Hem > Hälsa och sjukdomar > Psykisk ohälsa > Panikångest och panikattack

Panikångest och panikattack

Panikångest, eller paniksyndrom, är ett tillstånd av ständig oro och ångest orsakat av återkommande panikattacker. De allra flesta med panikångest blir mycket bättre, eller helt bra, av kognitiv beteendeterapi, ibland kombinerat med läkemedelsbehandling.

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Vad innebär panikattack och panikångest?

Om du plötsligt och oväntat drabbas av en intensiv rädsla och ångest, tillsammans med symptom som känns i kroppen, kan du ha fått en panikattack. Panikattacker brukar komma snabbt och går över inom 10 minuter. En panikattack är inte farlig, men medan den pågår kan den vara mycket otäck. En del upplever dödsskräck eller tror att de ska bli galna. Symptomen vid en panikattack är till stor del fysiska, det kan till exempel kännas som att du inte får luft, blir yr, får hjärtklappning och mår illa.

Vad är skillnaden mellan en panikattack och panikångest?

Omkring en på tio upplever någon gång i livet en panikattack. Vissa får dock upprepade attacker, och kan med tiden utveckla något som kallas paniksyndrom, eller panikångest. Panikångest definieras som återkommande panikattacker tillsammans med en eller flera av dessa:

  • Förväntansångest, det vill säga att du ständigt har en stor oro för att få en ny panikattack. 

  • Rädsla för att förlora kontrollen, tappa förståndet eller få en hjärtinfarkt. Det kan till exempel leda till att du är extra uppmärksam på vad som sker i din kropp, och blir orolig av varje liten förändring som egentligen är helt normal. 

  • Beteendeförändring till följd av panikattackerna, såsom att du undviker situationer som påminner dig om en tidigare panikattack. Till exempel har många med paniksyndrom torgskräck (agorafobi), vilket innebär en rädsla för platser och situationer som det inte snabbt går att ta sig ifrån. 

Vad orsakar panikångest?

Exakt varför vissa drabbas av panikattacker och panikångest är inte helt klarlagt. Tillståndet är lite vanligare inom en del familjer, vilket talar för att det till viss del kan vara ärftligt. Vad som utlöser en panikattack är också oklart. En teori är att den orsakas av en överdrivet stor vaksamhet i den del av hjärnan som ska hjälpa oss att överleva, och skydda oss från faror eller hot. Då kan sådant som en liten pulsstegring, eller en blixtsnabb tanke, få hjärnan att “trycka på larmknappen”. 

När väl nervsystemet är aktiverat för att undvika fara sker en rad processer i kroppen. Andningen blir snabbare och djupare, men i stunden kan det kännas som att luften tar slut. Blodcirkulationen påverkas - hjärtat slår fort och hårt, och huden kan kännas både varm, kall och svettig. De fysiska symptomen kan i sin tur göra att rädslan och ångesten blir ännu större. 

Riskfaktorer för att få en panikattack eller paniksyndrom

Det kan vara lite större risk att få en eller flera panikattacker om du: 

  • Har en nära släkting med panikångest

  • Har en mycket stressande livssituation

  • Har långvariga sömnproblem

  • Dricker mycket alkohol eller använder droger

Vem kan drabbas?

Panikattacker uppträder någon enstaka gång hos ungefär 10 procent av befolkningen. Panikångest är inte lika vanligt. Det drabbar omkring 1 procent av männen och 2 procent av kvinnorna. De flesta som utvecklar paniksyndrom är tonåringar eller vuxna under 40 år, men tillståndet förekommer ibland både hos barn och äldre. 

Vilka symptom har panikångest och panikattacker?

En panikattack brukar komma oväntat och snabbt. Attacken, som utvecklas på mindre än 10 minuter, kännetecknas av stark rädsla och ångest. Samtidigt har du flera (minst fyra) av de här symptomen:

  • Hjärtklappning, ökad puls

  • En känsla av att tappa andan

  • Svettningar, kallsvettning och/eller frossa

  • Darrningar och skakningar

  • Kvävningskänsla

  • Obehag eller smärta i bröstet

  • Illamående eller obehag i magen

  • Muntorrhet

  • Domningar eller stickningar

  • Yrsel, matthet eller ostadighetskänsla

  • Overklighetskänsla

  • En känsla av att du kommer att bli tokig

  • Rädsla för att tappa kontrollen

Panikångest/paniksyndrom kallas det när någon har upprepade panikattacker och samtidigt har förväntansångest, beteendeförändring eller en stark rädsla för att dö eller tappa förståndet vid attacken. Det kan bland annat yttra sig som: 

  • En ständig oro för att få en ny panikattack

  • En övertolkning av kroppens signaler. Till exempel kan snabba, hårda hjärtslag få dig att tro att du är på väg att få en hjärtinfarkt.

  • Undvikande av aktiviteter, situationer och platser - för att du tidigare har haft en panikattack där eller för att du är rädd för att förlora kontrollen. 

Undersökning och diagnos

Många som drabbas av en panikattack är övertygade om att de är på väg att få en hjärtinfarkt, och söker därför vård akut. Vid undersökningen utreds hjärtfunktionen med stetoskop, blodtrycksmätning och ofta även EKG. Ibland kan blodprover tas för att kontrollera bland annat sköldkörtelfunktion, blodsockernivå eller om det finns spår av droganvändning.

När fysiska orsaker till symptomen har uteslutits görs en utredning av psykolog eller psykiater. En förutsättning för att få diagnosen paniksyndrom är att det inte ska finnas någon specifik utlösande faktor av attackerna. Panikattacker förekommer nämligen vid flera andra tillstånd, till exempel depression, fobier eller PTSD (posttraumatisk stressyndrom). Vid paniksyndrom kommer attacken oväntat, utan någon uppenbar trigger. 

Behandling vid panikångest

Behandlingen anpassas för varje patient, och kan bestå av både samtalsterapi och läkemedelsbehandling. Kognitiv beteendeterapi, KBT, är den behandlingsform som används för det mesta. Där får du lära dig mer om tillståndet, att det inte är farligt, och olika metoder för att hantera panikattacker och ångest. Du får också hjälp med att exponera dig för sammanhang där du är rädd för att få en panikattack, så att din tillvaro blir mindre begränsad. 

När bör jag söka vård?

Det finns hjälp att få om du har panikångest. Kontakta vården om:

  • Du har återkommande panikattacker

  • Du begränsar ditt liv på grund av attackerna

  • Du dövar dina symptom med alkohol, droger eller genom att skada dig själv.

Sök vård akut om du:

  • Har obehag i bröstet på ett sätt som du inte upplevt tidigare

  • Har bröstsmärta, andnöd eller rubbningar i hjärtrytmen som inte går över

  • Mår så psykiskt dåligt att du överväger att ta ditt liv

Sök vård för panikångest och panikattack

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för panikångest och panikattack

Vad kan jag göra själv?

Om du är mycket stressad bör du ändra din livssituation så att den blir mer stressfri. Vanor som får dig att bra fysiskt kan också minska risken för ångest och panikattacker. Det kan vara:

  • Regelbunden fysisk träning

  • Mindfulness, meditation och avslappning

  • Bra matvanor

  • God sömn

  • Att undvika alkohol och droger

Lär dig känna igen tecknen på ångest

Om du lär dig mer om hur din ångest känns i kroppen, och vad de olika symptomen vid en panikattack beror på, kan det vara lättare att känna igen och hantera attacken.

När nervsystemet ställer in sig på att möta en fara får du en blixtsnabb frisättning av adrenalin och andra signalsubstanser. Syftet är att kroppen ska förbereda sig på “kamp eller flykt” (även kallat “fight or flight”). Då arbetar hjärtat hårdare för att försörja musklerna med syre, och blodet dirigeras om från matsmältningsorgan till muskler. Det här leder till:

  • Ökad puls, hårda hjärtslag

  • Muntorrhet, illamående och obehag från magen

  • Ökad kroppstemperatur och svettning, eller frossa och kallsvettning

Andningen ökar för att möta det förväntade syrebehovet i musklerna. Luftrören vidgas och du andas djupare. Samtidigt blir kroppen spänd. Du kan uppleva det som att du inte kan andas in så mycket som du vill. Det i sin tur leder till så kallad hyperventilering, att du andas för djupt eller för snabbt. När du hyperventilerar minskar halten koldioxid i blodet, och det orsakar yrsel, stickningar och domningar. Det kan också öka känslan av att du inte får luft - fastän det i själva verket är tvärtom. 

När du är på väg att få en panikattack 

Om du märker tecken på att en panikattack är på väg bör du påminna dig om att den inte är farlig, och fokusera på andningen. Kan du ta kommandot över andningen blir kroppen som regel lugnare. Här är ett par metoder: 

  • Ha munnen stängd och andas långsamt genom näsan. Koncentrera dig på att låta magen fyllas och tömmas med varje andetag - du ska alltså inte bara känna andningen högt upp i bröstet. Lägg gärna en hand på magen för att känna rörelsen.

  • Andas i fyrkant: fäst blicken på något fyrkantigt föremål, till exempel ett fönster, en dörr eller en möbel. Följ ena kanten med blicken medan du andas in. Räkna långsamt till 3, det vill säga låt inandningen ta 3 sekunder. Därefter följer du nästa kant och håller andetaget inne i 3 sekunder. Andas ut under 3 sekunder medan du följer den tredje kanten. Efter utandningen räknar du till 3 innan du tar nästa andetag. Låt samtidigt blicken följa den sista kanten. Andas i fyrkant så länge som du behöver. 

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du har panikattack eller panikångest är du välkommen att kontakta Min Doktor. Hos våra läkare och psykologer kan du få rådgivning samt behandling i form av bland annat KBT. Internetbaserad KBT har visat sig ha bra effekt vid paniksyndrom. Då får du först prata med en psykolog som gör en bedömning av ditt tillstånd. Därefter får du ett program för att arbeta med din panikångest steg för steg, med regelbundna avstämningar med din psykolog. Du kan antingen ha kontakt via chatt eller boka ett videosamtal.

Publicerad:

2022-11-07

Senast uppdaterad:

2022-11-18

Faktagranskad av:

Olof Johansson, Legitimerad psykolog, Min Doktor