Njursvikt

Vad innebär njursvikt?

Vid njursvikt förmår inte njurarna längre att sköta sina uppgifter i kroppen. Njurarna har en stor överkapacitet, och symptom på sviktande njurfunktion uppträder inte förrän de har förlorat omkring hälften av sin kapacitet eller mer. En så stor påverkan på njurarna kan ske gradvis vid en kronisk njursjukdom, eller uppkomma akut till följd av exempelvis uttorkning, en stor blodförlust, svår infektion eller förgiftning.

Vid kronisk njursvikt är besvären ofta smygande och diffusa. Akut njursvikt kan däremot uppträda plötsligt, på någon dag eller några veckor.

Vanliga symptom vid njursvikt är onormal trötthet, illamående och klåda.

Vad händer i kroppen?

Njurarna styr många processer i kroppen, och alla dessa påverkas när njurarnas funktion är nedsatt:

• Rening av blodet från slaggprodukter, läkemedel och andra främmande ämnen.

• Upprätthållande av kroppens vätskebalans, genom att öka eller minska mängden vatten som förs ut med urinen.

• Upprätthållande av kroppens pH-värde. Genom att utsöndra eller spara på vätejoner respektive bikarbonatjoner kan njurarna justera rubbningar i kroppens syra-basbalans.

• Reglering av mineralbalansen, det vill säga nivåerna av natrium, kalium, fosfor, kalcium, magnesium och kloridjoner.

• Aktivering av D-vitamin, vilket i sin tur styr upptaget av kalcium från kosten.

• Frisättning av hormonet erytropoietin (EPO) som behövs för bildandet av nya röda blodkroppar.

• Frisättning av hormonet renin, som höjer blodtrycket och ökar blodvolymen i kroppen.

Effekter av nedsatt njurfunktion

Försämrad rening av blodet leder till urinförgiftning

Till en början kan de delar av njuren som fortfarande fungerar ta över reningen av blodet, men efterhand sker en ansamling av slaggprodukter i kroppen (så kallad uremi, eller urinförgiftning). Slaggämnena utgörs av restprodukter från ämnesomsättningen och olika främmande ämnen, och de kan orsaka illamående och aptitlöshet. De ger även upphov till trötthet och klåda. När läkemedel inte lämnar kroppen lika snabbt som beräknat finns det dessutom risk för överdosering.

Rubbad vätskebalans

En konsekvens av att njurarna blir sämre på att filtrera blodet är att vätska ansamlas i kroppen. Vätskan fördelar sig jämnt mellan blodbanan och kroppens vävnader. Vid vissa tillstånd kan dessutom njurarna läcka protein till urinen, vilket medför att blodet blir tunnare. Ju tunnare blodet är, desto mer vätska läcker det från blodkärlen ut till vävnaderna.

Vätskeansamlingen kallas med ett annat ord för ödem. Ödemet märks tydligast i fötterna och vaderna, men även i ögonlock och ansikte. Om kroppen har samlat på sig mycket vätska, drabbas lungorna av ödem, vilket gör att du blir andfådd, rosslig och kan få svårt att andas.

Rubbningar i hjärtrytmen 

En annan konsekvens av njursvikt är att halten av mineralet kalium kan bli för hög i blodet. Kaliumnivån hålls normalt inom ett snävt intervall av njurarna, eftersom detta är nödvändigt för en normal hjärtfunktion. Om du har för lite eller för mycket kalium, kan hjärtrytmen bli allvarligt rubbad.

Urkalkning av skelettet

När njurfunktionen sviktar sjunker kalciumnivån i blodet. D-vitamin, som ska se till att kroppen tar upp kalcium ur maten vi äter, behöver aktiveras i njuren för att fungera, och vid njursvikt sker inte den här aktiveringen. Även detta leder till att kalciumnivån sjunker. Eftersom kalcium är nödvändigt för både muskelfunktion, nervfunktion och andra processer i kroppen, triggar den låga nivån en reaktion med syfte att höja kalciumhalten i blodet. Följden blir att skelettet urlakas för att få ut kalcium i blodbanan.

Blodbrist (anemi)

Njurarna bildar hormonet erytropoietin, som behövs för att nya röda blodkroppar ska produceras, och vid njursvikt blir även erytropoietinfrisättningen påverkad. Det dröjer lite innan effekten av de sjunkande nivåerna av erytropoietin märks. Det är först när reserven av röda blodkroppar har tagit slut, och de röda blodkropparna som dör inte ersätts av nya, som blodbristen blir kännbar. En röd blodkropp har en livslängd på ungefär 120 dagar.

Högt blodtryck

När njurarna inte kan göra sig av med salter och vatten som de ska blir blodvolymen större. Det medför att även blodtrycket stiger. Dessutom kan njursjukdom och njurskada leda till att njurarnas blodförsörjning försämras. Särskilda receptorer i njurarna uppfattar det försämrade blodflödet och reagerar då med att frisätta ett hormon, renin, som höjer blodtrycket och ökar blodvolymen.

