Magkatarr

Vad är magkatarr?

Magkatarr, eller gastrit som det också heter, används ibland felaktigt som en synonym för dyspepsi, vilket är en benämning på funktionella magbesvär och känslig mage. Ordet magkatarr antyder att besvären orsakas av en infektion eller inflammation i magsäcken, men så är inte alltid fallet.

Exakt vad som orsakar magkatarr är idag oklart, men det finns vissa utlösande faktorer som är mer vanligt förekommande vid magkatarr. 

I de allra flesta fall är magkatarr ofarligt och går över av sig själv. Om magkatarren däremot inte ger med sig, kan den leda till följdbesvär såsom akut eller kronisk gastrit, reflux, d.v.s. när maginnehåll passerar tillbaka upp i matstrupen och orsakar halsbränna, samt esofagit (inflammation i matstrupen). 

Orsaker till magkatarr

Magkatarr kan bero både på en ökad känslighet i mag-tarmkanalen och på livsstilsfaktorer som stress, alkohol, kaffe, tobak samt stark och fet mat. Det är vanligt att fysiologiska och livsstilsinriktade faktorer samverkar. En ökad känslighet i mag-tarmkanalen kan till exempel förvärras av stress och oregelbundna måltider.

Dyspepsi är ett samlingsnamn för olika magbesvär som smärtor i magen eller känslig mage. Vid funktionell dyspepsi är magkatarr och sura uppstötningar vanliga symptom. Funktionell dyspepsi orsakas oftast av alkohol, tobak eller antiinflammatoriska läkemedel. Förutom funktionell dyspepsi finns det även organisk dyspepsi som orsakas av olika intoleranser, till exempel laktosintolerans eller celiaki, även kallat glutenintolerans. 

Symptom vid magkatarr

Vanliga symptom vid magkatarr är smärta, värk och en brännande känsla i övre delen av magen. Halsbränna och sura uppstötningar kan också förekomma vid magkatarr. Symptomen kan variera i intensitet under perioder, men även skilja sig från person till person. Det är vanligt att symptomen förvärras när du äter eller dricker. 

Vid magkatarr är det vanligt att uppleva symptom såsom: 

• Magsmärtor eller en sugande känsla i övre delen av magen

• Sveda i maggropen

• Spänd mage och gaser i magen

• Halsbränna

• Illamående och ibland även kräkningar

• Hungersug men när du väl äter blir du snabbt mätt.

Besvären vid magkatarr kan vara akuta, tillfälliga eller kroniska.

Behandling av magkatarr (gastrit)

Behandlingen vid magkatarr är ofta livsstilsinriktad. Du behöver se över, undvika eller förändra de faktorer som ger dig besvären. Det kan till exempel röra sig om att minska ner på:

• Stress

• Alkohol

• Tobak

• Kaffe

• Stark, fet och rökt mat

Ibland kan receptfria, magsyrereglerande preparat minska symptomen vid magkatarr, speciellt om dina symptom är återkommande.

I vissa fall kan man behöva se över konsumtionen av receptfria, smärtstillande preparat. Även preparat som används vid högt blodtryck, kärlkramp, astma och depression kan påverka mag-tarmkanalen och ge magkatarr.

Du ska alltid söka vård akut om du:

• Får svårt att svälja och har mycket ont i övre delen av buken

• Kräks upp blod eller får mörk, kaffesumpsliknande kräkning

• Har svartfärgad avföring eller blod i avföringen

• Snabbt tappar i vikt i samband med magbesvär

Vad kan jag göra själv?

Eftersom behandlingen av magkatarr oftast är livsstilsinriktad finns det vissa saker du kan göra själv för att minska besvären med magkatarr.

Se över din livsstil och minska eventuellt ner på sådant som förvärrar problemet. Var uppmärksam på vad som utlöser dina besvär. Det kan vara både situationer och livsmedel. Bra mat i lagom mängd i kombination med att äta regelbundet hjälper många.

Vanlig mat som kan utlösa problem med magkatarr är:

• Fet mat

• Stekt eller friterad mat

• Starkt kryddad mat

• Salt mat

• Rökt mat

• Sur mat eller dryck, till exempel tomatsås, juice och kolsyrad dryck

• Kaffe

• Alkohol

Motion och fysisk aktivitet minskar också besvären vid magkatarr.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du har magkatarr och upplever besvär som försvårar din vardag, kan du vända dig till Min Doktor. Vi hjälper dig med diagnos och behandling.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2023-05-19

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor