Glutenintolerans (celiaki)

Vad är glutenintolerans (celiaki)?

Glutenintolerans, eller celiaki som det också kallas, är en autoimmun sjukdom som drabbar tunntarmen. Den utlöses av gluten, ett protein som finns i vete, korn och råg. Omkring 2 procent av Sveriges befolkning har celiaki.

Forskning pågår fortfarande för att förstå sjukdomen fullt ut, men det vi vet är att de allra flesta patienter med glutenintolerans tillfrisknar om de äter en strikt glutenfri kost. Celiaki är dock en kronisk sjukdom, och du behöver fortsätta undvika gluten hela livet, även efter att du tillfrisknat.

Celiaki kan bryta ut i barndomen eller senare i livet, och symptomen kan skilja sig åt hos barn och vuxna. Exakt vilka symptom som uppträder, och hur kraftiga de är, varierar från person till person. Många får problem från tarmen, och det är också vanligt att vara mycket trött. Ett fåtal får hudsymptom i form av kliande blåsor och utslag, så kallad hudceliaki. 

Hur uppkommer glutenintolerans?

Det exakta sjukdomsförloppet vid celiaki är inte helt klarlagt. För att tillståndet ska uppkomma måste du ha en särskild genuppsättning – om du inte har de specifika genetiska anlagen, är det minimal risk att du ska utveckla sjukdomen. Troligen finns det dessutom flera olika ärftliga komponenter, då de flesta som bär på de här anlagen inte insjuknar. 

Sannolikt är det flera faktorer som samverkar för att någon ska få glutenintolerans, främst ärftlighet, kost, tarmflora och infektioner. Celiaki kan bryta ut när som helst i livet, men det sker oftast i ung ålder. 

Vad händer i kroppen?

Den autoimmuna reaktionen vid celiaki uppkommer genom ett komplext samspel mellan gluten, tarmenzymer och immunförsvaret:

Enzymer är små proteiner som hjälper till att bryta ner maten så att den lättare kan tas upp i kroppen. I gluten ingår ett protein som heter gliadin. När tarmenzymer bryter ner gliadinmolekylen förändras den och blir mycket retande för immunförsvaret. Då bildar särskilda immunceller antikroppar mot både gliadin och tarmenzymer. Andra immunceller frisätter kemiska substanser som ska oskadliggöra de ämnen som kroppen uppfattar som främmande. Sammantaget leder det här till vävnadsskada och inflammation.

Inflammationen drabbar det tarmavsnitt som kommer närmast efter magsäcken, det vill säga tolvfingertarmen och första delen av tunntarmen. I en frisk tarm har slemhinnan otaliga små fingerlika upphöjningar som kallas för villi, eller tarmludd. Tack vare tarmluddet blir ytan där näring kan tas upp från tarmen mycket större, än om slemhinnan varit slät.

När du har obehandlad glutenintolerans leder inflammationen i tarmslemhinnan till att tarmluddet förstörs och slemhinnan blir utslätad. Med tiden blir tarmen så förändrad att den inte kan ta upp näring ordentligt.

Hudceliaki

En ovanlig form av glutenintolerans är hudceliaki. Tillståndet kallas med en medicinsk term för dermatitis herpetiformis, DH. Om du har DH, får du små vätskefyllda blåsor i huden, ofta på skinkor, armbågar, knän, nacke och ryggslut. Utslagen kliar intensivt och går lätt sönder. En del med hudceliaki har inga symptom från magen, men mekanismen hos immunförsvaret är densamma som vid den vanliga formen av celiaki och utslagen försvinner när gluten utesluts ur kosten. 

Kan jag ha glutenintolerans utan att ha celiaki?

Sjukdomen glutenintolerans är detsamma som celiaki, det vill säga om du genomgår en utredning som visar att du inte har celiaki så har du inte glutenintolerans. Däremot finns det andra tillstånd som kan bli bättre av att du minskar mängden gluten i maten, som IBS. Det är inte känt varför det är så, men en teori är att vete och andra spannmål som innehåller gluten dessutom har vissa kolhydrater (så kallade FODMAP) som patienter med IBS mår bäst av att undvika.

Vad är skillnaden mellan celiaki, födoämnesintolerans och glutenallergi?

Det är lite missvisande att kalla celiaki för glutenintolerans, eftersom det vare sig handlar om intolerans eller allergi, utan om en autoimmun sjukdom. 

• Vid födoämnesintolerans har kroppen svårt att bryta ner ett ämne, som till exempel laktos i mjölkprodukter, eller histamin som finns i flera olika livsmedel. Det beror på att du saknar specifika enzymer som behövs för att spjälka de här ämnena. När du har födoämnesintolerans kan du oftast tåla små mängder av livsmedlet utan att få några symptom. 

• Vid allergi har kroppen bildat en särskild sorts antikroppar mot ett protein. När du får i dig det proteinet utlöser immunförsvaret en allergisk reaktion, som kan påverka hela kroppen och till exempel ge snuva, eksem eller symptom från magen. I svåra fall kan du få en allergisk, eller anafylaktisk, chock. 

• Spannmålsallergi innebär att du är allergisk mot någon sorts spannmål, vanligtvis vete. Veteallergi kallas ibland för glutenallergi, men det finns även andra proteiner i vete som du kan bli allergisk mot. Den här typen av allergi är vanligast hos barn och brukar växa bort med tiden. 

• Vid autoimmuna sjukdomar har immunförsvaret bildat antikroppar mot kroppens egna vävnader. Det är inte samma slags antikroppar som vid allergi, och reaktionen i kroppen ser annorlunda ut. Immunförsvaret uppfattar felaktigt att ett protein i din kropp är något främmande, som ett virus eller en bakterie, och försöker därför förstöra proteinet. Det här leder till vävnadsskada och inflammation. Om du har celiaki, angriper immunförsvaret kroppsegna proteiner som finns i din tarmslemhinna. Det här angreppet är en följd av att du har fått i dig gluten. 

Följdsjukdomar vid celiaki

Om du har celiaki, kan du samtidigt ha andra autoimmuna sjukdomar, som till exempel diabetes typ 1 eller autoimmun sköldkörtelsjukdom. Det är i så fall inte en följd av celiaki, utan tros snarare bero på att det finns en gemensam underliggande orsak. Däremot kan olika tillstånd uppträda som en konsekvens av inflammationen i tarmen. De här besvären brukar minska eller försvinna helt när tarmen läker:

• Blodbrist och viktnedgång. Näringsupptaget försämras när tarmen är inflammerad. Om tarmen har omfattande skador, kan du därför gå ner i vikt samt utveckla brist på viktiga mineraler och vitaminer som järn, vitamin B12 och folsyra. Det kan i sin tur leda till bland annat blodbrist (anemi).

• Laktosintolerans är vanligt vid glutenintolerans, eftersom den skadade tarmen inte klarar av att bryta ner laktos ordentligt. När du går över till en glutenfri diet läker tarmen och då försvinner laktosintoleransen.

• Psykiska besvär. Den kroniska inflammationen och det försämrade näringsupptaget gör att du blir trött. Stor trötthet, utmattning, nedstämdhet och depression är vanligare hos personer med obehandlad celiaki. 

• Viss risk för lymfom i tarmen. Om inte sjukdomen behandlas, kan den även medföra en lite förhöjd risk att utveckla tarmcancer (lymfom), framförallt hos vuxna.

• Benskörhet (osteoporos) kan uppkomma till följd av näringsbrist. Du kan även få ledvärk.

Vem kan drabbas?

Det är oftast barn under 10 år som insjuknar i celiaki, men det förekommer också att vuxna utvecklar sjukdomen. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män har celiaki. Du kan bara insjukna om du bär på särskilda genetiska anlag, och om du har en nära släkting med glutenintolerans är risken en på tio att du drabbas själv. Sjukdomen är dessutom lite vanligare hos personer som har andra autoimmuna sjukdomar.

Symptom vid glutenintolerans

Symptomen vid celiaki kan variera, och det är inte säkert att du som är vuxen har samma tecken på glutenintolerans som ett barn har. Oftast har du ett eller flera av följande symptom: 

• Diarréer, gaser och bubblig i magen

• Trötthet och nedstämdhet

• Viktminskning

• Kronisk förstoppning som kan vara svårbehandlad

• Ont i skelett och leder

• Blåsor i munnen (afte)

• Kräkningar och illamående

• Kliande vätskefyllda utslag i huden

• Svårigheter att bli gravid

Hur ställs diagnosen?

När du söker vård för symptom som kan bero på celiaki får du vanligtvis lämna blodprov. Blodet analyseras för att leta efter särskilda markörer som stiger vid glutenintolerans. Beroende på vad resultatet blir kan även andra undersökningar behövas och då tas vanligtvis vävnadsprover från tarmen. Oavsett vilken metod som används är det viktigt att du äter gluten innan. Det rekommenderas att du äter motsvarande tre skivor vitt bröd om dagen i minst 3 till 4 veckor före provtagningen.

Det går dessutom att göra ett så kallat anlagstest för att ta reda på om du bär på genetiska anlag för att få celiaki. Om du inte bär på anlagen, kan inte dina besvär bero på glutenintolerans. Däremot går det inte att säga att du har celiaki bara för att du bär på anlagen. Du behöver inte ha ätit gluten inför det här testet.

Blodprov (IgA-anti-tTG)

När du har glutenintolerans har din kropp bildat antikroppar mot såväl olika beståndsdelar i gluten som mot olika tarmenzymer. Ett enzym som heter transglutaminas, eller vävnadstransglutaminas (tTG), blir i princip alltid angripet. En viktig del i utredningen av celiaki är därför att mäta om du har för mycket antikroppar mot tTG i blodet. Dessa brukar benämnas IgA-anti-tTG. Om nivåerna är mer än 10 gånger högre än det normala vid två olika provtillfällen, har du celiaki.

Vävnadsprov (biopsi) från tunntarmen

Om du har förhöjda nivåer av antikroppar mot tTG, men inte så höga att du kan få en säker diagnos, blir nästa steg att ta vävnadsprov. Då görs en så kallad gastroduodenoskopi, vilket innebär att en liten kamera förs ner via matstrupen till början av tunntarmen. Med hjälp av ett särskilt instrument tas små vävnadsprover från slemhinnan, som sedan analyseras i mikroskop för att hitta förändringar av det slag som ses vid celiaki.

Behandling

Behandling av glutenintolerans består framförallt av att äta mat som är helt fri från gluten. Glutenintolerans går inte över, utan du behöver äta glutenfri kost resten av livet. Gluten finns i mat som innehåller vete, råg, korn, dinkel (spelt), kamut och rågvete.

Det är viktigt att du får bra information tidigt i behandlingen. Ju mer du vet om glutenintolerans och vad du kan äta, desto lättare blir det att undvika gluten och laga glutenfri mat. Ofta får du träffa en dietist som går igenom vilken mat du kan äta och vad du ska undvika.

När du börjar äta glutenfri mat läker tarmen vanligtvis inom några månader. Ofta minskar symptomen redan innan tarmen har läkt.

När ska jag söka vård?

Om du har långvariga besvär med magen, som diarré, uppblåsthet eller förstoppning, bör du kontakta vården. Detsamma gäller om du upplever stor trötthet eller andra tecken på glutenintolerans.

Vad kan jag göra själv?

Om du tror att du kan vara glutentintolerant, bör du först kontakta läkare. En del provar att äta mat utan gluten för att må bättre och behandla symptom som tyder på glutenintolerans, men det är inte en bra idé. Risken är nämligen att det tar längre tid att få rätt diagnos om du själv har laborerat med kosten. Då tar det också längre tid att få rätt behandling och kostrådgivning.

Att få diagnosen glutenintolerans betyder inte att du aldrig mer får äta bröd, pasta, bakverk och pizza. Skillnaden är att du behöver välja glutenfria produkter, eller laga maten från grunden med råvaror som inte innehåller gluten. Du behöver också läsa innehållsförteckningen när du köper livsmedel.

När kan Min Doktor hjälpa?

Kontakta Min Doktor, om du misstänker att du är glutenintolerant. Vi kan hjälpa dig att fastställa om det är glutenintolerans med hjälp av olika tester som du själv kan ta hemma. Vi hjälper dig också att få en behandling som fungerar.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2023-05-19

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor