Hem > Hälsa och sjukdomar > Psykisk ohälsa > Depression

Depression

Depression karaktäriseras av nedstämdhet, energilöshet och en känsla av hopplöshet under en längre period. Tillståndet gör det svårt att orka med vardagen och saker som vanligtvis känns roliga tappar sin mening. 

Personer med depression kan ha svårt att se en väg ut från nedstämdheten, men med rätt behandling blir många bättre redan efter några veckor.

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Vad är depression?

Alla människor kan under perioder känna sig ledsna, sorgsna eller nedstämda. Dessa känslor är oftast tillfälliga och går över av sig själv efter en kortare tid. Vid en depression varar känslorna under en längre period. Graden på de svårigheter som kommer i samband med en depression varierar. 

Depression kan delas in i tre kategorier – lätt, medel eller svår. Beroende på hur svårt deprimerad du är så kan din vardag påverkas i olika grader. 

Vid lättare depressioner kan du finna det hanterbart att exempelvis gå till jobbet, ta hand om hemmet eller din hygien men känna en konstant avsaknad av energi och livslust. 

Vid svårare depressioner kan det kännas omöjligt att ta hand om nödvändiga saker och livet påverkas markant. Vad alla typer av depressioner har gemensamt är att de framkallar en känsla av meningslöshet eller tomhet och att intresset för omvärlden minskar. Det är även vanligt att få en negativ självbild. Om du känner igen dig i symptomen och dessa har pågått i minst 2 veckor, kan det vara tecken på att du har en depression. 

Det är mycket vanligt med depressioner och det är viktigt att komma ihåg att det inte innebär att det är något fel på dig som person. Sök hjälp så tidigt som möjligt så kan du få hjälp att må bättre. 

Egentlig depression

Det finns olika former av depressioner, den vanligaste kallas för egentlig depression. Den delas upp i tre svårighetsgrader som beskriver hur mycket sjukdomen påverkar vardagen:

  • Lätt depression. Vardagen, så som skola, jobb och vardagssysslor fungerar, men livet känns tungt och du kan må dåligt.

  • Medelsvår eller måttlig depression. Det blir svårt att klara av vardagen och arbete eller skola. Det är påtagligt för närmaste omgivningen att du mår väldigt dåligt.

  • Svår eller djup depression. Hela livet påverkas och vardagen känns omöjlig att hantera. Du kan ha svårt att ta hand om de mest grundläggande behoven såsom att äta, dricka och sova. Den närmaste omgivningen märker tydligt att du inte klarar av vardagen. Både du själv och andra kan uppleva dig som personlighetsförändrad.

Den som är deprimerad kan få självmordstankar eller självmordsplaner. Har du tankar på att skada dig eller avsluta ditt liv ska du ringa 112 för akut hjälp. 

Recidiverande depression

Återkommande depressioner kallas för recidiverande depression. Depressionerna blir ofta djupare, mer långvariga och tätare ju fler som inträffar. Sjukdomen kan innefatta kognitiva störningar, exempelvis koncentrationssvårigheter och minnesstörningar, men även svårigheter med att fatta beslut, planera och att komma igång med aktiviteter. Risken att få återkommande depressioner är större om du går utan behandling under en längre tid. Det är därför viktigt att du behandlas så tidigt som möjligt. 

Förlossningsdepression

Efter förlossning eller under graviditet är det vanligt att drabbas av nedstämdhet. Om symptomen inte går över, övergår nedstämdheten till en depression. Det kallas för förlossningsdepression eller postpartum depression. Det behöver inte bara drabba den som varit gravid, utan kan även uppstå hos den andra föräldern eller hos adoptivföräldrar. Vanliga symptom för förlossningsdepression är: 

  • Att dra sig undan familj och vänner

  • Ha svårt att finna glädje över barnet

  • Ha svårt att orka ta hand om barnet

  • Skuldkänslor

  • Känsla av panik eller ångest

  • Minskat intresse av saker du brukade tycka om

Det finns även ett tillstånd som kallas “Baby blues” som påminner om förlossningsdepression. Det kan innebära att du upplever humörsvängningar och gråtmildhet och det går över av sig själv inom 2 veckor. Det är normalt och ofarligt, och inte samma sak som förlossningsdepression.

Om du mår dåligt efter att nyligen ha blivit förälder, är det viktigt att du kommer i kontakt med din barnmorska, läkare eller någon på BCV så du kan få hjälp med behandling. För dig som upplevt förlossningsdepression tidigare och väntar ett till barn är det bra att söka hjälp redan innan förlossningen. 

Årstidsbunden depression

För vissa personer återkommer symptomen för depression vid samma tid varje år, till exempel vid särskilda säsonger, såsom vår, höst eller vinter. För de flesta kommer besvären när året går mot kortare dagar och mer mörker, men för vissa känns istället våren och sommaren svåra. Symptomen går sedan även över vid samma tidpunkt varje år. Vid årstidsbundna depressioner ska du söka hjälp när du märker att du börjar känna av symptom på nedstämdhet. 

Symptom vid depression

En depression kan yttra sig såväl psykiskt som fysiskt. Vanligtvis är symptomen en kombination av de två. Om du lider av en depression känner du kanske igen dig i något eller några av symptomen nedan. 

Psykiska symptom: 

  • Minskat eller försvunnet intresse för saker du vanligtvis tycker om

  • Nedstämdhet och/eller känslor av tomhet och hopplöshet

  • Gråtmildhet

  • Pessimistiska tankar

  • Trötthet och orkeslöshet

  • Låg självkänsla och/eller negativ självbild

  • Förstorade skuldkänslor och du anklagar dig själv för saker

  • Ångest, oro och rastlöshet

  • Svårt att fatta beslut och att ta initiativ till aktiviteter

  • Koncentrationssvårigheter och problem att minnas saker

  • Irritation och ilska triggas av saker du vanligtvis inte reagerar på

  • Tankar på döden eller önskan att sluta existera

  • Självskadebeteende och självmordstankar

Depressionen kan få dig att känna att det inte finns ett syfte med livet och att det vore bättre om du inte levde, eller att du är en belastning för andra. Om du har dessa tankar, bör du söka hjälp så snart som möjligt. 

Sök hjälp direkt om du har konkreta tankar på att ta ditt liv. Ring 112 för akut hjälp. 

Fysiska symptom: 

  • Tappad eller ökad aptit, det kan leda till viktuppgång eller viktnedgång

  • Besvär med magen, såsom förstoppning

  • Minskad eller tappad sexlust

  • Sömnstörningar, du kan ha svårt att sova eller sova för mycket

  • Huvudvärk

  • Värk i axlar, nacken eller ryggen

Du behöver inte ha alla symptom för att ha en depression. Symptomen kan vara mer eller mindre påtagliga. En del personer känner sig mycket nedstämda och upplever stora besvär. Andra har mer diffusa symptom som är svårare att identifiera, exempelvis en känsla av likgiltighet för allt. För att klassificeras som depression ska symptomen upplevas under större delen av dagen i minst 2 veckor. Oavsett hur påtagliga besvären är så är det viktigt att söka hjälp för att må bättre.

Depression hos barn

Depression hos barn och tonåringar innebär precis som för vuxna, en långvarig nedstämdhet. Det kan vara svårt för vuxna att identifiera symptomen hos barn och tonåringar. Livet går självklart upp och ner, men blir ledsenheten eller nedstämdheten långvarig så är det ett tydligt varningstecken på att barnet eller tonåringen kan lida av en depression. Även likgiltighet och förlorat intresse för sådant som barnet eller tonåringen brukar tycka om är tecken på depression. Depressioner förekommer hos yngre barn, men det är ovanligt. 

Symptom hos yngre barn kan vara: 

  • Minskad aptit och viktnedgång

  • Oro

  • Klängighet

  • Sorgsenhet

  • Irritation och ilskeutbrott

  • Värk i kroppen

  • Vägran att gå till skolan

  • Sömnsvårigheter

Hos äldre barn och tonåringar är följande symptom vanliga:

  • Dålig självkänsla eller negativ självbild

  • Känsla av att vara missförstådd

  • Koncentrationssvårigheter, dessa kan göra det svårt att klara av skolan

  • Nedstämdhet eller sorgsenhet

  • Energilöshet

  • Sömnstörningar, för lite eller för mycket sömn

  • Missbruk av droger eller alkohol

  • Minskad eller ökad aptit

  • Irritation eller ilska

  • Självskadebeteende och/eller tankar på döden

En depression kan utvecklas eller komma plötsligt. Svåra händelser eller jobbiga relationer kan utlösa depression och kan därför vara bra att hålla koll på. En depression kan också komma utan förklaring. Barn kan ha svårt att beskriva sina känslor och ha svårt att identifiera besvärande känslor. Var uppmärksam på förändrade beteenden hos ditt barn eller tonåring. Prata gärna med barnet och fråga hur hen mår. Om du misstänker att ditt barn lider av depression, bör du söka hjälp så tidigt som möjlig. Ofta kan rätt behandling få personen att må bättre efter bara några veckor. 

Orsaker till depression

En depression kan komma när som helst i livet, men ofta kommer det i tonåren eller hos unga vuxna. Drygt hälften av de som får en depression kan bli sjuka igen. Det finns fler olika orsaker till varför en depression uppstår. I de flesta fallen finns det en förklaring till varför personen börjat må dåligt, till exempel svåra händelser eller förändringar i livet. I andra fall kan depressionen komma utan någon uppenbar förklaring. Då kan det ibland röra sig om årstidsbunden depression, genetiska faktorer eller obehandlad ångest. Personer som har genetiska familjemedlemmar eller släktingar som lider av psykisk ohälsa har en ökad risk att själva drabbas.

Riskfaktorer för depression

Faktorer som ökar risken att få en depression, eller som kan trigga en depression kan vara: 

  • Traumatiska och/eller stressande händelser i livet

  • Stora livsförändringar. Dessa behöver inte vara negativa i sig, förlossningsdepression är ett exempel på detta.

  • En svår barndom eller uppväxt

  • Andra psykiska sjukdomar, till exempel ätstörning, sömnsvårigheter, ångest, utmattningssyndrom eller bipolär sjukdom

  • Neuropsykiatriska funktionsvariationer, till exempel ADHD, ADD eller autism

  • Missbruk, till exempel alkohol- och/eller drogmissbruk

  • Tidigare depression

  • Ärftlighet, som psykisk ohälsa i släkten

  • Fysiska besvär, till exempel sömnbrist eller hormonella förändringar

  • Vissa läkemedel, till exempel hjärtmedicin, lugnande och sömnläkemedel

  • Kroppslig sjukdom, t.ex. diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer

  • Långvarig smärta

Utredning och behandling av depression

Utredningen av depression sker genom samtal och ibland även formulär. Det finns inga prover eller tester som kan avgöra om du är deprimerad. Diagnosen ställs helt utifrån dina upplevelser och känslor som framkommit under samtalet mellan dig och utredaren samt eventuellt formulär som du fyllt i. Utredaren är någon med psykiatrisk kompetens, till exempel en läkare, socionom, sjuksköterska eller psykolog. 

Du kan få svara på frågor kring hur:

  • ...ofta du känner dig nedstämd eller ledsen och hur länge du känt så

  • ...din sömn är

  • ...din aptit är

  • ...dina alkoholvanor ser ut

  • ...dina tankar går kring liv och död

För att utesluta fysiska sjukdomar som kan ge liknande symptom som depression tas även blodprover och en kroppslig undersökning genomförs vid behov under utredningen. Depressiva symptom  kan exempelvis bero på mängden sköldkörtelhormoner i kroppen, blodbrist eller höga kalknivåer i blodet. 

Efter att diagnosen ställts följer en behandling vars syfte är att förbättra din livskvalité och få dig att må bättre. En tidig behandling minskar risken att falla djupare in i depressionen och förhindrar risken att få återkommande depressioner. Behandlingen innebär oftast psykoterapi såsom KBT som ibland kombineras med antidepressiva läkemedel. Du kan diskutera med behandlaren vad för behandlingar du känner passar dig bäst. Under behandlingen är det bra om du försöker ha en sund vardag med vardagliga rutiner i den mån du klarar av. 

Former av behandling av depression kan vara: 

  • Råd och stöd för att skapa en sund livsstil

  • Psykoterapi

  • Läkemedel

  • Elbehandling (ECT) (vid mycket svåra tillstånd)

Antidepressiva läkemedel kan ta några veckor innan de börjar få effekt, och i början kan de ge biverkningar som kan få dig att känna att de kanske inte fungerar. Det är viktigt att ändå fortsätta medicineringen och inte ge upp för tidigt. Ta upp besvärande biverkningar med din läkare och följ alltid läkarens föreskrifter för medicineringen. 

Vid mycket svåra depressioner, där det finns risk för självmord eller om du slutat äta och sova, kan du behandlas på en psykiatrisk klinik till en början. Det är för att ge en mer intensiv behandling så du ska kunna må bättre så snart som möjligt. 

Sök vård för depression

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för depression

Vad kan jag göra själv?

Vid en depression kan allt kännas svårt, även de mest grundläggande sakerna i vardagen, som att äta, arbeta eller träffa människor. Försök vara snäll mot dig själv och inte känna skuld över att du inte klarar av vissa saker när du är deprimerad. Det är inte förväntat av dig att du ska bli bättre helt på egen hand, utan det är viktigt att du söker vård, och om det känns bra för dig kan du söka hjälp även hos dina närstående. 

Förslag på vad du själv kan försöka göra utöver din behandling är:

  • Sätt låga krav. Du bestämmer själv vilka krav du vill sätta på dig själv, och beroende på hur svår din depression är så kan kraven ligga på olika nivåer. Det kan vara allt ifrån att borsta tänderna en gång om dagen till att ta sig ut på en springtur. Undvik att ta på dig för mycket planer eller uppgifter under perioden som du känner dig nedstämd och informera gärna skola eller jobb att du kanske inte kan prestera på samma sätt som vanligt.

  • Skapa vardagsrutiner. Det ger dig små mål att uppnå under dagen eller veckan. Beroende på hur du mår så kan dessa rutiner vara mer eller mindre basala. Det kan exempelvis innebära att gå upp eller äta vid specifika tider på dygnet. 

  • Läs på om depression, och be dina närstående göra detsamma. Du kan känna att du har bättre förståelse för vad som händer och varför du mår som du gör genom att lära dig om sjukdomen. Det kan även ge dina närstående förståelse för varför du beter dig som du gör och medel för hur de kan finnas där för dig. 

  • Undvik alkohol och droger. Dessa kan på kort få dig att känna att symptomen lättar, men förvärrar depressionen på lång sikt. 

  • Var noggrann med sömnen. Oavsett om du har svårt att sova eller sover för mycket. Bra sömnrutiner gör dig mindre mottaglig för depressionsrelaterade symptom. Om du har svårt att påverka din sömn själv kan du kontakta din läkare för att få hjälp. 

  • Utöva fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet lindrar symptomen vid depression. Det motverkar stress och gör det lättare att sova. Försök hitta former av rörelse som du tycker är roliga och trivsamma. Det behöver inte bara vara att gå till ett gym eller springa om du inte tycker det är kul. 

  • Prata med någon. Det kan till exempel vara en närstående person, någon på skolan eller arbetet du befinner dig på eller som en del av din behandling. 

  • Hitta metoder för att varva ner. Under en depression kan vissa uppleva att de är svårt att släppa stressen. Alla har olika sätt att varva ner, men några förslag kan vara att meditera, promenera, läsa en bok eller lyssna på en podd.

  • Vistas i dagsljus. Många mår bättre av att vistas utomhus och ta in dagsljus. Det ger dig även hälsosamma D-vitaminer. 

  • Gör saker du tycker om. Försök fortsätta med, eller komma igång saker som du brukar tycka om att göra, även om de inte ger dig samma glädje när du är deprimerad som de vanligtvis gör. Lusten att göra dessa saker kan komma tillbaka efter en tid.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du eller ditt barn har en depression, ska du söka vård så tidigt som möjligt för att öka chanserna att må bättre snart. Min Doktor har kunniga läkare, sjuksköterskor och psykologer som kan ge dig vård. 

Vänd dig till oss på Min Doktor för att få hjälp med bedömning och behandling mot depression. 

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2022-09-20

Faktagranskad av:

Olof Johansson, Legitimerad psykolog, Min Doktor