Hem > Hälsa och sjukdomar > Mag- och tarmbesvär > IBS - känslig tarm

IBS - känslig tarm

IBS är en förkortning av irritable bowel syndrome, det vill säga överkänslig tarm. Tillståndet är kroniskt och symptomen varierar från person till person. En del har framför allt diarré, medan andra har hård mage, och vissa har omväxlande förstoppning och diarré. Om du har IBS får du ofta ont i magen och kan känna dig uppblåst.

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Vad är IBS?

Irritable bowel syndrome, IBS, kallas även colon irritabile, vilket ordagrant betyder att tjocktarmen är överretlig. Symptomen är diarré, förstoppning, gasbesvär och ont i magen. Tillståndet är inte farligt och orsakar varken viktnedgång, näringsbrist eller ökad risk för cancer. Däremot kan sjukdomen påverka livskvaliteten.

IBS är den diagnos som är vanligast hos alla som söker vård för långvariga besvär i mag-tarmkanalen. Omkring 12 procent av västvärldens befolkning uppskattas ha IBS och tillståndet är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. IBS brukar som regel bryta ut före 40 års ålder.

För att få diagnosen IBS ska du ha haft återkommande symptom i minst tre månader. Tillståndet brukar delas in i tre undertyper och symptomen varierar beroende på vilken typ du har:

  • Diarrédominerad IBS, IBS-D

  • Förstoppningsdominerad IBS, IBS-C

  • IBS med förstoppning och diarré alternerande, IBS-M

Oavsett undertyp kan avföringen vara normal de dagar du inte har ont i magen.

Orsaker till IBS

Hur IBS uppkommer är fortfarande oklart. Forskning pågår för att förbättra kunskapsläget om sjukdomen och för att ta fram nya behandlingar. Troligtvis finns det flera bidragande orsaker. Några faktorer som har identifierats är:

  • Ärftlighet. Risken att du ska få IBS är 2 till 3 gånger högre om du har en släkting med sjukdomen.

  • Infektioner. IBS är inte en infektion i sig, men hos en del utvecklas IBS efter att de haft en tarminfektion med virus, bakterier eller parasiter. En möjlig förklaring är att infektionen medfört en rubbning av tarmfloran.

  • Psykologiska faktorer. Från början ansågs IBS vara en psykosomatisk sjukdom, som orsakades av stress, depression eller ångest. Nu vet vi att flera faktorer spelar in, men IBS brukar ofta förvärras i samband med stress och oro, eller efter ett psykiskt trauma.

  • Födoämnesintolerans. Många med IBS blir sämre av att äta vissa sockerarter, som fruktos, laktos och sorbitol, samt andra jäsningsbara kolhydrater (även kallade FODMAP).

  • Hormoner. Kvinnor söker i större utsträckning vård för besvär som beror på IBS, och många upplever att symptomen blir värre under en viss del av menscykeln.

Vad händer i kroppen?

Hos en del patienter med IBS går det att hitta mikroskopiska förändringar i tarmen som tyder på lindrig inflammation, men hos det stora flertalet finns det inga sjukliga förändringar som går att se eller mäta. Därför kallas IBS ibland för en funktionell tarmstörning.

En del av funktionsstörningen består i att tarmrörelserna är för kraftfulla, för svaga eller okoordinerade. Om du har för kraftiga tarmrörelser passerar tarminnehållet snabbt och du får diarré. Om tarmrörelserna är för svaga går tarmpassagen långsamt och du får förstoppning. När tarmrörelserna är dåligt koordinerade arbetar de inte effektivt för att föra tarminnehållet i rätt riktning.
De här avvikelserna i tarmmotoriken har setts i både tunntarmen och tjocktarmen.

Ett annat typiskt symptom vid IBS är magsmärtor, och de anses bero på en ökad smärtkänslighet i bukorganen. Stor gasbildning kan leda till att tarmväggen känns utspänd och smärtsam, men det är inte alltid som smärtan vid IBS går att härleda till gaser.

Både onormala tarmrörelser och buksmärta kan ha en neurologisk förklaring. Tarmen har ett eget nervsystem som till stor del arbetar självständigt, men det har också en stark koppling till hjärnan, och reagerar på samma kemiska signaler som hjärnan. Forskarna har hittat flera tecken på att den här förbindelsen mellan hjärna och tarm spelar en viktig roll vid IBS. Bland annat kan stress utlösa eller förvärra symptomen. Om du har problem med stressmage kan alltså IBS vara en möjlig förklaring.

Symptom vid känslig tarm

För att få diagnosen IBS ska du ha haft ont i magen minst 1 dag i veckan de senaste 3 månaderna. Du ska också ha minst två av följande tecken:

  • Smärtan är förknippad med tarmtömning. Det betyder både att du kan känna dig bättre efter att du bajsat, eller uppleva att smärtan blir värre efteråt.

  • Avvikelser i hur ofta du behöver bajsa. Antingen behöver du gå på toaletten oftare eller mer sällan.

  • Avvikelser i avföringens konsistens - den kan vara lösare eller hårdare än vanligt.

Personer med IBS brukar också ha ett eller flera av de här symptomen:

  • Gasbesvär och uppblåsthetskänsla i buken.

  • Det känns som att du inte har bajsat klart.

  • Täta avföringsträngningar - du behöver gå på toaletten igen strax efter att du nyss varit där.

  • Ibland illamående.

  • Eventuellt trötthet.

  • Eventuellt ledvärk.

Hur ställs diagnosen IBS?

IBS är en klinisk diagnos, vilket betyder att den ställs utifrån de typiska symptomen och efter att ha uteslutit andra möjliga förklaringar.

Det finns inga speciella tester som visar om du har IBS, däremot kan läkaren vilja utreda om du har någon annan sjukdom som orsakar besvären. Ibland kan till exempel symptomen vid glutenintolerans eller laktosintolerans likna dem som ses vid IBS.

Behandling vid IBS

Det finns tyvärr ingen botande behandling mot IBS, men du kan få läkemedel som kan lindra dina olika symptom, till exempel medel som minskar gasbildning i mag-tarmkanalen, eller preparat mot diarré eller förstoppning. Ofta räcker det med att använda receptfria läkemedel tillfälligt, men vid svårare symptom kan du få medicin på recept.

Vilken mat ska jag undvika vid IBS?

Maten är en viktig faktor som både kan trigga och dämpa symptom vid IBS. Kaffe brukar öka tarmmotoriken och vissa sötningsmedel kan ge upphov till diarré. En del med IBS reagerar på fet, friterad eller stekt mat.

En dietist kan hjälpa dig med att lägga upp ett kostprogram för att ta reda på om du reagerar på så kallade FODMAP, fermenterbara (jäsningsbara) kolhydrater, och i så fall vilka. Då får du först utesluta alla olika FODMAP under en period. Om du blir bättre av det får du därefter återinföra olika FODMAP-grupper allteftersom. Några exempel på livsmedel med fermenterbara kolhydrater, som många med IBS reagerar på, är plommon, äpplen och mjölk.

Livsmedel som medför ökad gasproduktion kan också vara besvärliga om du har IBS, både på grund av att gaserna gör dig uppblåst och för att de ger dig ont i magen. I synnerhet kål, lök och bönor brukar orsaka mycket gaser i magen.

Lämplig kost vid IBS

De flesta med IBS mår bra av fibrer i måttlig mängd, men det gäller att det är rätt sorts fibrer. De kan nämligen vara lösliga eller olösliga, och medan de lösliga fibrerna är välgörande för magen, kan olösliga fibrer göra symptomen värre för vissa. Lösliga fibrer finns i till exempel havre, grönsaker, frukt och bär. Olösliga fibrer finns bland annat nötter och fullkornsprodukter av spannmål.

Mat som brukar vara snällare mot en IBS-mage är exempelvis quinoa, ris, potatis, röda linser, banan, morot, fetaost, grönsallad och tomater. Oftast går det också bra att äta sådant som är lite mer hårdsmält, men i mindre mängd. 

Det bästa är att prova dig fram, och gärna föra matdagbok, för att hitta det som är lagom för dig. Om du märker att du utesluter väldigt många livsmedel bör du ta kontakt med en dietist för att se till att inte din kost blir alltför ensidig.

När bör jag söka vård?

Kontakta sjukvården om du misstänker att du har IBS. Dels kan du behöva en utredning av andra tänkbara orsaker till dina besvär, dels kan du få hjälp av läkare med att lindra symptomen samt få kostråd av dietist.

Sök vård så snart som möjligt om du:

  • Har blod i avföringen.

  • Har tappat mycket i vikt i kombination med magbesvär.

  • Haft diarré och svårt att behålla mat och vätska i över en veckas tid.

Är över 50 år och plötsligt får besvär av magen som du inte har upplevt tidigare.

Sök vård för ibs - känslig tarm

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för ibs - känslig tarm

Vad kan jag göra själv?

Det finns många livsstilsförändringar som kan hjälpa vid IBS: fysisk aktivitet minskar besvären hos de flesta. Att sluta röka/snusa, minska på alkohol och kaffe kan också förbättra IBS-problem. Likaså kan livsstilsförändringar som mindre stress och oro, mer sömn och regelbundna vanor hjälpa dig att må bättre. Avslappningstekniker har också visat god effekt vid IBS-besvär.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du tror att du har IBS och vill få hjälp kan du vända dig till Min Doktor. Vi ser till att du får diagnos och rätt behandling. Om vi vill utesluta andra orsaker till dina symptom kan du bli erbjuden test för glutenintolerans eller laktosintolerans, som du kan ta i hemmet. 

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2022-10-12

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor