Hem > Hälsa och sjukdomar > Övrigt > Stroke

Stroke

Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blödning eller blodpropp i hjärnan. Vid en stroke får du syrebrist i hjärnan som gör att funktioner som tal, rörelse, känsel och syn plötsligt försvinner. 

Karaktäristiska symptom vid en stroke är känselbortfall eller förlamning, sluddrande tal och förvirrat beteende. Var särskilt uppmärksam på om ena mungipan hänger eller svårigheter med att lyfta armarna. 

Stroke kan vara livshotande och kräver akut vård på sjukhus. Om du eller någon i din närhet visar symptom på en stroke, ring 112 och invänta ambulans.

Varje minut är viktig vid stroke. Det är därför bråttom att kontakta 112, bland annat eftersom man ibland kan behandla en blodpropp i hjärnan med proppupplösande läkemedel.

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Vad är stroke?

Stroke är ett samlingsnamn för ett flertal olika tillstånd där hjärnan påverkas av syrebrist till följd av en hämmad syre- och blodtillförsel i det berörda området. Förr kallades stroke för slaganfall. 

Vid en stroke minskar eller upphör blodflödet till en del av hjärnan till följd av en blodpropp eller hjärnblödning. På grund av detta hämmade blodflöde uppstår syrebrist i hjärnan och vitala funktioner upphör att fungera. 

Hjärninfarkt är den vanligaste typen av stroke och står för cirka 85 procent av fallen. Vid en hjärtinfarkt eller ischemisk stroke har en blodpropp uppstått i något av hjärnans blodkärl. 

Resterande 15 procent av strokefallen beror på en hjärnblödning, eller hemorragisk stroke. En hjärnblödning uppstår till följd av en bristning i något kärl inne i hjärnan eller på hjärnans yta. 

De flesta som får stroke är över 65 år, men även yngre kan drabbas. Män löper större risk att drabbas av stroke än kvinnor. Andra faktorer som kan öka risken för stroke är högt blodtryck, förmaksflimmer, diabetes eller höga halter av blodfetter. 

Vanliga symptom vid en stroke

Symptomen vid stroke kan komma plötsligt och du kan gå från att vara fullt frisk ena stunden till att visa tydliga symptom i nästa. Beroende på vilken del av hjärnan som är påverkad kan du få olika symptom. 

Vanliga symptom vid stroke är: 

  • Domningar eller förlamningar i ansikte, armar och/eller ben. Oftast påverkas ena halvan av kroppen mer. 

  • Svårt att tala tydligt och förstå. Sluddrande tal, svårt att hitta orden och svårigheter att förstå vad andra säger är vanligt.

  • Förvirrat eller förändrat beteende. 

  • Synstörningar på ena eller båda ögonen. 

  • Svårt att gå och/eller försämrad balans.

  • Kraftig huvudvärk utan tydlig orsak. Ofta även i kombination med kräkningar.

  • Plötslig yrsel och svindel. 

Om du misstänker att du eller någon i din närhet har fått en stroke, ska du ringa 112 och invänta ambulans. AKUT-testet kan hjälpa dig avgöra om det handlar om en stroke eller inte. 

AKUT-test

AKUT-testet är ett enkelt och snabbt test för att se om någon har fått en stroke och behöver akut vård. AKUT står för Ansikte, Kroppsdel, Uttal och Tid. 

A – Ansikte, be personen le och visa tänderna. Om en mungipa hänger, ska du ringa 112.

K – Kroppsdel, be personen lyfta på armarna och hålla kvar i 10 sekunder. Om en arm faller, ska du ringa 112.

U – Uttal, be personen säga en enkel mening, exempelvis vad den heter och vart ni befinner er. Om personen sluddrar eller har svårt att finna orden, ska du ringa 112.

T – Tid, att få vård snabbt är viktigt för att minska skadorna. Ju snabbare behandling, desto mindre blir skadorna. Om personen inte klarar ett av testen, ska du ringa 112. 

Vanliga orsaker till stroke

Det finns flera orsaker som kan leda till en stroke. De vanligaste orsakerna till stroke är blodpropp i hjärnan, även kallat hjärninfarkt, eller hjärnblödning i eller på ytan av hjärnan. 

TIA är en mindre blodpropp som ökar risken för att drabbas av en stroke. 

Hjärninfarkt – blodpropp i hjärnan

De flesta fall av stroke orsakas av en blodpropp i hjärnan, där det hämmade blodflödet orsakar syrebrist i delar av hjärnan. Cirka 85 procent av alla strokeanfall orsakas av en blodpropp. Denna typ av stroke kallas även hjärninfarkt.  

En blodpropp orsakas av blod som har stelnat, koagulerat. Blodproppar i hjärnan kan uppkomma på två sätt:

  • Via trombos, då en blodpropp bildas på samma ställe som den täpper till. 

  • Via emboli, då en blodpropp bildas på ett annat ställe i kroppen och sen följer med blodet till hjärnan där den sen fastnar. Oftast uppstår denna typ av blodpropp i hjärtat eller i någon av halspulsådrorna. 

Det händer att vissa får något som kallas TIA, som är en mindre blodpropp som löser upp sig själv snabbt. 

TIA – transitorisk ischemisk attack

TIA står för transitorisk ischemisk attack och orsakas av att en liten blodpropp under en kortare stund hämmar blodcirkulationen i hjärnan. Oftast försvinner symptomen för en TIA under 24 timmar. En TIA behöver inte leda till bestående skador, men den ökar kraftigt risken för att få en ny, större blodpropp inom de närmaste dygnen. 

Om du eller någon i din närhet får en TIA, uppsök vård direkt och var extra uppmärksam på symptom på stroke under de kommande dygnen.

Hjärnblödning – brustet blodkärl i hjärnan

En hjärnblödning kan uppstå i hjärnan eller på hjärnans yta. Hjärnblödningar beror ofta på något som kallas aneurysm som innebär att ett pulsåderbråck har brustit. Blödningen gör att blodflödet förhindras och att syrebrist uppstår. 

Orsaker till att en hjärnblödning uppstår kan vara: 

  • Medfödd skada i blodkärlets vägg som gör att det till slut brister

  • Blodförtunnande medicin

  • Yttre våld, som att du ramlat eller fått en större slag mot huvudet

  • Högt blodtryck

  • Rökning

  • Diabetes

Riskfaktorer vid stroke

Det finns viss kunskap kring vad som kan öka risken för stroke. Sjukdomen är både ärftlig, kopplad till andra sjukdomar (ofta hjärt-kärlsjukdomar) och kopplad till livsstilsfaktorer som rökning, övervikt och hög alkoholkonsumtion.

Riskfaktorer för stroke inkluderar: 

  • Hög ålder – de flesta som drabbas av stroke är över 65 år

  • Ärftlighet – om du har en genetisk släkting som har fått en stroke, har du en ökad risk att själv drabbas

  • Hjärt-kärlsjukdomar

  • Högt blodtryck

  • Åderförfettning

  • Diabetes, speciellt diabetes typ 2

  • Kärlskador efter operationer eller yttre våld

Övervikt, rökning, osunda matvanor och låg fysisk aktivitet är alla faktorer som försämrar blodcirkulationen och som kan orsaka koagulationsproblem.

Behandling vid stroke

Eftersom stroke kan bero på ett flertal olika anledningar, finns det inte endast en typ av behandling vid stroke. Oavsett den bakomliggande anledningen är det däremot alltid viktigt att få vård snabbt. Om du misstänker att du, eller någon i din närhet, har fått en stroke, ska ni därför ringa 112. 

Om du nyligen haft en stroke, kommer den inledande behandlingen fokusera på att begränsa skadorna i hjärnan. Läkarna kommer därför kontrollera saker som blodtryck, hjärnfunktion, andning och eventuell diabetes för att säkerställa att tillförseln av näring och syre till hjärnan är så bra som möjligt. Den vidare behandlingen av stroke anpassas sedan utifrån den bakomliggande orsaken och din sjukdomsbild. 

Om din stroke beror på en blodpropp, får du läkemedel för att förhindra framtida blodproppar. Propplösande läkemedel kan däremot öka risken för hjärnblödning, vilket innebär att riskerna med behandlingen kan vara för stora om du tidigare har haft en hjärnblödning. Om du har förmaksflimmer, kan du ibland få förebyggande läkemedel, då förmaksflimmer ökar risken för blodpropp. 

Vissa behöver opereras om deras stroke beror på en hjärnblödning inne i hjärnvävnaden där tillståndet snabbt försämras och blödningen ligger ytligt i hjärnan. Det kan även krävas en operation om du fått en kraftigare förträngning i halspulsådern. Beroende på vilken typ av operation det är kan den antingen göras med lokalbedövning eller nedsövning. 

Beroende på hur allvarlig stroken var och hur ditt tillstånd utvecklas kan du få vara kvar på sjukhuset under uppsikt i några dagar uppemot några veckor.

Rehabilitering

Efter den initiala behandlingen på sjukhus kommer du som fått en stroke få gå på regelbundna återbesök hos din vårdcentral där läkaren kontrollerar huruvida du har fått några nya symptom och hur eventuella komplikationer har utvecklats.

Det är även vanligt att genomgå någon form av rehabilitering, beroende på om du fått några komplikationer och hur omfattande dessa är. 

Vanliga komplikationer i samband med en stroke är nedsatt motorik och nedsatt talförmåga. Det är därför vanligt att få genomgå rehabilitering hos en logoped, sjukgymnast, fysioterapeut eller arbetsterapeut.

Sök vård

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård

Vad kan jag göra själv?

Det finns vissa faktorer som kan öka risken för att drabbas av stroke som inte är direkt kopplade till andra sjukdomar. För att minska risken finns det därför vissa saker du kan tänka på. 

Du kan minska risken för att få en stroke genom att:

  • Sluta röka, om du röker

  • Försöka röra på dig dagligen

  • Endast dricka måttligt med alkohol

  • Kontrollera ditt blodtryck om du är över 50 år

Om du tar medicin mot vissa blodrelaterade besvär, är det viktigt att vara noga med att ta medicinerna som ordinerat för att minska risken för stroke. 

Det kan vara mediciner mot:

  • Högt blodtryck

  • Höga blodfetter

  • Proppbildning

Det är även bra att lära sig AKUT-testet utantill för att snabbt kunna hjälpa både dig själv och andra. 

När kan Min Doktor hjälpa?

Vid stroke krävs akutvård på sjukhus. Min Doktor kan därför inte hjälpa dig vid stroke. 

Om du misstänker att du eller någon i din närhet har fått en stroke, ska du ringa 112 och invänta ambulans. 

Publicerad:

2022-06-14

Senast uppdaterad:

2022-11-24

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor