Hem > Hälsa och sjukdomar > Psykisk ohälsa > Utmattningssyndrom & Utbrändhet

Utmattningssyndrom & Utbrändhet

Stressrelaterad ohälsa är vanligt - omkring 9 procent av alla som uppsöker primärvården får en stressrelaterad diagnos. Långvarig och svår stress kan leda till utmattningssyndrom. Är du utsatt för hög stress en kortare period kan du istället utveckla en annan form av stressreaktion, som kallas anpassningsstörning.

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Allmänt om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom, eller utbrändhet som det tidigare kallades, är en följd av långvarig, svår stress. Utmattningen är både fysisk och psykisk. Det är vanligt att känna sig stressad då och då. Om stressen bara pågår under en avgränsad tidsperiod och vi får tillräckligt med återhämtning under tiden, så brukar den inte ha några negativa konsekvenser. Det är när stressen har pågått i minst ett halvår, och orsakar flera kroppsliga och mentala symptom, som diagnosen utmattningssyndrom kan bli aktuell.

Orsaker till utbrändhet

En kortare period med ökad stress behöver inte vara något negativt. Stressen hjälper oss att fokusera och hitta energi för att ta oss an en utmaning. Men om stressen är stor och finns kvar under en lång tid har den en negativ inverkan på oss, i synnerhet när kraven är högre än vad vi klarar av. Det här betyder att även det vi uppfattar som positiv stress, som till exempel att jobba hårt med ett stimulerande projekt, med tiden kan bli skadlig för kropp och psyke. 

Stressfaktorer (stressorer) som bidrar till utvecklingen av utmattningssyndrom är:

  • Hög arbetsbelastning

  • Brist på återhämtning

  • Sådant som gör att du inte har kontroll över din arbetssituation, till exempel svagt stöd från ledningen

  • Omständigheter som gör det svårt för dig att fatta beslut eller fullgöra dina arbetsuppgifter

  • Höga krav från omgivningen och/eller dig själv

  • Mobbning på arbetsplatsen

  • Konflikter

  • Problem i privatlivet, till exempel en sjuk anhörig eller ett krisande förhållande

  • Bristande stöd från omgivningen

För att diagnosen utmattningssyndrom ska kunna ställas behöver stressen ha pågått under minst ett halvår, och den ska ha gett upphov till både fysiska och psykiska symptom under minst två veckor.

Det finns några faktorer som ökar risken för att du ska få stressrelaterade besvär. Beroende på din situation kan du därför få en annan diagnos än utmattningssyndrom. Sådana faktorer är bland annat:

Symptom vid utmattningssyndrom

Stress påverkar både kroppen och hjärnan. Så länge stressen hålls på en måttlig nivå, och du får tillräcklig återhämtning mellan varven, brukar den sällan orsaka problem. Ett vanligt symptom i samband med stress är dock sömnsvårigheter och framför allt brist på djupsömn. Sömnbrist medför i sin tur att stressen gör större skada, och att du hamnar i en negativ spiral.

Olika stadier av utmattningssyndrom

Förstadiet till utmattningssyndrom kallas prodromalfas. Den kan pågå under lång tid, ibland flera år. Under den här fasen kan du ha olika kroppsliga och mentala besvär som kommer och går. Ju tidigare du känner igen dem och gör något åt din situation, desto mindre är risken att du blir allvarligt sjuk. Det är vanligt att ha flera av följande symptom under prodromalfasen:

  • Sömnbesvär

  • Koncentrationssvårigheter

  • Problem med minnet

  • Retlighet, kort stubin

  • Trötthet, låg energi

  • Nedstämdhet, håglöshet

  • Ångest

  • Magproblem, som IBS

  • Bröstsmärtor

  • Yrsel och hjärtklappning

  • Infektionskänslighet

Den akuta fasen kan smyga sig på, men ofta kommer den plötsligt och chockartat - du "går in i väggen". För vissa börjar den som en panikattack, andra blir oroliga för att de fått en stroke. Du kan till exempel uppleva att du inte hittar hem, inte kommer upp ur sängen eller inte vet hur man brygger kaffe. Symptom som förekommer i prodromalstadiet är vanliga även i det akuta stadiet. Andra typiska symptom är:

  • Stor utmattning och trötthet som inte går att vila bort

  • Svårt att hantera press och krav

  • Svårt att planera, fokusera och genomföra saker

  • Dålig simultanförmåga

  • Depression, ångest och oro

  • Känslighet för ljud och sinnesintryck

Symptomen i akutstadiet kan vara lindriga till en början, men blir efterhand svårare om de inte tas på allvar.

Efter några dagar eller veckor går du in i rehabiliteringsfasen, eller anpassningsfasen. Då har du fortfarande symptom från både kropp och hjärna. Du har fortsatt svårt att sova och bli utvilad, och du blir fort trött av enkla aktiviteter. Nu är det viktigt att du lär dig hushålla med dina krafter och att hitta sätt att sova gott och återhämta dig.

När du börjar återfå orken är det bra att lägga in lättare fysisk aktivitet, som korta promenader, och öka gradvis. Under rehabiliteringsfasen är det mycket vanligt att bli lite sämre i perioder, och då beror det ofta på att aktivitetsnivån har trappats upp för snabbt. Anpassningsfasen kan vara lång, från några månader upp till flera år. De flesta uppger att de har sämre stresstålighet än före utbrändheten, även många år efteråt.

Behandling vid utmattningssyndrom

Det finns olika behandlingsmetoder. Det är vanligt med psykoterapi, som till exempel KBT, antidepressiva läkemedel, sömnmedel och avslappningsövningar. Ofta ingår det också att du får lära dig om stress och hur du kan hantera den. 

Återhämtning efter utmattningssyndrom kan ta lång tid, och du kan behöva bli sjukskriven en kortare eller längre tid. Efter sjukskrivningen börjar många jobba deltid för att successivt trappa upp till ordinarie arbetstid.

Det är viktigt att du ändrar din livssituation, så att stressen hålls på en låg nivå. Om det är jobbet som har gjort dig sjuk är det bra om arbetsgivaren kan hjälpa till med prioriteringar, rutiner och hjälpmedel som minskar stressen. Du kan också få hjälp av en arbetsterapeut.

Sök vård för utmattningssyndrom & utbrändhet

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för utmattningssyndrom & utbrändhet

Vad kan jag göra själv?

Om det har gått så långt att du fått utmattningssyndrom, behöver du som regel hjälp för att komma tillbaka. Utöver att vila och återhämta dig är det viktigt att du ser över och förändrar din livssituation så att stressen och kraven minskar. Det räcker inte enbart med att du lär dig verktyg för stresshantering, om belastningen överstiger din kapacitet. Var beredd på att du inte kommer att kunna arbeta på samma sätt som tidigare, även om du känner dig piggare. 

Bli uppmärksam på vad som gör dig stressad - bryt negativa mönster

Stress är en ofrånkomlig del av livet, men den måste inte vara av ondo. Under och efter utmattningssyndrom behöver du lära känna din stresströskel på nytt, så att du vet hur mycket du klarar av. Stresståligheten brukar vara nedsatt under en lång tid efteråt. Om du fortsätter i samma tempo som förr är risken stor för att du ska bli sämre igen. 

Var uppmärksam på vilka tidiga symptom du får när stressen börjar bli för hög, så att du kan dra i bromsen. 

Annat du kan göra själv för att må bättre är:

  • Varva ned – det kan handla både om att vila och att göra saker som just du mår bra av

  • Motionera, utan att gå till överdrift

  • Gör avslappningsövningar och träna mindfulness

  • Gå på massage

  • Sov och ät på regelbundna tider

När bör jag söka vård?

Tveka inte att kontakta vården om du har sömnproblem eller andra tecken på utbrändhet som inte går över inom ett par veckor. Trötthet och utmattning kan även ha fysiska orsaker, som behöver annan behandling.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du är på väg mot eller har utmattningssyndrom, kan du kontakta Min Doktor. Våra psykologer och läkare hjälper dig med diagnos och behandling.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2022-11-07

Faktagranskad av:

Olof Johansson, Legitimerad psykolog, Min Doktor