Hem > Hälsa och sjukdomar > Psykisk ohälsa > Adhd

Adhd

Adhd karaktäriseras av koncentrationssvårigheter, nedsatt impulskontroll och svårigheter med aktivitetsreglering. Tillståndet varierar i svårighetsgrad och kan yttra sig på olika sätt hos olika personer. Om du misstänker att du har adhd är det därför viktigt att du genomgår en adhd-utredning så att du får rätt hjälp.

Att ha svårt för att koncentrera sig, kontrollera impulser och sitta stilla är något som alla kan uppleva. Men för vissa är dessa svårigheter ständigt närvarande och påverkar deras vardag. Om du upplever att du har svårt med koncentration, impulskontroll eller sömn på sätt som påverkar hur du fungerar i vardagen, kan det röra sig om adhd.

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Vad är adhd?

Adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som förekommer hos personer i alla åldrar. Neuropsykiatrisk betyder att det är hjärnan och nervsystemet som är påverkade. Eftersom hjärnan och nervsystemet fungerar annorlunda hos dig med adhd, kan du uppleva vissa svårigheter med att koncentrera dig och att hantera aktivitetsnivåer samt impulser. 

Adhd har ingenting med intelligens att göra, utan handlar om hur din hjärna och ditt nervsystem fungerar. 

Ordet adhd är en förkortning för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, vilket skulle kunna översättas till uppmärksamhetsbrist och överaktivitetsstörning. 

Adhd innebär för de flesta att de upplever vissa svårigheter i olika situationer och miljöer. Vanligt är att personer med adhd upplever det svårt att ta tag i uppgifter om de inte är motiverande, om det är stökigt runt omkring dem eller om uppgiften känns oklar. Det är även vanligt att ha svårt att koncentrera sig, kontrollera beteende och humör samt att bibehålla fokus under en längre tid. Det kan exempelvis göra det svårt för dig med adhd att lyssna på längre föredrag eller lektioner, sitta still under en längre tid och att komma igång med uppgifter. 

Eftersom tillståndet kan leda till svårigheter i vardagen kallas det för en funktionsnedsättning. Många med adhd upplever dock att tillståndet även medför vissa fördelar och tycker därför att ordet funktionsvariation är en bättre beskrivning. 

Olika former av adhd

Diagnosen adhd kan se olika ut beroende på vilka mönster av symptom som dominerar. Man brukar skilja mellan tre former av adhd:

  • Ouppmärksam form
    Om du huvudsakligen har ouppmärksam form har du framförallt svårt att fokusera och behålla uppmärksamhet. Du kan även uppleva problem med överaktivitet och impulskontroll. Denna form av adhd kallas vanligtvis för add.

  • Hyperaktiv och impulsiv form
    Om du huvudsakligen har hyperaktiv och impulsiv form har du framförallt svårt med impulskontroll och överaktivitet. Du kan även uppleva problem med uppmärksamhet. Denna form av adhd är mindre vanlig än de andra två och förekommer i större grad hos förskolebarn.

  • Kombinerad form
    Denna form av adhd är en kombination av den ouppmärksamma och den hyperaktiva/impulsiva formen av adhd.
    Om du har kombinerad form har du oftast svårt med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Detta är den vanligaste formen av adhd. 

Orsaker till adhd

Vad som orsakar adhd är inte helt fastställt. Det man vet är att det bland annat har med de så kallade signalsubstanserna i hjärnan att göra. Signalsubstanserna är viktiga för kommunikationen mellan olika delar av hjärnan. Några signalsubstanser som är viktiga för denna kommunikation är dopamin, serotonin och noradrenalin och det är alltså dessa som fungerar annorlunda hos dig om du har adhd. 

Det går även att se skillnader mellan en person med adhd och en utan i vissa delar av hjärnan. 

Exempelvis går det att se skillnader i den del av hjärnan som gör att du med vilja kan styra din uppmärksamhet, dina reaktioner och dina impulser samt din förmåga att hålla koll på flera saker samtidigt. Eftersom denna del av hjärnan fungerar annorlunda hos en person med adhd leder det till att kontrollen av uppmärksamhet, reaktioner, impulser och förmågan att hålla koll på flera saker samtidigt blir nedsatt.

Adhd är ärftligt, vilket betyder att det finns en större sannolikhet att diagnostiseras med adhd om det förekommer i familjen sedan tidigare. Det är vanligt att flera personer i en släkt har adhd, men det kan vara stor skillnad i hur tillståndet visar sig hos de olika personerna. Det finns även tecken på att miljömässiga faktorer kan påverka hur starkt svårigheterna med adhd visar sig. 

Symptom vid adhd

Eftersom adhd kan visa sig på många olika sätt och tillståndet är så pass individuellt är listan på symptom vid adhd lång. Symptomen kan variera i olika miljöer och uttrycka sig på flera olika sätt. 

Huvudsakligen pratar man om tre symptom som förekommer mer eller mindre hos alla med adhd. Dessa symptom är:

  • Koncentrationssvårigheter

  • Nedsatt impulskontroll 

  • Nedsatt aktivitetsreglering

Dessa symptom är väldigt generella och kan stundtals vara svåra att tolka. Du som har adhd eller add kan därför känna igen dig i några av följande beskrivningar:

  • Du har svårt för att hålla ordning omkring dig

  • Du har en tendens till att glömma bort saker

  • Du har en tendens till att tappa bort saker

  • Du har svårt för att koncentrera dig, speciellt om det är stökigt omkring dig eller om du inte finner det du håller på med intressant

  • Du har svårt för att avsluta uppgifter

  • Du har svårt för att komma igång med uppgifter

  • Du har en tendens till att skjuta upp på saker du ska göra tills det är för sent eller tills det är väldigt ont om tid

  • Du har svårt för att passa tider

  • Du har många tankar och idéer i huvudet på samma gång

Förutom detta kan du även uppleva följande:

  • Du har en tendens till att göra saker utan att tänka efter i förväg

  • Du finner det svårt att läsa eller skriva

  • Du har svårt för att reglera ditt humör

  • Du har svårt för att sitta still och har ett stort behov av att röra på dig

  • Du har en inre oro och svårt att komma till ro

  • Du har svårt för att sova och kan enkelt vända på dygnet

  • Din energi under dagen kan variera mycket

Det finns idag inget enkelt adhd-test du kan ta för att ta reda på om du har adhd eller inte, men det finns vissa kriterier som du ska uppfylla för att kunna inleda en adhd-utredning. Det kan röra sig om adhd om:

  • Du har haft dessa svårigheter sen du var barn. Som regel ska symptom ha funnits innan 12 års ålder.

  • Du upplever att dessa svårigheter leder till stora problem att klara av vardagen

  • Du upplever dessa svårigheter i minst två miljöer, t.ex. på jobbet och på fritiden eller hemma och i skolan

  • Dina svårigheter inte kan förklaras av några andra faktorer

Adhd hos barn

Många som har adhd får sin diagnos som barn. Ungefär ett barn av 20 får diagnosen adhd och ungefär hälften av dessa har kvar diagnosen i vuxen ålder. Normalt diagnostiseras barn från fem års ålder. Att få en korrekt diagnos är viktigt för att ditt barn ska få den hjälp som behövs. Hos barn är de vanligaste symptomen på adhd svårigheter att koncentrera sig och reglera aktivitetsnivån. 

På senare år har skillnaderna i hur adhd uttrycker sig mellan flickor och pojkar diskuterats. Det är vanligare att pojkar diagnostiseras med adhd, men eftersom tillståndet ofta visar sig på olika sätt hos flickor är det ännu inte fastställt om detta beror på faktiska könsskillnader. 

Det finns såklart stora likheter mellan könen när det kommer till de vanligaste symptomen och de centrala funktionsnedsättningarna, men det finns även vissa väsentliga skillnader.

Flickor med adhd uppvisar ofta mindre av de överaktiva symptomen och har vanligtvis inte lika stora problem när det kommer till reaktioner och beteende. Om hyperaktivitet eller överaktivitet förekommer tar detta sig oftare uttryck genom överdriven pratsamhet. Flickor har oftare problem med uppmärksamhet, inlärningssvårigheter och samsjuklighet i form av ångest eller nedstämdhet. 

Pojkar med adhd uppvisar i större utsträckning symptom i form av hyperaktivitet och beteendeproblematik. Dessa svårigheter visar sig vanligtvis när de kommer upp i förskole- och skolålder. 

Här kan du läsa mer om adhd hos barn.

Utredning och diagnostik av adhd

För att få diagnosen adhd får du vanligtvis genomgå en adhd-utredning. En sådan utredning kan se ut på olika sätt men det vanligaste är att du vid ett eller ett flertal tillfällen får träffa en läkare och en psykolog. 

Under dessa tillfällen får du svara på frågor om dina symptom, ditt mående och dina svårigheter. Du får ofta svara på frågor om din aktuella situation och hur det var när du var barn. Det är även vanligt att någon utomstående person som sett dig i olika skeden av livet också får svara på frågor för att komplettera bilden. Det kan vara exempelvis en förälder, lärare eller ett syskon. Ibland är även pedagoger, socionomer, sjukgymnaster eller arbetsterapeuter med under utredningen.

Efter att utredningen är klar får du veta resultatet och information om vilken hjälp, stöd eller behandling du kan få baserat på din situation. Att få veta resultatet av utredningen kan kännas jobbigt och det kan därför vara bra att ha med närstående som stöd under det avslutande samtalet. 

Eftersom adhd ofta uttrycker sig annorlunda hos barn är utredningen även utformad på ett annat sätt. För barn brukar fler personer involveras och en stor del av adhd-utredningen går ut på att ni träffar en läkare som ställer frågor. Exempel på frågor som ni kan få svara på är:

  • Hur har barnets utveckling sett ut? När lärde barnet sig att gå och prata?

  • Vilka styrkor och svårigheter har barnet? 

  • Finns det någon i familjen som har liknande svårigheter?

  • Hur fungerar barnet ihop med andra barn?

  • Har barnet sömnsvårigheter eller problem med mat och ätande?

För att ge en tydligare bild av ditt barns situation brukar även personal på skolan eller förskolan hjälpa till med att beskriva hur barnet fungerar där. 

Efter att utredningen är klar får du som förälder information om resultatet och vilket stöd barnet behöver. Även barnet får information om resultatet anpassat till dess ålder och mognad. Det rekommenderas även att skolan eller förskolan informeras vid ett särskilt möte. 

Att få en diagnos kan kännas både skönt och jobbigt. Skönt för att du äntligen får en förklaring och kan sätta namn på de svårigheter du upplevt. Jobbigt för att du får veta att de svårigheter du upplevt faktiskt har en förklaring och att det inte är något som magiskt kommer att försvinna. 

Många upplever det svårt att inte riktigt kunna prestera på samma sätt som andra och det är vanligt att uppleva låg självkänsla, depression och ångest om man inte får rätt hjälp. 

Det positiva med att få en diagnos är att du får tillgång till hjälp och resurser som kan underlätta din vardag. Ju mer du lär dig om din diagnos, desto lättare är det att se de unika möjligheter som den ger dig. Några av de styrkor som brukar belysas när det kommer till adhd är att:

  • Du kan ha mer fantasi och vara bra på att hitta kreativa lösningar

  • Du kan ha stark drivkraft och uthållighet för det som intresserar dig

  • Din förmåga att komma på kreativa lösningar brukar hjälpa dig med att tackla sådant som du tidigare har haft svårt för. Många ser därför allt fler fördelar ju äldre de blir.

Få hjälp vid Adhd

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Få hjälp vid Adhd

Vad kan jag göra själv?

Förutom att lära dig mer om din diagnos kan du även ta till ett flertal knep för att underlätta din vardag: 

  • Använd teknik
    Många med adhd har svårt att ta tag i uppgifter, en tendens till att skjuta upp saker och ibland även svårt att avsluta något när de är intresserade. Att strukturera din tid och dina uppgifter med hjälp av modern teknik kan därför underlätta vardagen.

  • Dela upp stora uppgifter i mindre och ta en sak i taget
    Att fokusera under en lång tid kan vara svårt. Det kan även vara svårt att ta tag i något om det känns oklart. Om du delar upp dina mål och uppgifter i mindre delar, blir det lättare att komma igång och du kan även lättare se vilka framsteg du gör.

  • Prata med andra om hur du fungerar
    Genom att förklara för andra hur du fungerar skapar du bättre förutsättningar för dig själv. Om du har svårt att passa tider på grund av din adhd, kan det således vara bra att berätta detta för personerna i din omgivning så att det inte skapar irritation.

  • Prata med någon om din situation
    Det kan ibland vara skönt att prata med någon om din situation. Det kan ge stöd och underlätta vardagen. Förutom att prata med någon anhörig eller någon från vården kan du kontakta en patient- eller anhörigförening.

  • Utveckla dina intressen
    Personer med adhd har ofta lätt för att fokusera på saker de finner intressanta och har lätt för att utvecklas inom sådana områden. Det är en styrka som bör förvaltas. Om du hittar något som du tycker är roligt är det därför bra att ägna tid åt det.

  • Var snäll mot dig själv och låt det ta tid
    Många upplever att deras svårigheter minskar med åren och att de hittar nya sätt att jobba med sin adhd istället för emot den. Tänk därför på att låta det ta tid och att det blir lättare ju mer du lär dig om din diagnos. 

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du har adhd kan Min Doktors psykologer hjälpa dig med en primär bedömning och behandling efter utredning och fastställd diagnos. Vi kan tyvärr inte hjälpa dig med utredning eller diagnostisering.  

Publicerad:

2022-05-06

Senast uppdaterad:

2022-11-24

Faktagranskad av:

Olof Johansson, Legitimerad psykolog, Min Doktor