Orsaker till akut njursvikt

Akut njursvikt kallas numera för akut njurskada (AKI, acute kidney injury). Njurskador kan bland annat orsakas av vissa infektioner, förgiftningar, läkemedelsreaktioner eller av att något blockerar utflödet av urin. Du kan också få akut njurskada om du har en kraftigt försämrad blodcirkulation, till exempel om du är väldigt uttorkad eller har förlorat en större mängd blod.

Det här är några av de vanligaste orsakerna till akut njursvikt:

• Svår uttorkning, till exempel vid intensiva kräkningar eller diarréer

• Akut blodförlust på grund av skada

• Blödning och försämrad blodcirkulation i samband med en operation

• Förgiftningar (till exempel svamp, alkohol och en del läkemedel)

• Inflammation i njuren utlöst av läkemedel eller vissa bakterieinfektioner

• Sorkfeber

• Akut njurbäckeninflammation

• Urinstopp på grund av exempelvis njursten, förstorad prostata eller en tumör

Om den underliggande orsaken till njurskadan åtgärdas, finns det goda chanser för att njurarna ska bli friska igen.

Orsaker till kronisk njursvikt

Vid kronisk njursvikt är njurvävnaden permanent skadad eller förändrad, antingen av en inflammation i njuren, en ärftlig njursjukdom eller olika sjukdomstillstånd som innebär att blodkärlen i njurarna tar skada. Kronisk njurskada kan också uppkomma genom en onormal inlagring av olika proteiner vid vissa sjukdomstillstånd, som myelom och amyloidos.

De vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt är:

• Diabetes, både typ 1 och typ 2

• Högt blodtryck

• Hjärt-kärlsjukdom (åderförfettning, åderförkalkning)

• Njurinflammation (glomerulonefrit, interstitiell nefrit)

• Kronisk njurbäckeninflammation

• Polycystisk njursjukdom (en ärftlig sjukdom där fungerande njurvävnad gradvis ersätts av små cystor, alltså vätskefyllda blåsor)

Vad är symptomen vid njursvikt?

Symptomen vid njursvikt kan bland annat vara:

• Onormal trötthet, koncentrationssvårigheter

• Illamående och nedsatt aptit

• Klåda, torr hud

• Högt blodtryck

• Vätskeansamling, ödem

• Minskad urinproduktion

• Myrkrypningar, restless legs

• Blodbrist

• Viktminskning, dåligt näringstillstånd

Beroende på vad orsaken till njursvikten är kan även andra symptom förekomma, som blod i urinen, protein i urinen eller svårigheter att tömma blåsan trots att du är kissnödig. 

Undersökning

När du söker vård för symptom som kan bero på njursvikt får du som regel lämna blodprov och urinprov, samt får ditt blodtryck mätt. Urinprovet analyseras för att bland annat hitta spår av proteiner, blod, bakterier, kristaller eller onormala celler. I blodprovet går det att mäta halten av vissa ämnen som normalt ska lämna kroppen i en viss hastighet (främst kreatinin och urea). Förhöjd nivå av urea kan tala för urinförgiftning.

Kreatinin är ett kroppseget ämne som filtreras ut ur kroppen via njurarna. Med hjälp av kreatininvärdet går det att uppskatta hur bra dina njurar är på att filtrera blodet (så kallad GFR). Ibland kontrolleras även andra ämnen, som C-cystatin eller Iohexol. Iohexol är en främmande substans som injiceras in i ett blodkärl. Efter ett visst tidsintervall tas ett blodprov för att mäta hur mycket Iohexol som finns kvar i kroppen, och det ger ett ännu mer exakt mått på GFR. Blodet analyseras dessutom för att ta reda på om du har någon elektrolytrubbning, till exempel förhöjd kaliumnivå.

Vid misstanke om njursvikt och njurskada görs också bilddiagnostik, ofta i form av en ultraljudsundersökning. Njurarna kan vara stora och svullna vid akut njursvikt, medan det är vanligt att de blir ojämna och mindre än normalt efter en längre tids njursjukdom. Njurscintigrafi är en annan sorts bildundersökning som innebär att ett radioaktivt ämne injiceras blodet, varefter ämnet kan synliggöras med en särskild kamera (gammakamera). Den här undersökningen visar hur stora njurarna är, hur deras blodförsörjning ser ut, och hur njurfunktionen är fördelad mellan njurarna.

Andra undersökningar som kan bli aktuella är bland annat vävnadsprovtagning från njurarna, datortomografi, eller undersökning av urinvägarnas insida med hjälp av en liten kamera.

Hur behandlas njursvikt?

Behandlingen vid akut njursvikt syftar till att dels åtgärda det som orsakar njurskadan (till exempel avbryta en läkemedelsbehandling, ge dropp vid uttorkning eller åtgärda ett stopp i urinvägarna), dels att lindra symptomen medan njurarna reparerar sig. Det kan till exempel vara att ge syrgas vid lungödem eller korrigera obalanser i pH och kalium. I svåra fall kan dialysbehandling behövas för att rena blodet.

Även vid kronisk njursvikt är det viktigt att i möjligaste mån bromsa njurskadan och spara på den njurvävnad som fortfarande fungerar. Beroende på vad den underliggande orsaken är kan det till exempel handla om att lägga om kosten och börja motionera – för att förbättra hjärt-kärlsjukdom eller diabetes – eller att hålla en autoimmun njursjukdom under kontroll med hjälp av medicinering. En stor del av behandlingen vid kronisk njursvikt går ut på att minska symptomen och följdsjukdomarna:

• Blodbrist behandlas genom att tillföra erytropoietin – och ibland järn – i läkemedelsform.

• Blodtrycket sänks med hjälp av blodtryckssänkande medel.

• Du kan få läkemedel mot illamående.

• Återfuktande kräm kan hjälpa vid torr hud och klåda.

• Lungödem kan behöva behandlas med vätskedrivande medel. 

Lämplig kost vid njursvikt

Kosten spelar en viktig roll i behandlingen av kronisk njursvikt – med rätt sammansatt kost kan du både minska belastningen på njurarna och mildra symptomen av nedsatt njurfunktion. En njurmedicinsk dietist kan hjälpa till med att utforma kostråd och matsedlar. Några förändringar som kan vara nödvändiga är att:

• Dra ner på saltintaget. Salt håller kvar vätska i kroppen och ökar belastningen på njurarna.

• Äta mindre proteiner för att minska mängden slaggämnen. När protein bryts ner bildas ammoniak, som i sin tur omvandlas till urea. När nivåerna av urea stiger uppstår symptom som illamående och klåda.

• Äta mindre animaliska proteiner. I kött, mjölk och fisk finns stora mängder fosfor. Fosfor binder till sig kalcium och gör att mängden tillgängligt kalcium sjunker i blodet.

• Dra ner på livsmedel som är rika på kalium, som nötter, potatis och torkad frukt.

Dialysbehandling

Vid långt gången njursvikt, olika förgiftningar, eller när läkemedelsbehandling inte räcker för att hålla lungödem eller förhöjd kaliumnivå i schack, behöver blodet renas på konstgjord väg. Dialys innebär att blodet renas från slaggprodukter och giftiga ämnen, och att vätskebalans, saltbalans och pH-värde regleras. Det kan ske antingen genom att blodet leds via en dialysapparat utanför kroppen, eller genom att dialysvätska placeras inne i bukhålan via en slang. Dialysvätskan har en sammansättning som gör att slaggämnen etc. passerar ut från blodet via bukhinnan, och vätskan tappas därefter ut ur buken.

Dialysbehandling kan göras på sjukhus eller i hemmet.

Njurtransplantation

Vid en njurtransplantation opereras en frisk njure in i kroppen, som får ta över funktionen från de båda sjuka njurarna. Tack vare att friska njurar har en så stor överkapacitet kan både mottagaren och donatorn av njuren klara sig bra med bara en njure.

När bör jag söka vård?

Symptomen vid kronisk njursvikt är ofta diffusa och svåra att upptäcka. Därför är det en god idé att gå på regelbundna läkarkontroller om du tillhör en riskgrupp, till exempel om du har begynnande hjärt-kärlsjukdom eller metabolt syndrom. Tidiga tecken på sviktande njurfunktion kan ses i blodprov och urinprov.

Sök vård om du upplever en onormalt stor trötthet, illamående, viktminskning, vätskeansamling i kroppen, eller klåda. Det kan både bero på njursvikt och ha andra orsaker.

Om du har svårigheter att andas, upplever att hjärtat slår oregelbundet, eller om du inte kan kissa, behöver du söka vård akut.

Vad kan jag göra själv?

Du kan hjälpa njurarna att må bra genom att ha goda levnadsvanor. Sådant som minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck och diabetes, minskar även risken för att njurarna ska ta skada. Dit hör bland annat att hålla en lagom vikt, motionera och att låta bli att röka.

Om du blir uttorkad, till exempel vid magsjuka, kan vissa läkemedel skada njurarna, däribland antiinflammatoriska värktabletter (NSAID) och blodtrycksmedicin. Läs bipacksedeln eller rådgör med läkare om hur du ska dosera läkemedlen om du blir magsjuk.

Här hittar du fler råd för hur du kan minska risken för infektion i njurarna, som sorkfeber, njurbäckeninflammation och urinvägsinfektion. 

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du är orolig för att du kan ha njursvikt, är du välkommen att kontakta Min Doktor. Våra läkare kan göra en första bedömning och hjälpa dig vidare. 

Publicerad:

2023-05-08

Senast uppdaterad:

2024-01-22

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor