreos producerar sköldkörteln för mycket hormoner. Överskottet av hormoner kan leda till symptom som hjärtklappning, trötthet, viktnedgång och svettningar. 

Hypertyreos är en autoimmun sjukdom som kan delas in i tre olika sjukdomar. Sjukdomarna har liknande symptom, men olika behandlingsmetoder. De flesta med hypertyreos blir bra med behandling.

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Allmänt om hypertyreos

Sköldkörteln sitter på framsidan av halsen, strax nedanför struphuvudet, och kallas inom vården för tyreoidea. Sköldkörteln tillhör kroppens hormonsystem och producerar bland annat de hormoner som kontrollerar matsmältningen. Sköldkörteln producerar även hormoner som hjälper till att reglera kroppstemperatur, energinivåer, hjärtfrekvens samt tarmarnas och musklernas funktion.

Hypertyreos innebär att sköldkörteln är hyperaktiv och producerar ett överskott av sköldkörtelhormon. Beroende på vad som orsakat den förhöjda produktionen av hormoner delas hypertyreos in i olika sjukdomar:

  • Graves sjukdom: Immunförsvaret gör att sköldkörteln producerar mer hormoner

  • Knölstruma: Flera knölar i sköldkörteln leder till en överproduktion av hormoner

  • Toxiskt adenom: En knöl i sköldkörteln leder till en överproduktion av hormoner

Den vanligaste av sjukdomarna är Graves sjukdom, som även kallas för Basedows sjukdom, giftstruma, toxisk struma eller diffus autoimmun hypertyreos. Det är oftast personer under 40 år – det vill säga unga och personer i medelåldern – som får Graves sjukdom. Risken för att drabbas ökar om sjukdomen finns i familjen sedan tidigare. Det är ovanligt att barn drabbas, men det förekommer.

Graves sjukdom är vanligare hos kvinnor än hos män – 2-3% procent av kvinnorna drabbas av hypertyreos, vilket är 5-10 gånger fler än hos männen. För kvinnor i fertil ålder är risken att insjukna i Graves sjukdom högre under det första året efter en förlossning. De vanliga symptomen – förhöjd ämnesomsättning och trötthet – förekommer däremot hos många under denna period och behöver inte bero på hypertyreos. 

Hos äldre är det vanligare att drabbas av toxiskt adenom, även kallat toxisk knölstruma, än Graves sjukdom. Toxiskt adenom är en ovanlig orsak till hypertyreos och drabbar endast cirka 5% av alla som insjuknar i hypertyreos.  

Det är viktigt att behandla hypertyreos, eftersom den kan leda till hjärtinfarkt, hjärtsvikt, förmaksflimmer, kärlkramp och benskörhet (även kallat osteoporos), om den inte behandlas.

Symptom vid hypertyreos

Hypertyreos kan påverka hela livet för de personer som drabbas. De blir stressade, lättirriterade och får svårt att slutföra uppgifter. Förutom detta kan hypertyreos ge en rad andra symptom.

Vanliga symptom vid hypertyreos är:

  • Hjärtklappning och darrningar

  • Intolerans mot hetta

  • Trötthet och dålig sömn

  • Nervositet och oro

  • Depression

  • Irritation

  • Muskelsvaghet

  • Svullen sköldkörtel (struma)

  • Diarré, aptitlöshet och viktnedgång

  • Besvär i form av hudproblem och håravfall

  • Problem med ögonen, som kan kännas irriterade och se uppspärrade ut

Hos äldre patienter kan en annan klinisk bild, kallad apatisk hypertyreos, förekomma. Vanliga symptom vid hypertyreos hos äldre är:

  • Apati

  • Trötthet

  • Hjärtflimmer eller hjärtsvikt

Om hypertyreos underbehandlas eller inte behandlas, kan den i värsta fall leda till en toxisk kris då hjärtfrekvens, blodtryck och kroppstemperatur stiger till farligt höga nivåer. Om detta händer, behöver du snabbt få behandling.

Hur behandlar man hypertyreos?

För att fastställa om du har hypertyreos behöver du lämna ett blodprov. En läkare behöver också undersöka din sköldkörtel för att avgöra om det finns några knölar, om sköldkörteln är öm eller om den är förstorad. I samband med den fysiska undersökningen kontrolleras också ditt blodtryck och dina reflexer och du får göra ett EKG. 

Överproduktion av hormon i sköldkörteln kan behandlas med läkemedel, operation eller radiojodbehandling.

Vid behandling med läkemedel används tabletter (tyreostatika) som minskar sköldkörtelns hormonproduktion. Dessa behöver oftast kombineras med läkemedel som innehåller tyroxin för att få rätt hormonbalans i kroppen. Behandlingen brukar pågå i 1-2 år och sköldkörteln kan i många fall återfå sin normala funktion efter behandlingen. 

Det är relativt vanligt att hypertyreos övergår till hypotyreos. Vid hypotyreos producerar sköldkörteln istället ett underskott av hormoner. Om detta händer, regleras underskottet med medicin.

Operation är lämplig vid kraftigt förstorad sköldkörtel. Vid operationen tas hela eller delar av sköldkörteln bort. Därefter behövs en livslång behandling med tyroxin.

Radiojodbehandling är en typ av strålbehandling med svag radioaktiv jodlösning, som verkar direkt på sköldkörteln. Liksom som vid operation krävs det ofta en livslång behandling med tyroxin efteråt.

Förutom vilken typ hypertyreos du har, beror typen av behandling som du får på hur gammal du är, hur stor din sköldkörtel är samt hur påverkad du är av sjukdomen.

Sök vård för hypertyreos

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för hypertyreos

När kan Min Doktor hjälpa?

Kontakta Min Doktor om du har symptom som kan tyda på hypertyreos.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2022-06-03

Faktagranskad av:

Henrik Kangro, medicinskt ledningsansvarig läkare, Min Doktor