Övervikt och fetma

Vad innebär övervikt och fetma?

Vid övervikt och fetma är mängden kroppsfett för stor. Ju mer övervikt du har, desto större är risken att du ska drabbas av olika kroniska sjukdomar. Världshälsoorganisationen WHO använder sig av BMI, Body Mass Index, för att bedöma övervikt och fetma. En vuxen som har ett BMI över 25 räknas som överviktig, och ett BMI över 30 klassas som fetma. Det latinska namnet för fetma är obesitas. Fetma är ett tillstånd som medför såpass stora hälsorisker och besvär att det räknas som en kronisk sjukdom.

BMI är ett relativt trubbigt mått för att bedöma övervikt. Det tar inte hänsyn till kön, ålder, kroppsform eller muskelansättning. Därför kombineras BMI ofta med en mätning av bukomfånget. 

Hur uppkommer övervikt och fetma?

Enkelt uttryckt uppstår övervikt och fetma när du får i dig mer energi än du gör av med. Kroppen lagrar energiöverskottet som fett. Under människans utveckling var det viktigt för överlevnaden att kunna klara sig igenom svårare tider. När tillgången på föda var dålig kunde kroppsfettet brytas ner och utnyttjas som näring. Idag är inte brist på mat något problem, i synnerhet inte i höginkomstländer, och förmågan att lagra energi som kroppsfett har istället blivit en möjlig hälsorisk. 

Det finns genetiska skillnader i människors förmåga att lagra kroppsfett - vissa har därför lättare att gå upp i vikt än andra. Andra bidragande orsaker till övervikt och fetma är bland annat stress, sociala faktorer och förändringar i samhället som lett till ökat stillasittande och en större konsumtion av livsmedel. 

Följande faktorer kan bidra till uppkomsten av övervikt och fetma: 

Ärftlighet

På befolkningsnivå bedöms omkring 50 procent av all fetma bero på genetiska faktorer. Det betyder inte att individer med de här genetiska förutsättningarna inte kan vara normalviktiga, utan att de har lättare än andra att lägga på hullet.

Sjukdomar

Det är ovanligt att övervikt och fetma enbart beror på sjukdom, men en ökad tendens att gå upp vikt kan bland annat ses vid vissa hormonrubbningar, som underaktivitet i sköldkörteln (hypotyreos) eller PCOS.

Läkemedel

Viktuppgång förekommer som en möjlig biverkning hos flera olika läkemedel, däribland vissa antidepressiva mediciner och betablockerare

Stress

Vid stress frisätts olika ämnen, som till exempel kortisol, som påverkar hunger och ätbeteende, och vilken typ av fett som bildas. Under stress ökar sötsuget, det är lättare att få bukfetma och det är svårare att gå ner i vikt. Det är också lätt hänt att vi nedprioriterar fysisk aktivitet och att laga hälsosam mat, när vi är i en stressig period i livet. 

Sömnproblem

Vid sömnbrist och dålig sömn påverkas hormonerna som styr mättnads- och hungerkänslor. Du kan få ökad aptit, och i synnerhet ökat sug efter sötsaker och energitäta livsmedel. 

Ålder

Med stigande ålder brukar förbränningen sjunka, och ofta även aktivitetsnivån. Många upplever att de har lättare att gå upp i vikt efter att de fyllt 40, eller när de går igenom klimakteriet. 

Sociala faktorer

Isolering och ensamhet kan leda till att vi äter mer än vi borde, och det utgör en viktig orsak till fetma. Vi kan även ha lärt oss felaktiga matvanor under uppväxtåren - två av tre barn som har övervikt eller fetma när de är mellan 10 och 13 år gamla, har fortsatta problem med vikten när de blir vuxna. 

Psykisk ohälsa

Psykiska tillstånd som till exempel depression, nedstämdhet, ångest eller negativ självbild kan göra att vi äter för mycket och rör på oss för lite.

Förändringar i vår omvärld 

Övervikt och fetma blir allt vanligare i både Sverige och resten av världen. Det här kan delvis förklaras av att vi har blivit mer stillasittande både på jobbet, i skolan och på fritiden. Vi har också fått en ökad tillgång på skräpmat, läsk och godis. 

Hur farligt är övervikt och fetma?

Fetma och övervikt innebär en ökad risk för att utveckla en rad olika sjukdomar och tillstånd. Dessutom kan både övervikt och fetma i sig ge påverkan på hälsan, konditionen och det psykiska måendet. 

Det är viktigt att komma ihåg att hälsoriskerna varierar från person till person, beroende på hur du lever i övrigt och vilka andra riskfaktorer som finns, däribland dina gener. Någon som har lite förhöjt BMI, men som äter hälsosamt och är fysiskt aktiv, behöver inte nödvändigtvis ha en ökad sjukdomsrisk. 

Det skadliga bukfettet

Mängden kroppsfett beräknat som BMI ger inte ett exakt mått på hur stora hälsoriskerna är, eftersom underhudsfett inte är förknippat med samma risker som bukfett. Underhudsfettet är jämnare fördelat över kroppen, och ofta placerat på lår och höfter. Bukfettet är beläget runt midjan och mellan de inre organen, och kallas ibland för visceralt fett (viscera betyder inälvor). Underhudsfettet kan du nypa tag om, men inte bukfettet. Bukfetma kallas med medicinska termer för central fetma eller central obesitas.

Forskning pågår ständigt för att ta reda på varför bukfettet är så farligt. Studier har visat att fettcellerna i bukfett bildar och frisätter inflammatoriska substanser (cytokiner). Dessa kan orsaka skador på blodkärlen, som kan bidra till kärlsjukdom (ateroskleros). Dessutom är bukfettet förknippat med förhöjda blodfetter, till exempel det onda kolesterolet, samt med insulinresistens. Sammantaget innebär det här att bukfett är en viktig orsak till det så kallade metabola syndromet, ett tillstånd som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och hjärtinfarkt. 

Sjukdomsrisker vid övervikt och fetma

Det finns ett samband mellan graden av fetma/hur högt BMI är, och hur stora sjukdomsriskerna är. Riskerna påverkas även av andra faktorer, som stress, stillasittande, rökning med mera. Det här är några av de sjukdomstillstånd som övervikt och fetma ökar risken för:

• Diabetes typ 2

• Hjärt-kärlsjukdom

• Högt blodtryck

• Förhöjda blodfetter

• Metabolt syndrom

• Sömnapné

• Fettlever

• Gallsten

• Vissa sorters cancer

• Artros

Symptom vid övervikt och fetma

Det är vanligt att ha ett eller flera av följande besvär:

• Nedsatt kondition, andfåddhet

• Ont i lederna

• Ont i ryggen

• Svårt att gå

• Trötthet

• Psykisk ohälsa, som depression, negativ självbild eller låg upplevd livskvalitet

Undersökning och behandling

När du söker vård för övervikt, fetma eller relaterade besvär, gör läkaren en genomgång av din längd, vikt, BMI och bukomfång. Blodtrycket mäts och du kan få lämna blodprov för analys av blodsockernivå och blodfetter. Om du misstänks ha någon underliggande sjukdom eller följdsjukdom, kan du få genomgå ytterligare undersökningar. 

Den viktigaste delen av behandlingen är att införa nya vanor för ätande, kosthållning och fysisk aktivitet. Ibland ges också läkemedel i början, för att viktnedgången ska gå lite snabbare. Vid svår fetma kan magsäckskirurgi bli aktuellt.

Vid kraftig övervikt är kroppen och hjärnan inställda på att behålla den ursprungliga vikten, och det är vanligt att få ökade hungerkänslor i samband med viktminskning. Många som snabbt går ner i vikt, genom till exempel en sträng diet eller hård träning, går snabbt upp igen när kuren är avslutad. Tålamod och en långsiktig förändring av matvanor och motion är det bästa sättet att få en varaktig viktnedgång. Kognitiv beteendeterapi kan vara ett bra hjälpmedel på vägen. 

När bör jag söka vård?

Det finns hjälp att få om du har besvär av fetma eller övervikt, eller om du har försökt gå ner i vikt utan att lyckas.

Vad kan jag göra själv?

Om du vill gå ner i vikt eller förebygga övervikt behöver du ha levnadsvanor som är hållbara i längden. Det innefattar såväl hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet, som stress, sömn, alkoholkonsumtion med mera. Här är våra bästa råd till dig som vill gå ner i vikt och behålla vikten på lång sikt:

Matvanor

Ät tre måltider om dagen, en portion mat per måltid. Undvik att småäta eller ta stora portioner, ät hellre ett eller två nyttiga mellanmål om du blir hungrig mellan måltiderna. 

Livsmedel som innehåller mycket fibrer ger en bra mättnadskänsla i förhållande till energiinnehållet. Dit hör till exempel fullkorn, baljväxter, grönsaker, frukt och bär. Använd dig gärna av tallriksmodellen när du planerar dina måltider. 

Dra ner på snabba kolhydrater som socker, sötade drycker, vitt bröd och vitt ris, samt alkohol. Tänk på att inte använda mycket fett vid tillagningen - ugnsrosta, ånga eller grilla maten, hellre än att steka. 

Du bör få i dig näring från alla grupper i kostcirkeln varje dag: grönsaker, frukt, rotfrukter, mjölkprodukter, kött/fisk/ägg, spannmål och fett. I längden spelar det inte så stor roll för viktminskningen vilken fördelning du har mellan protein, kolhydrater och fett, men du bör undvika att utesluta hela kostgrupper helt. 

Fysisk aktivitet

Den bästa träningen är den som blir av - en halvtimmes promenad på lunchen är bättre än att inte motionera alls. Försök att röra på dig varje dag, och tänk på att inte öka belastningen för snabbt. En fysioterapeut kan hjälpa dig med att lägga upp ett träningsprogram som du kan göra på gymmet eller hemma. Om du har problem med lederna kan du prova simning eller annan träning i vatten.

I början kan det kännas jobbigt att komma igång med träningen - försök hitta en motionsform som lockar dig, och ge den tid. Inom någon månad kommer du att börja märka de positiva effekterna. Fysisk aktivitet hjälper dig att öka förbränningen och sova bättre, och den kan få sötsuget att minska. De flesta upplever att de får större ork och högre energinivåer av att träna.

Hantera stress

Det är svårt att helt undvika stressande perioder i livet, men om din vardag ständigt präglas av mycket stress bör du göra något åt din livssituation. Det kan handla om att säga nej oftare, sänka kraven eller att lära dig metoder för att varva ner, som till exempel yoga eller mindfulness. 

Ta hand om sömnen

Dålig sömn kan ha lika stora konsekvenser för vikten och hälsan som stress. Med relativt små medel kan du förbättra din “sömnhygien” och börja sova bättre. 

Gör sådant du mår bra av

Mat och måltider är ett glädjeämne för många av oss, och en del upplever att livet blir lite tristare när de börjar äta nyttigt och “neka sig” livets goda. Försök att hitta annat som gör dig glad, kanske umgås med vänner, göra något kreativt eller hitta ett nytt fritidsintresse. 

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du är bekymrad över din vikt, eller om du har besvär på grund av din vikt, kan du kontakta Min Doktor. Vi gör en bedömning av ditt BMI, ditt midjemått och dina eventuella symptom, och vi kan ge dig remiss för blodprovstagning och blodtrycksmätning. Våra läkare, sjuksköterskor, psykologer och fysioterapeuter kan ge dig den hjälp och det stöd du behöver för att uppnå en långsiktigt hållbar viktnedgång och hälsosamma vanor.

Publicerad:

2023-01-05

Senast uppdaterad:

2024-03-12

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor