Hem > Hälsa och sjukdomar > Recept och läkemedel > Blodförtunnande läkemedel

Blodförtunnande läkemedel

Blodproppar orsakar några av våra vanligaste allvarliga sjukdomar. Risken för blodproppar kan minskas med hjälp av blodförtunnande läkemedel.

Om du behandlas med blodförtunnande läkemedel och ska vaccineras, finns det ett par saker som är viktiga att tänka på – risken för blödningar, att du kan behöva mäta ditt PK (INR)-värde inför vaccinationen samt att du kan behöva pausa eller förskjuta din behandling med blodförtunnande läkemedel.

Om blodförtunnande läkemedel

En blodpropp är en klump av levrat blod som stoppar flödet i ett blodkärl. Blodproppar kan få allvarliga följder, framförallt om de drabbar hjärtat, hjärnan eller lungorna:

  • Om blodproppar bildas i hjärtats kranskärl, kan du få en hjärtinfarkt.

  • Om blodproppar bildas i hjärnan, riskerar du att få en stroke.

  • Om blodproppar bildas i lungan, kan du få hjärtsvikt.

Blodförtunnande läkemedel gör att blodet inte levrar sig lika lätt som vanligt och minskar därför risken för blodproppar. Läkemedlen hjälper också blodets eget system att lösa upp redan existerande proppar.

Eftersom de hindrar blodet från att koagulera (det vill säga levra sig), kallas blodförtunnande läkemedel också antikoagulantia.

Om du har ökad risk för att få blodproppar, till exempel efter en operation eller om du har förmaksflimmer (det vill säga en rubbning i hjärtats rytm), kan du därför behöva behandlas med blodförtunnande läkemedel.

Olika typer av blodförtunnande läkemedel

Blodförtunnande läkemedel brukar delas in i följande grupper utifrån vilka verksamma ämnen de innehåller:

  • Trombocythämmare: Läkemedel som innehåller något av de verksamma ämnena acetylsalicylsyra, klopidogrel, dipyramidol, tikagrelor eller prasugrel. ASA och Plavix är exempel på denna typ av läkemedel.

  • Vitamin K-hämmare: Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet warfarin. Waran är ett exempel på denna typ av läkemedel.

  • Non-vitamin K Orala Antikoagulantia (NOAK): Läkemedel som innehåller något av de verksamma ämnena dabigatran, apixaban, rivaroxaban eller edoxaban. Xarelto och Eliquis är exempel på denna typ av läkemedel.

  • Hepariner: Läkemedel som innehåller något av de verksamma ämnena heparin, dalteparin, enoxaparin, tinzaparin eller fondaparinux. Fragmin och Klexane är exempel på denna typ av läkemedel.

Hepariner ges med spruta, medan resten tas som tabletter eller kapslar.

Vilket läkemedel du får beror på vilken sjukdom du har. I vissa fall kan olika blodförtunnande läkemedel behöva kombineras. Om du till exempel har fått en stoke eller genomgått en kärloperation, kan du behöva behandlas med NOAK i kombination med enkel eller dubbel trombocythämmare.

Biverkningar av blodförtunnande läkemedel

En vanlig biverkan av blodförtunnande läkemedel är blödningar, eftersom blodet inte levrar sig lika lätt som vanligt.

Andra vanliga biverkningar är illamående, diarré och blåmärken.

Vaccination vid blodförtunnande behandling

Om du behandlas med blodförtunnande läkemedel och ska vaccineras, finns det ett par saker som är viktiga att tänka på:

  • Risken för blödningar (eftersom blodet inte levrar sig lika lätt som vanligt)

  • Att du kan behöva mäta ditt PK (INR)-värde inför vaccinationen

  • Att du kan behöva pausa eller förskjuta din behandling med blodförtunnande läkemedel

Blödningsrisk

De flesta vacciner har bäst effekt om de ges i en muskel. Om du tar blodförtunnande läkemedel och vaccinerar dig, riskerar du således att få ökad blödning i området där vaccinet ges.

Stanna därför gärna kvar på mottagningen en stund efter vaccinationen. Tryck på stället där du fick sprutan för att motverka blödning.

Observera att vaccin mot influensa kan ges under huden istället för i en muskel (via så kallad subkutan injektion). Vaccinet kan därmed ges oavsett pågående blodförtunnande behandling.

Mäta PK (INR)-värde och pausa eller förskjuta behandling

PK (INR) står för Protrombinkomplex (International Normalized Ratio) och mäter blodets förmåga att levra sig. Beroende på vilket eller vilka blodförtunnande läkemedel du tar, kan du behöva mäta ditt PK (INR)-värde inför en vaccination.

Du kan också behöva pausa eller förskjuta din behandling med blodförtunnande läkemedel.

Nedan följer en genomgång av vad som gäller för de olika typerna av blodförtunnande läkemedel i samband med vaccination.

Vaccination vid behandling med enkel trombocythämmare

Om enkel trombocythämmare är den enda typen av blodförtunnande läkemedel som du tar, gäller följande vid vaccination:

  • Din behandling behöver inte pausas eller förskjutas.

Vaccination vid behandling med lågmolekylära hepariner

Om injektioner med lågmolekylära hepariner är den enda typen av blodförtunnande läkemedel som du tar, gäller följande vid vaccination:

  • Din behandling behöver inte pausas eller förskjutas.

Vaccination vid behandling med NOAK

Om NOAK är den enda typen av blodförtunnande läkemedel som du tar, gäller följande vid vaccination:

  • Din behandling behöver inte pausas eller förskjutas.

Vaccination vid behandling med NOAK och trombocythämmare

Om du tar NOAK i kombination med enkel eller dubbel trombocythämmare, gäller följande vid vaccination:

  • Vänta minst 2 timmar efter vaccinationen innan du tar dina blodförtunnande läkemedel.

Vaccination vid behandling med Waran

Om Waran är den enda typen av blodförtunnande läkemedel som du tar, gäller följande vid vaccination:

  • Du ska ha ett PK (INR)-värde som är lika med eller lägre än 2,8.

  • PK-provet ska vara taget under de senaste 14 dagarna.

Vaccination vid behandling med Waran och trombocythämmare

Om du tar Waran i kombination med trombocythämmare, gäller följande vid vaccination:

  • Du ska ha ett PK (INR)-värde som är lika med eller lägre än 2,0.

  • PK-provet ska vara taget under de senaste 7 dagarna.

Välkommen att vaccinera dig hos oss

På Min Doktors mottagningar får du hjälp med vaccination inför resa och mot olika sjukdomar.

En del av mottagningarna erbjuder också vissa vårdtjänster och tester.

Publicerad:

2023-11-15

Senast uppdaterad:

2024-01-24

Författare:

Carl Cervin, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Harald Zetterquist, Medicinskt ansvarig läkare, Min Doktor