Hem > Hälsa och sjukdomar > Övrigt > Blodbrist – Anemi

Blodbrist – Anemi

Blodbrist, eller anemi som det också kallas, innebär att mängden röda blodkroppar är för liten. Tillståndet kan ha flera olika orsaker, varav järnbrist är den vanligaste. 

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Vad är anemi?

Vid blodbrist, eller anemi som är den medicinska termen, innehåller blodet för lite friska röda blodkroppar. De röda blodkropparna transporterar syre från lungorna ut till kroppens vävnader och vid blodbrist försämras syretransporten. Detta ger upphov till symptom som trötthet och andfåddhet. 

Transporten av syre sker med hjälp av ett protein som heter hemoglobin. Hemoglobinet innehåller järn, och det är det som ger blodet dess röda färg. Järnbrist är en vanlig orsak till anemi. 

Vad orsakas blodbrist av?

Röda blodkroppar produceras i benmärgen och har en livslängd på cirka 120 dagar. Därefter bryts de ner och järnet återvinns för att ingå i nya röda blodkroppar. När benmärgens produktion av nya röda blodkroppar inte motsvarar kroppens behov uppstår blodbrist. Det kan inträffa vid: 

  • Förlust av röda blodkroppar genom blödning

  • Nedsatt produktion av röda blodkroppar

  • Sjukligt sönderfall av röda blodkroppar

Blödning

En liten, akut blödning brukar normalt inte ge upphov till anemi, eftersom kroppen har en reserv av röda blodkroppar att ta till om den förlorar blod. Vid större blödningar räcker dock inte depåerna och då uppträder symptom på blodbrist snabbt. 

Mindre blodförluster som är långvariga eller återkommande kan också leda till blodbrist. Det kan bland annat ske genom rikliga mensblödningar eller blödningar i mag-tarmkanalen. Då är anemin ofta orsakad av en kombination av blodförlusten och en otillräcklig produktion av nya röda blodkroppar. 

Järnbristanemi

Bildandet av röda blodkroppar är beroende av att det finns god tillgång på järn för produktionen av hemoglobin. Järnbristanemi är den vanligaste formen av anemi, framförallt hos gravida samt hos kvinnor med rikliga menstruationer.

Vitaminbrist

Vitaminerna B12 (kobalamin) och B9 (folsyra) är nödvändiga för bildandet av nya celler. Vitamin B12 finns i animaliska livsmedel som fisk, kött, skaldjur, ägg och mejeriprodukter. Veganer och vegetarianer riskerar därför att med tiden få brist på B12. 

Folsyra ingår i bland annat baljväxter, kål, bär och fullkornsprodukter. Gravida uppmanas att ta folsyratillskott för att tillgodose ett ökat behov i samband med fosterutvecklingen. 

Personer som har ett försämrat upptag av vitamin B12 och folsyra i tarmen är de som löper störst risk att utveckla anemi till följd av vitaminbrist. En minskad absorption av B12 ses bland annat vid Crohns sjukdom, glutenintolerans (celiaki) och glutenöverkänslighet. Det är även vanligt hos personer som har behövt operera bort delar av tunntarmen. 

Perniciös anemi

Sjukdomen perniciös anemi orsakas av att magsäcken inte utsöndrar ämnet IF (Intrinsic Factor) i tillräcklig mängd. IF är viktigt för att vitamin B12 ska tas upp i tarmen och när magsäcken slutar utsöndra IF sjunker även B12-absorptionen, vilket med tiden leder till anemi. Den vanligaste orsaken till perniciös anemi är så kallad kronisk autoimmun gastrit, då kroppens immunförsvar attackerar magsäckens slemhinna. 

Läkemedelsbiverkning

Läkemedel som kan bidra till blodbrist är bland annat magsårsmedicin (så kallade protonpumpshämmare) och metformin, ett läkemedel som används vid diabetes. De här läkemedlen kan medföra ett sämre upptag av vitamin B12, men det är sällan vitaminbristen blir så svår att den på egen hand orsakar anemi.

I mycket sällsynta fall kan läkemedel utlösa hemolys, alltså sönderfall av röda blodkroppar. Läs mer om hemolytisk anemi nedan. 

Njursjukdom

Produktionen av röda blodkroppar styrs av ett hormon som kallas erytropoietin, vilket bildas i njurarna. När syrehalten i blodet sjunker reagerar njurarna med att frisätta mer erytropoietin för att stimulera en ökad aktivitet i benmärgen. Vid njursvikt minskar eller upphör utsöndringen av erytropoietin, och detta leder till att benmärgens produktion av röda blodkroppar avtar.  

Aplastisk anemi

En sällsynt variant av blodbrist är aplastisk anemi. Då har benmärgen slutat producera såväl röda blodkroppar som övriga blodceller, det vill säga vita blodkroppar och blodplättar. Tillståndet kallas även för benmärgssvikt. Aplastisk anemi kan vara en följd av cancerbehandling, virusinfektion eller autoimmun sjukdom. Det kan även uppträda utan någon känd orsak. 

Sekundär anemi

Vid kronisk belastning på kroppen, som till exempel vid autoimmun sjukdom, långvarig infektion och flera andra kroniska tillstånd, är anemi vanligt. Det kallas då för sekundär anemi. 

Hemolytisk anemi 

Hemolys innebär att röda blodkroppar går sönder. När sönderfallet sker i snabbare takt än bildandet av nya blodkroppar i benmärgen uppkommer hemolytisk anemi. Hemolys är ovanligt, men kan bland annat utlösas av följande faktorer: 

  • Blodtransfusion

  • Mekaniska skador på blodkropparna, orsakade av exempelvis en mekanisk hjärtklaff eller sjukliga förändringar i blodkärlssystemet

  • Autoimmun sjukdom

  • Förgiftning

  • Infektioner

Sicklecellanemi

Den ärftliga sjukdomen sicklecellanemi förekommer i Afrika och runt Medelhavet. Den medför att en del av de röda blodkropparna får en avvikande form, vilket förkortar deras livslängd. 

Thalassemi

Thalassemi är ett samlingsnamn för flera ärftliga sjukdomar som alla är ovanliga i Sverige, men förekommer i stora delar av världen, framför allt där malaria är vanligt. Vid thalassemi är hemoglobinet defekt, vilket leder till hemoglobinbrist och anemi. Sjukdomen kan ha olika svårighetsgrad, från mycket milda symptom till svår blodbrist som kräver regelbundna blodtransfusioner. 

Symptom vid blodbrist

Symptomen vid blodbrist beror framför allt på att syretransporten är otillräcklig, men beroende på vad blodbristen har sin grund i kan även andra symptom förekomma samtidigt. 

Vanliga tecken på anemi är: 

  • Trötthet

  • Andfåddhet

  • Nedsatt kondition

  • Blekhet

  • Svaghet

  • Yrsel

  • Koncentrationssvårigheter

  • Hjärtklappning

  • Huvudvärk

Hur ställs diagnos?

Diagnosen anemi ställs genom analys av blodprov, där bland annat hemoglobinvärde (Hb-värde, blodvärde) mäts. Samtidigt brukar också de röda blodkropparna analyseras, för att ta reda på deras antal och storlek. Vid en anemiutredning görs ytterligare analyser för att undersöka grunden till anemin, ofta i form av flera blodprover. Ibland tas även benmärgsprov. 

När är lågt blodvärde farligt?

Hemoglobinnivån i blodet, det vill säga blodvärdet, ligger normalt över 120 g/l hos kvinnor och över 130 g/l hos män. Om ditt blodvärde är lägre än så, klassas det som anemi. När nivåerna är under 80 g/l bedöms anemin som kraftig. Blodbrist som utvecklas långsamt brukar inte ge lika dramatiska symptom som när tillståndet är akut, vilket innebär att en person kan ha påtagligt sänkt blodvärde utan att ha tydliga symptom.

Hur behandlas blodbrist?

Behandlingen vid anemi anpassas utifrån vad som är den underliggande orsaken och hur svår blodbristen är. Det vanligaste är att anemin beror på bristtillstånd, och detta brukar behandlas med injektioner eller tabletter med järn respektive vitamin B12 och folsyra. I andra fall kan erytropoitein ges för att öka blodkroppsproduktionen. Patienter med mycket lågt blodvärde behöver som regel blodtransfusion. 

När ska jag söka vård?

Om du upplever symptom på anemi, såsom till exempel trötthet, svaghet eller koncentrationssvårigheter, bör du kontakta vården. Har du därutöver något av följande symptom ska du söka vård akut, även om det är under en helg eller på kvällstid: 

  • svart eller blodig avföring

  • kaffesumpsliknade kräkning

  • annan större blödning

Sök vård för anemi

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för anemi

Vad kan jag göra själv?

För att förebygga anemi bör du se till att kosten innehåller tillräckligt med järn och B-vitaminer. Veganer behöver tillskott av järn och vitamin B12. Även lakto-ovovegetarianer kan utveckla brist och behöva ta tillskott. 

Om du har rikliga menstruationer, behöver du också äta mycket järn, antingen genom kosten eller som kosttillskott. Kroppen har lättare att ta upp järn som finns i maten jämfört med järn i tablettform. Järn finns i stora mängder i livsmedel som blodpudding och lever, men även i kött, fisk och skaldjur.

Om du har konstaterad anemi, räcker det sällan med enbart ändrad diet eller kosttillskott, utan ofta behövs receptbelagda läkemedel såsom järntabletter med högre styrka. 

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du har blodbrist, kan du kontakta Min Doktor. Vi kan göra en bedömning av dina besvär och om det behövs ge dig en remiss för blodprovstagning. Min Doktor kan också hjälpa till med behandling vid anemi. 

Publicerad:

2022-07-12

Senast uppdaterad:

2022-09-21

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor