Hem > Hälsa och sjukdomar > Allergi och intolerans > Celiaki hos barn (glutenintolerans)

Celiaki hos barn (glutenintolerans)

Glutenintolerans är en livslång sjukdom som finns hos ungefär 2 procent av alla barn i Sverige. Vanliga symptom är magbesvär, trötthet, viktnedgång och dålig tillväxt. En strikt glutenfri diet gör oftast sjukdomen helt symptomlös.

Sök vårdÖppet alla dagar, dygnet runt.

Vad orsakar glutenintolerans hos barn?

Glutenintolerans, även kallat celiaki, drabbar omkring 2 procent av alla barn i Sverige, men det kan även bryta ut senare i livet. Det förekommer också celiaki hos vuxna och då ger det ofta lite andra symptom. 

Glutenintolerans är egentligen inte en födoämnesintolerans, utan en autoimmun sjukdom. Det innebär att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader, i det här fallet tunntarmen. Angreppet triggas av gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn.

I gluten ingår ett protein som heter gliadin, som är immunogent. Det betyder att det lätt kan reta upp immunförsvaret. Om en person som har glutenintolerans äter gluten, kommer alltså gliadin att irritera immunförsvaret. Tarmenzymet tTg (vävnadstransglutaminas) spjälkar dessutom gliadinet så att det blir ännu mer immunogent. Immunförsvaret reagerar genom att bilda antikroppar mot både gliadin, tTG och andra kroppsegna proteiner. Det här utlöser en inflammation i tarmslemhinnan, som ger upphov till symptom som diarré och bubblig mage, illamående eller förstoppning.

Eftersom tarmluddet försvinner vid inflammationen blir näringsupptaget sämre. Det kan leda till försämrad tillväxt och brist på olika näringsämnen. Det är också vanligt att utveckla laktosintolerans i samband med glutenintolerans. Det beror på att den inflammerade tarmen är sämre på att bryta ner laktos. När glutenintoleransen behandlas går även laktosintoleransen över.

Celiaki är en multifaktoriell sjukdom, det vill säga att flera faktorer samverkar för att sjukdomen ska uppkomma. Ärftlighet är en viktig delorsak – en av tio som har en nära släkting med celiaki drabbas själva, medan cirka 60 procent av Sveriges befolkning saknar de genetiska anlag som krävs för att få glutenintolerans. Andra bidragande orsaker är bland annat kost, tarmflora och tarminfektioner.

Ibland kallas sjukdomen lite felaktigt för glutenallergi eller veteallergi. Veteallergi är en form av spannmålsallergi, vilket förekommer ibland hos barn. Det växer oftast bort när barnet blir äldre.

Vilka är symptomen vid glutenintolerans?

Celiaki kan bryta ut i alla åldrar och symptomen kan variera. Små bebisar och barn upp till 2 år har ofta magbesvär i form av diarré och magont, medan lite äldre barn i högre grad drabbas av förstoppning och kräkningar. Blodig eller slemmig avföring är inte typiskt för celiaki, utan tyder snarare på andra sjukdomar. En del barn har även trötthet och svårigheter att gå upp i vikt eller tappar i vikt.

Äldre barn och ungdomar som kommer sent in i puberteten, har dålig längdtillväxt, eller upplever depression och trötthet, kan lida av oupptäckt glutenintolerans. Det förekommer att barn med celiaki uppger att de knappt upplever några symptom av att äta gluten. Många av dem brukar dock tycka att de mår bättre när de byter till en glutenfri kost.

Glutenintolerans kan i mycket sällsynta fall visa sig som utslag i form av blåsor på huden, så kallat hudceliaki (dermatitis herpetiformis, DH). Mag- och tarmbesvär förekommer mer sällan vid hudceliaki.

Symptom som kan förekomma i samband med celiaki är:

Hur ställs diagnos?

Diagnosen glutenintolerans/celiaki ställs genom antingen enbart blodprover eller blodprov tillsammans med vävnadsprov (biopsi) från tarmen. Hos en person med obehandlad celiaki går det att hitta höga nivåer av antikroppar mot tTG i blodet. Om nivåerna är minst 10 gånger så höga som de ska vara vid två olika blodprovstagningar, ställs diagnosen celiaki.

Ibland kan det också behövas en undersökning av tarmens insida. Då förs en liten kamera ner med en slang genom munnen till början av tarmen (gastroduodenoskopi). Slemhinnan inspekteras och prover tas för analys i mikroskop. Diagnosen celiaki ställs, om det går att hitta förändringar i tarmen som stämmer överens med vad som ses vid glutenintolerans.

Inför båda dessa undersökningar måste ditt barn ha ätit mat som innehåller gluten i ungefär en månad före provtagningen. Annars blir inte provsvaret tillförlitligt.

Ett sätt att ta reda på om glutenintolerans är en möjlig förklaring till olika sjukdomssymptom är att göra ett så kallat anlagstest. Då görs en analys av DNA för att leta efter den specifika genuppsättning som finns hos glutenintoleranta. Ett negativt test betyder att personen sannolikt inte har celiaki, men ett positivt test räcker inte för att ställa diagnos. Kosten behöver inte innehålla gluten för att det här testet ska visa rätt.

Behandling

Glutenintolerans hos barn behandlas med en strikt glutenfri diet som fortsätter genom hela livet. Ibland ges också tillskott av vitaminer och mineraler som barnet kan vara i behov av på grund av att de inte tas upp som de ska i tarmarna. Ur näringssynpunkt är det viktigt att barn inte utesluter kost i onödan, och vid framtagande av diet kan du få hjälp av en barndietist. Det behövs oftast ingen medicin, eftersom en strikt glutenfri kost generellt gör celiaki helt symptomfri.

Hur är det att leva med celiaki?

Glutenintolerans är en kronisk sjukdom, men om den behandlas rätt, det vill säga med en strikt glutenfri kost, brukar den inte orsaka några symptom. Det räcker alltså inte att äta glutenfritt tills besvären går över, utan en person med celiaki behöver undvika gluten resten av livet.

Eftersom gluten finns i en mängd livsmedel, till exempel bulgur och couscous såväl som kryddmixer och såser, kan det kännas svårt att veta vad som går bra att äta. När ett barn får diagnosen celiaki ges därför särskilda kostråd och menyförslag utformade av en barndietist.

Det är av största vikt att förskola, skola och fritids är införstådda med ditt barns behov, så att de också vet vad som går bra att servera.

Idag finns ett stort utbud av glutenfritt bröd, pasta och mjölmixer, men det kostar ofta lite mer än annan mat. Beroende på vilken region du bor i, kan du få glutenfria produkter på recept, eller andra former av ersättning för de ökade omkostnaderna, för barn upp till 16 år.

Genom patientföreningen Svenska Celiakiförbundet kan du få kontakt med andra vars barn har celiaki, eller som själva är drabbade av sjukdomen. Där finns också mycket information om bland annat kost, samt senaste forskningen om sjukdomen.

När ska jag söka vård?

Det är viktigt att upptäcka och behandla glutenintolerans. Om ditt barn eller bebis visar tecken på glutenintolerans, ska du söka vård. Du kan söka vård online hos Min Doktors läkare eller på en av våra kliniker. 

Du bör inte själv experimentera med att ta bort gluten ur kosten – dels finns det många "dolda" källor till gluten som kan göra det svårt att få kosten helt glutenfri, dels kan besvären ha andra orsaker som kräver andra behandlingar.

Sök vård

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård

Vad kan jag göra själv?

Om ditt barn visar sig ha glutenintolerans, är det viktigt att du noga följer upp kost och diet samt säkerställer att förskola, skola och fritids har koll på ditt barns behov. Det finns ingen förebyggande åtgärd som förhindrar att glutenintolerans uppkommer. De allra flesta människor kan äta gluten utan att bli sjuka, och då är vete och andra spannmål som innehåller gluten goda näringskällor.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om ditt barn uppvisar symptom på glutenintolerans, är du välkommen att kontakta Min Doktor. Vi kan göra en bedömning av symptom och sjukdomshistoria, och utifrån det planera vidare utredning. Om ditt barn misstänks ha glutenintolerans, kan du bli erbjuden tester som du kan ta själv i hemmet. Beroende på vad testerna visar kan ditt barn få remiss till en barnläkarmottagning för vidare utredning. 

Hur går det till?

Hos Min Doktor arbetar läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, fysioterapeuter och psykologer. Du som är vårdnadshavare kan – precis som hos andra vårdgivare inom primärvården – kostnadsfritt söka vård för dina barn hos oss.

Hos Min Doktor börjar ditt besök alltid med att du beskriver ditt barns tillstånd genom att skriftligt svara på ett antal frågor om symptom och besvär. I vissa fall ber vi dig skicka in bilder som du tar med mobilen. Informationen blir del av journalen och behövs för att vi ska kunna göra en första bedömning. Vid behov kan läkaren också – efter att ditt barns ärende har skickats in skriftligt – kontakta er per telefon eller video för att exempelvis bedöma ditt barns allmäntillstånd eller andningsbesvär.

Om vi redan på dina svar i formuläret gör den medicinska bedömningen att ditt barn behöver träffa en läkare fysiskt, hänvisar vi er till en fysisk vårdcentral eller akutmottagning. Vi kan också göra bedömningen att besväret inte kräver läkarvård, utan att det räcker med egenvård eller rådgivning från apotek eller 1177.

Våra läkare, psykologer, barnmorskor och fysioterapeuter är erfarna och jobbar på svenska vårdcentraler eller sjukhus när de inte hjälper dig här. Våra patienter får vanligtvis kontakt med läkare inom en timme.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2023-05-19

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor