ADD

Vad är ADD?

Add står för Attention Deficit Disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som förekommer hos personer i alla åldrar. Neuropsykiatrisk betyder att det är hjärnan och nervsystemet som är påverkat. Eftersom hjärnan och nervsystemet fungerar annorlunda kan du som har add uppleva vissa svårigheter när det kommer till att bibehålla koncentrationen, planera och organisera samt ha svårt för att ta tag i uppgifter och aktiviteter. 

Eftersom svårigheterna som personer med add upplever inte är lika synliga för omgivningen som när det kommer till adhd går tillståndet ofta odiagnostiserat. 

Adhd är nämligen samlingsnamnet för de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som add tillhör. Tillståndet beror på hur hjärnan fungerar och har ingenting med intelligens att göra. 

Att leva med add innebär vissa svårigheter i vardagen, tillståndet kallas därför för en funktionsnedsättning. Vissa med add anser att diagnosen även kommer med styrkor och tycker därför att begreppet funktionsvariation är en bättre beskrivning.

Vad är skillnaden mellan ADD och ADHD?

Skillnaden mellan add och adhd är hyperaktiviteten som H:et i adhd står för. Det innebär alltså att personer med add och personer med adhd kan uppleva vissa likheter när det kommer till svårigheter med att bibehålla fokus, ta tag i uppgifter och planering, men att de skiljer sig när det kommer till huruvida de upplever problem med hyperaktivitet och överaktivitet. 

Symptom på ADD

Det tydligaste symptomet för add är problem med koncentration och uppmärksamhet. För de flesta blir dessa problem tydliga redan i tidig skolålder. 

Om du har add kan du även ofta känna igen dig i följande beskrivningar: 

• Du har svårt för att hålla ordning omkring dig.

• Du har en tendens att glömma bort saker.

• Du har en tendens att tappa bort saker. 

• Du har svårt för att komma igång med uppgifter. 

• Du har svårt för att avsluta uppgifter.

• Du har svårt för att följa instruktioner.

• Du har svårt för att planera.

• Du har svårt med tidsuppskattning och med att passa tider.

• Du har svårt för att vara uppmärksam på detaljer.

• Det kan uppfattas som att du inte lyssnar när någon pratar med dig.

Förutom ovanstående problem kan personer med add även uppleva andra såväl fysiska som psykiska problem.

Andra vanliga besvär som kan vara kopplade till add är: 

• Sömnproblem.

• En tendens att lätt bli stressad.

• Depression. 

• Ångest och oro. 

Vissa personer med add har även inlärningssvårigheter såsom dyslexi eller dyskalkyli. 

Att ha problem med uppmärksamheten är något som alla kan uppleva. För att det ska röra sig om add bör du därför även uppfylla följande kriterier:

• Du har haft dessa svårigheter under en lång tid. 

• Du upplever att dessa svårigheter leder till stora problem att klara av vardagen. 

• Du upplever dessa svårigheter i minst 2 miljöer exempelvis både på jobbet, på fritiden, hemma eller i skolan. 

• Dina svårigheter inte kan förklaras av några andra faktorer. 

Varför får man ADD?

Orsaken till varför vissa får add är ännu inte helt fastställd. Men precis som när det kommer till adhd så har det med signalsubstanser i hjärnan att göra. Det har även visat sig att de delar av hjärnan som styr uppmärksamhet och förmågan att hålla koll på flera saker skiljer sig hos en person med add. 

Add är ärftligt och uppkommer oftast till följd av genetiska faktorer. Men det finns även vissa andra faktorer som kan ha en koppling till add: 

• Förlossningskomplikationer och låg vikt vid födseln.

• Indirekt exponering för alkohol, rökning eller andra narkotiska preparat under fostertiden.

• Passiv rökning under småbarnsåren.

• Exponering för bly under småbarnsåren.

ADD hos barn

Det är vanligt att personer med add får sin diagnos redan som barn. För att påbörja en add eller adhd utredning för barn krävs det att barnet uppvisar tydliga symptom såsom koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter i tidig ålder. Som regel bör symptomen förekomma innan 12 års ålder. 

Add hos barn kan förutom uppmärksamhetssvårigheter som gör det svårt att lyssna och fokusera, även visa sig i form av bristande konsekvenstänk, nedsatt förmåga att planera, genomföra och fokusera på aktiviteter, även lek- och sömnproblem, tystlåtenhet och vissa motoriska svårigheter kan förekomma. Utöver detta upplever vissa barn med add även överdriven oro, ängslighet och ångest.

Till skillnad från adhd hos barn, som kan orsaka hyperaktivitet så kan barn med add ha en lägre aktivitetsnivå än andra barn. Barn med add kan ibland koncentrera sig länge och väl på aktiviteter som väcker mycket intresse och stimulans, samtidigt som de har stora svårigheter med andra aktiviteter som omgivningen tycker “borde” vara enkla. Det kan vara viktigt att förstå att dessa barn inte är lata eller väljer att inte lyssna utan att skillnaden i förmågan att fokusera är kopplad till add. 

ADD hos vuxna

Det händer att add går obemärkt eller odiagnostiserat upp till vuxen ålder. Även om många med add upplever att deras problem avtar med åren är det bra att få en diagnos. 

Vuxna med add har en ökad risk för att utveckla missbruk. Förutom alkohol- och/eller drogmissbruk är det även vanligt att personer med add utvecklar spel-, shopping- eller sexmissbruk. Det är även relativt vanligt med en överdriven konsumtion av cigaretter, kaffe eller energidrycker. 

Det är vanligt att vuxna med add får svåra sömnproblem och en förskjuten dygnsrytm. Förutom att diagnosen kan ge en förklaring till varför du upplever vissa svårigheter och problem så gör den även att du kan få tillgång till rätt resurser och behandling som kan underlätta din vardag. 

Behandling av ADD

Stor del av behandlingen av add fokuserar på att skapa en kunskap om hur tillståndet fungerar men det förekommer även behandling med läkemedel och terapi. 

Behandling i form av medicinering består ofta av olika läkemedel som lindrar olika besvär som kan uppstå i samband med add. Det kan exempelvis vara centralstimulerande medicin som höjer nivån av noradrenalin eller dopamin i hjärnan eller läkemedel som hjälper mot sömnproblem. 

Terapi kan bestå av psykoterapi, KBT eller kognitiv beteendeterapi som kan hjälpa dig med att identifiera din styrkor och dina svagheter. Terapin ger dig verktyg och hjälpmedel som hjälper dig med hanteringen av de svårigheter som leder till problem i vardagen. 

Det kan även vara viktigt att anpassa skol eller arbetsmiljön för den som har add för att minska svårigheterna.

Vad kan jag göra själv?

Det finns vissa saker som du som har add själv kan göra för att underlätta vardagen. Du kan:

• Röra på dig regelbundet. Fysisk aktivitet är bra mot stress och kan göra att du får ett naturlig utlopp för din energi.

• Skapa struktur i din vardag. Många med add har svårt för att planering och organisering. Försök därför att bygga rutiner och skapa en struktur i din vardag. Om du ska planera kan det vara bra att skriva ner vad du ska göra och när för att göra det lättare att prioritera och hinna med allt. 

• Ät på regelbundna tider. Utöver att skapa en daglig rutin så är det bra att äta regelbundet. Kroppen behöver näring och energi för att fungera.

• Undvik sådant som stressar dig. Personer med add har lättare för att bli stressade och svårare för att varva ner. Försök därför undvika sådat som stressar upp dig genom att skapa balans i vardagen. 

• Prata med folk i din närhet. Förutom att det är skönt att prata med någon så kan det underlätta för familj, vänner, skolpersonal och kollegor om de får en förståelse för vad add är. 

• Dela upp stora uppgifter i mindre delar. Det kan för en med add vara svårt att både ta tag i en uppgift och att slutföra den. Det kan därför vara bra att dela upp dem i mindre delmoment. Det skapar en känsla av att komma framåt och gör att du slipper fokusera på samma sak under en längre period.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du har add kan Min Doktors psykologer hjälpa dig med primär bedömning och behandling efter utredning och fastställd diagnos. Vi kan tyvärr inte hjälpa dig med utredning eller diagnostisering.  

Publicerad:

2022-05-06

Senast uppdaterad:

2023-02-03

Faktagranskad av:

Olof Johansson, Legitimerad psykolog, Min Doktor