Håravfall

Allmänt om håravfall

Håravfall kan vara både normalt och sjukligt. Normalt håravfall är en naturlig del av hårväxtcykeln, och förändringar i behåringen sker även i olika skeden i livet, framför allt i puberteten och när vi blir äldre. Onormalt håravfall kan vara en följd av sjukdom, stress eller näringsbrist. Vissa läkemedelsbehandlingar kan också påverka hårväxten, inte minst cellgiftsbehandling. Den medicinska termen för håravfall är alopeci. 

Beroende på vad den underliggande orsaken är kan håravfallet yttra sig på lite olika sätt: som en uttunning av håret (diffust håravfall), i form av hårlösa fläckar (fläckvis håravfall) eller genom att allt hår faller av (totalt håravfall). 

Håret kan falla av när hårsäckarna påverkas av sådant som händer i kroppen, eller för att själva hårsäckarna har drabbats en sjukdom. Vid håravfall som beror på åldrande eller ärftlighet blir hårsäckarna successivt tillbakabildade och slutar bilda nya hårstrån.

Beroende på vad som har orsakat håravfallet kan prognosen variera. Många gånger kommer hårväxten tillbaka, men i andra fall blir tunnhårigheten eller hårlösheten permanent.

Fysiologiskt håravfall är normalt

Det är normalt att tappa en viss mängd hår. Hårväxten går igenom flera faser – tillväxtfas, övergångsfas och vilofas – och att hårstrån faller ut är en naturlig del av cykeln. Som regel tappar en vuxen människa mellan 50 och 150 hårstrån om dagen.

Hårsäckarna och hårväxten påverkas dessutom av könshormoner hos både kvinnor och män. I samband med puberteten sker en förändring av hårlinjen, så att hårfästet höjs något. När vi blir äldre minskar antalet aktiva hårsäckar och då sker en naturlig uttunning av håret.

Ärftligt håravfall hos män

Ärftligt håravfall är den vanligaste orsaken till tunnhårighet och hårlöshet hos män. Vid ärftligt håravfall har hårsäckarna en ökad känslighet för det manliga könshormonet dihydrotestosteron, DHT. Detta gör att hårets tillväxtfas blir kortare och hårstråna faller av tidigare, vilket leder till att håret blir tunnare. Med tiden blir hårsäckarna allt mindre för att till sist tillbakabildas helt. Den här typen av håravfall kallas även för androgenetiskt – androgen betyder manligt könshormon och genetiskt syftar på att det finns ärftliga faktorer.

Ärftligt håravfall hos män kan ofta börja synas tidigt i livet, ibland redan i 20-årsåldern. Först blir vikarna vid tinningarna djupare, hårfästet blir högre och en tunnhårig fläck uppträder på hjässan. Senare blir hjässan helt kal och är endast omgiven av en krans av hår längs sidorna och i nacken.

Ärftligt håravfall hos kvinnor

Ärftligt håravfall hos kvinnor har samma bakgrund som hos män, men håravfallet har en lite annan utbredning. Ofta uppträder inte håravfallet förrän i klimakteriet. Hos kvinnor märks håravfallet genom att håret på hjässan blir glesare, så att huden lyser igenom.

Orsaker till diffust håravfall

Diffust håravfall innebär att du tappar mer hår än vanligt, ofta under en kort period på bara några veckor. Det diffusa håravfallet är fördelat över hela huvudet. Den här typen av håravfall brukar bero på att många hårstrån går in i vilofas samtidigt, för att sedan falla av ett par tre månader senare. Det som har orsakat håravfallet har alltså inträffat några månader innan håravfallet märks. Det kan till exempel vara:

• Stress, som ofta är psykisk och kan ha kommit plötsligt

• Förlossning

• En svår infektion med feber, till exempel om du varit rejält sjuk i influensa eller covid-19

• Sköldkörtelrubbning – såväl minskad som ökad aktivitet i sköldkörteln kan leda till håravfall

• Blodbrist

• Näringsbrist, såsom proteinbrist eller zinkbrist. Näringsbrist kan förekomma vid bland annat anorexi.

• Autoimmun sjukdom, som reumatism

• Diabetes

• Behandling med vissa läkemedel, däribland blodförtunnande medel och betablockerare

Vid cellgiftsbehandling är det vanligt att tappa allt hår i samband med behandlingen, det vill säga inte med ett par månaders fördröjning. Då brukar håret växa tillbaka några månader efter avslutad behandling. Det förekommer att håret då får en lite annorlunda kvalitet eller är lite tunnare än innan.

Orsaker till fläckvis håravfall

Fläckvis håravfall kan uppträda var som helst på huvudet. Hårlösa fläckar uppkommer när hårsäckarna eller hårstråna i ett avgränsat område har blivit påverkade. Beroende vad det är för slags påverkan kan det även finnas andra symptom, som till exempel fjällande och röd hud.

Det här är de vanligaste orsakerna till fläckvis håravfall:

• Alopecia areata – en autoimmun sjukdom som drabbar hårsäckarna. Sjukdomen är lika vanlig hos kvinnor som hos män, och hos de allra flesta växer håret ut igen efter ett par månader. För en del personer kan besvären återkomma. Hårlösheten kan även bre ut sig över hela huvudet och eventuellt resten kroppen, men det är ovanligt.

• Svampinfektion, framför allt ringorm. Ringorm är en svampinfektion som angriper hårstråna och orsakar inflammation i huden. Infektionen kan drabba såväl hårbotten som huden på andra delar av kroppen.

• Ärrbildning efter en tidigare skada i huden. Om skadan är tillräckligt djup, förstörs hårsäckarna och ersätts av ärrvävnad. Sådana skador kan exempelvis vara brännskada, sårskada, autoimmun hudsjukdom eller en djup infektion i huden.

• Hudsjukdomar som psoriasis och eksem.

• Mekanisk nötning eller drag, till exempel om du har håret stramt uppsatt en stor del av tiden, eller brukar bära en åtsittande keps med hård kant.

Vilka är symptomen vid håravfall?

Alopeci kan yttra sig på olika sätt: 

• En eller flera hårlösa fläckar

• Du tappar onormalt mycket hår  

• Du upptäcker att håret har blivit tunnare

Om håravfallet beror på en underliggande sjukdom, kan du ha andra symptom på den sjukdomen. Till exempel kan du bli svag och trött om du har blodbrist. Om du har håravfall som beror på ringorm, eksem eller annan inflammation i huden, kan huden samtidigt vara röd och flagnande.

Undersökning och behandling vid håravfall

När du söker vård för håravfall får du börja med att berätta hur länge du har haft besvären, om du har några andra symptom eller har varit med om något som kan ha utlöst håravfallet. Du får också uppge om du står på någon läkemedelsbehandling.

Läkaren undersöker din hårbotten och kan även ta prover för svampodling eller vävnadsanalys på laboratorium. Du kan få lämna blodprov för analys av blodvärde, inflammationsmarkörer och hormonnivåer, med mera. 

Behandlingen varierar beroende på vad som är orsaken till håravfall. Många gånger behövs ingen behandling, utan håret växer ut igen efter några månader. Om det är näringsbrist eller blodbrist som är orsaken, växer håret ut när bristen har korrigerats.

Om håravfallet har uppstått i samband med att du fått ett nytt läkemedel, kan eventuellt läkemedlet bytas ut. Ringorm behandlas med svampdödande schampo och tabletter. Manligt håravfall kan gå att bromsa med medicinen Finasterid. Behandlingen har bäst effekt om den sätts in tidigt i förloppet.

När bör jag söka vård?

Om du har upptäckt kala fläckar, har börjat tappa stora mängder hår eller har fått tunnare hår, bör du kontakta sjukvården, både för att utesluta medicinska orsaker och för att du om möjligt ska få hjälp med håravfallet.

Vad kan jag göra själv?

• Om du har lätt håravfall och vill bromsa detta något, kan du prova receptfria läkemedel för utvärtes bruk. Prata med ditt apotek så får du tips och råd.

• Om du tappar hår på grund av stress eller psykiska besvär, kan du söka vård i form av samtalsterapi, eller se över din livssituation.

• Ta hand om hälsan och se till att äta ordentligt och allsidigt. Näringsbrist påverkar inte bara håret utan hela kroppen.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du är orolig över håravfall eller vill få hjälp att minska ditt håravfall, är du välkommen att kontakta Min Doktor. Våra läkare gör en bedömning och kan ge dig lämplig behandling, eller besluta om vidare utredning av dina besvär.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2024-03-12

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor