Hem > Hälsa och sjukdomar > Allergi och intolerans > Laktosintolerans hos barn

Laktosintolerans hos barn

Laktosintolerans är ett ofarligt tillstånd, men det kan vara nog så besvärligt. Det är mycket ovanligt att små barn är laktosintoleranta, däremot kan de tillfälligt ha tecken på laktosintolerans vid andra sjukdomar. Tillståndet ska inte förväxlas med mjölkproteinallergi.

Sök vård för laktosintoleransÖppet alla dagar, dygnet runt.

Vad är laktosintolerans?

Vid laktosintolerans kan inte mjölksocker (laktos) brytas ner i tunntarmen, vilket leder till diarréer, gasbildning och smärtor. 

Normalt spjälkas laktos i tunntarmen till mindre sockermolekyler som kroppen kan ta upp. Spjälkningen sköts av ett enzym som heter laktas. Personer med laktosintolerans har inte tillräckligt med laktas för att kunna spjälka allt mjölksocker i maten. Istället passerar mjölksockret vidare genom matsmältningskanalen, fram till tjocktarmen. När mikroorganismerna i tjocktarmen (tarmfloran, eller mikrobiomet) bryter ner laktos bildas olika gaser. 

Laktosintolerans är såpass vanligt globalt att det att det anses som ett normaltillstånd. De allra flesta vuxna har nedsatt förmåga att producera laktas. I Sverige har dock en majoritet av oss en genmutation som gör att vi behåller förmågan att bryta ner laktos genom hela livet. 

Vad är orsakerna till laktosintolerans hos barn?

Om ditt barn är laktosintolerant, beror det på att tarmslemhinnan har en lägre nivå av enzymet laktas. Det finns tre former av laktosintolerans:

  • Primär laktosintolerans är vanligast. Den beror på att kroppen bildar mindre av enzymet laktas när vi blir äldre. Primär laktosintolerans är mycket ovanlig före skolåldern.

  • Sekundär laktosintolerans kan uppstå vid till exempel inflammation i tunntarmen. Det förekommer ibland i samband med virusinfektioner, glutenintolerans med mera. Sekundär laktosintolerans går över när den underliggande sjukdomen behandlas.

  • Medfödd laktosintolerans är mycket sällsynt och innebär att förmågan att bilda enzymet laktas saknas vid födseln, vilket gör att din bebis inte tål modersmjölk. 

Mellan 5 och 10 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har laktosintolerans. Det är oftast i tonåren eller senare som besvär uppstår. Liknande symptom som vid laktosintolerans kan förekomma om ditt barn lider av andra sjukdomar, till exempel sjukdomarna IBS, dyspepsi eller allergi mot komjölksprotein.

Vad är skillnaden mellan mjölkallergi och laktosintolerans?

Många blandar ihop laktosintolerans och komjölksallergi. Laktosintolerans innebär känslighet mot mjölksockret, medan mjölkallergi innebär att att kroppen reagerar mot mjölkprotein. Reaktionen i kroppen skiljer sig från den vid laktosintolerans – immunsystemet bildar nämligen antikroppar mot proteiner i mjölken, och när ett barn med mjölkallergi får i sig mjölkprotein uppstår en allergisk reaktion. Mjölkproteinallergi kan ge symptom från magen som kan likna dem vid laktosintolerans, men barnet kan också få hudutslag och kräkningar. 

Det här tillståndet är vanligast hos bebisar och brukar växa bort efter något år. Symptomen uppstår när barnet övergår från att dricka bröstmjölk till produkter som innehåller komjölk. För att utreda om ditt barn är laktosintolerant eller komjölksallergiker bör du ta kontakt med läkare.

Vad är symptomen vid laktosintolerans hos barn?

Om du ser ett eller flera av följande tecken hos ditt barn, kan det bero på laktosintolerans, och den kan vara primär eller sekundär. Observera att feber eller viktnedgång inte förekommer vid primär laktosintolerans. Det ger inte heller upphov till blod eller slem i avföringen. 

Symptomen uppkommer oftast nära inpå förtäring av mjölk eller mjölkprodukter, men kan ibland dröja ett antal timmar: 

Hur vet jag om mitt barn har laktosintolerans?

Om du ser tecken på laktosintolerans hos ditt barn, bör du kontakta vården. Vid en utredning av laktosintolerans får ditt barn sluta äta laktosprodukter i upp till en månad. En sådan utredning ska göras i samråd med läkare. Om symptomen försvinner, för att sedan återkomma om ditt barn äter laktosprodukter, kan det vara en indikation på att ditt barn är laktosintolerant.

Typen av laktosintolerans kartläggs genom en undersökning, exempelvis laktosbelastning. Laktosbelastning innebär att ditt barn dricker en lösning som innehåller laktos. Därefter får barnet antingen lämna ett blodprov eller göra ett utandningstest. Blodprovet tas vid två tillfällen, en gång innan ditt barn ätit något och en gång efter att ditt barn druckit laktoslösningen. Om barnet lider av tillfällig laktosintolerans, kan det räcka med att sjukdomen som orsakat skadorna i barnets tarmsystem botas. 

Om ditt barn är 12 år eller äldre, finns det möjlighet att göra ett anlagstest. Då analyseras barnets DNA, för att leta efter de gener som finns hos personer med primär laktosintolerans. Om testet är negativt, kan ditt barn inte utveckla primär laktosintolerans, men om det är positivt kan det hända att barnet någon gång under livet kommer att få problem att bryta ner laktos.

Behandling vid laktosintolerans hos barn

Ur näringssynpunkt är det viktigt att barn inte utesluter kost i onödan. Ta därför kontakt med en dietist för att få kostråd innan du ändrar barnets kost. Informera också förskola, skola och fritids om att ditt barn har laktosintolerans. Många med laktosintolerans tål lite mjölksocker, och behöver bara vara försiktiga så att de inte får i sig stora mängder, till exempel via pannkakor, glass eller mjölk som måltidsdryck. Laktos försvinner inte vid upphettning. Däremot försvinner laktos i hårdost som lagras i mer än 3 månader. Yoghurt är en annan mjölkprodukt som innehåller en naturligt låg halt av laktos. 

Det finns ingen botande behandling mot laktosintolerans, men det finns receptfria kapslar innehållande laktasenzym på apoteket. De kan vara bra att ha tillgängliga till exempel i situationer då ditt barn inte kan undvika att få i sig lite för mycket mjölksocker. 

Det kan vara aktuellt för ditt barn att få i sig extra kalcium via kosten om ni drar ner på mjölk och mjölkprodukter. Tillskottet av kalcium är särskilt viktigt för barn och ungdomar. Kalciumtabletter finns att köpa på apoteket. Tala med en läkare om detta.

När ska jag söka vård?

Kontakta Min Doktor online, om du misstänker att ditt barn har laktosintolerans. Rätt diagnos innebär att ditt barn får rätt behandling.

Sök vård för laktosintolerans

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för laktosintolerans

Vad kan jag göra själv?

Kroppens reaktion på laktos skiljer från person till person. Var uppmärksam på och skriv gärna ner vilka besvär ditt barn får, när barnet får dem och vad barnet har ätit. Det underlättar för läkaren att ställa rätt diagnos.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om ditt barn uppvisar symptom för laktosintolerans, är du välkommen att kontakta Min Doktor. Tillsammans går vi igenom ditt barns besvär.

Hur går det till?

Hos Min Doktor arbetar läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, fysioterapeuter och psykologer. Du som är vårdnadshavare kan precis som hos andra vårdgivare inom primärvården kostnadsfritt söka vård för dina barn hos oss.

Hos Min Doktor börjar ditt besök alltid med att du beskriver ditt barns tillstånd genom att skriftligt svara på ett antal frågor om symptom och besvär. I vissa fall ber vi dig skicka in bilder som du tar med mobilen. Informationen blir del av journalen och behövs för att vi ska kunna göra en första bedömning. Vid behov kan läkaren också – efter att ditt barns ärende har skickats in skriftligt – kontakta er per telefon eller video för att exempelvis bedöma ditt barns allmäntillstånd eller andningsbesvär.

Om vi redan på dina svar i formuläret gör den medicinska bedömningen att ditt barn behöver träffa en läkare fysiskt, hänvisar vi er till en fysisk vårdcentral eller akutmottagning. Vi kan också göra bedömningen att besväret inte alls kräver läkarvård utan att det räcker med egenvård eller rådgivning från apotek eller 1177.

Våra läkare, psykologer, barnmorskor och fysioterapeuter är erfarna och jobbar på svenska vårdcentraler eller sjukhus när de inte hjälper dig här. Våra patienter får vanligtvis kontakt med läkare inom en timme.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2024-03-15

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor