Hem > Hälsa och sjukdomar > Psykisk ohälsa > PTSD (posttraumatisk stressyndrom)

PTSD (posttraumatisk stressyndrom)

Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan uppstå när personer genomlevt ett allvarligt trauma eller varit med om något mycket skrämmande. Det kan exempelvis handla om olyckor, våld, övergrepp eller krig. 

PTSD kan visas sig på olika sätt för olika personer men vanliga symptom är mardrömmar, flashbacks, koncentrationssvårigheter, tendens att vara lättretad och ett undvikande av allt som påminner om den traumatiska händelsen. Det finns hjälp att få och med rätt behandling är chanserna goda för att du ska må bra igen.

Sök vård för PTSDÖppet alla dagar, dygnet runt.

Vad är PTSD?

I Sverige definieras PTSD som en fördröjd eller långvarig reaktion på en traumatisk händelse, katastrof eller en situation av sällsynt och extremt hot. Det kan handla om att du känt dig hotat till livet eller fått bevittna något väldigt skrämmande. 

PTSD är en förkortning av det engelska namnet “Posttraumatic stress disorder” som på svenska blir Posttraumatisk stressyndrom. Vid tillfället för den traumatiska händelsen eller direkt efter den är det vanligt att uppleva chock eller annan psykologisk stress. Om symptomen inte försvinner med tiden, eller uppkommer en tid efter händelsen kan det handla om PTSD. 

För att det ska klassas som PTSD ska det ha gått minst 4 veckor sedan den traumatiska händelsen, men det kan i vissa fall ta flera månader eller till och med år innan sjukdomen utvecklas. Som namnet posttraumatisk antyder handlar det om en stressreaktion som uppstår först efter den traumatiska händelsen.

Vad orsakar posttraumatisk stressyndrom?

PTSD är alltså en reaktion på att ha utsatts för, eller genomlevt något traumatiskt. Det kan handla om händelser såsom:

  • Naturkatastrofer

  • Krig

  • Dödshot

  • Sexuella övergrepp

  • Misshandel, fysiskt eller psykiskt våld i nära relation, mobbing.

  • Tortyr

  • Allvarlig sjukdom, intensivvård, svår förlossning, missfall eller operationer.

Det händer även att personer som återkommande får höra berättelser om trauma i sitt arbete utvecklar PTSD. Det kan till exempel vara personer som arbetar inom sjukvården och räddningstjänsten.

Förutom den faktiska händelsen så finns det även vissa andra faktorer som kan påverka sårbarheten för att utveckla PTSD. Faktorer som kan öka risken för att utveckla PTSD eller som kan förvärra sjukdomsbilden är:

  • Individens upplevelse av händelsen. Det kan handla om upplevelsen av hotet storlek, maktlöshet eller situationens allvarlighet. 

  • Traumats karaktär. Långvarig eller återkommande exponering för traumatiska händelser kan påverka sjukdomens utveckling. 

  • Om man sedan tidigare har någon psykisk sjukdom.

  • Brist på stöd. Det kan handla om både psykiskt och socialt stöd. 

Symptom på PTSD

Symptomen på PTSD uppstår vanligtvis inom sex månader efter den utlösande händelsen. Men för vissa kan det ta allt från några månader till flera år innan symptomen visar sig. Personer med PTSD kan uppvisa flera symptom, vissa är vanligare än andra. 

De främsta symptomen på PTSD är: 

  • Flashbacks. Vilket innebär att du återupplever traumat. Det kan handla om påträngande minnen eller mardrömmar där det känns som att du är med om den skrämmande situationen igen. 

  • Undvikandebeteende. Flashbacks kan triggas av samtalsämnen, situationer eller annat som påminner dig om traumat. Det är därför vanligt att personer med PTSD isolerar sig eller skärmar av sig från omgivningen för att undvika att bli påmind.

  • Vaksamhet och lättskrämdhet. Man har en kraftigt förhöjd vaksamhet på hot från omgivningen, och reagerar kraftigare och på signaler på hot som personer utan PTSD inte reagerar på. 

  • Känslomässiga. Svårigheter att känna positiva känslor, eller en känsla av att vara avstängd. 

Andra symptom som även kan förekomma är: 

  • Sömnsvårigheter

  • Minnesförlust, oftast begränsad till tiden före, under eller direkt efter händelsen

  • Koncentrationssvårigheter

  • Lätt för att bli irriterad, skrämd eller arg

  • Svårt för att lära sig nya saker

  • Spänd i kroppen

  • Långvarig smärta

  • Självmordstankar

Vissa upplever även andra symptom såsom en förändrat upplevelse av sig själv eller verkligheten. Detta kallas dissociation. Förutom detta kan personer med PTSD även uppleva vissa kroppsliga symptom som:

  • Magont eller diarré

  • Huvudvärk, ryggont eller annan smärta i kroppen, ofta till följd av spända muskler

  • Hjärtklappning

  • Högt blodtryck

  • Hudproblem som eksem

Ibland talar man om “komplex PTSD”

När man talar om Komplex PTSD hänvisar man till att symptomen är så omfattande att det påverkar personens förmåga att ha en fungerande vardag i större omfattning än vid lindrigare PTSD. 

Personer med komplex PTSD har ofta varit med om upprepade och långvariga traumatiska händelser och kan bli mer känsliga för psykiska påfrestningar. 

En vanlig orsak till komplex PTSD är att bli allvarligt kränkt eller övergiven som barn. Det kan handla om att bli utsatt för sexuella övergrepp, fysisk eller psykisk misshandel eller att förlora en närstående. Sexuella övergrepp och misshandel är särskilt påfrestande om förövaren är en närstående. 

Komplex PTSD kan även uppstå till följd av andra traumatiska händelser såsom att fly eller genomleva krig där upprepade traumatiska händelser förekommit

Behandling vid posttraumatisk stress

De flesta som genomgått en traumatisk händelse återhämtar sig med tiden, även utan behandling. Men om besvären inte försvinner, eller om de styr din vardag kan det vara aktuellt med behandling. Det kan även vara skadligt att leva med obehandlad PTSD under en längre tid. 

Det finns idag flera olika typer av behandling beroende på hur din sjukdomsbild ser ut.

Behandling av PTSD kan inkludera till exempel: 

  • Kognitiv beteendeterapi, även kallat KBT. Där du först får lära dig färdigheter att hantera obehag på effektiva sätt och därefter med stöd får genomföra gradvis exponering för sånt som påminner om traumat där du lär dig hantera och bearbeta det. 

  • Ögonrörelseterapi, även kallat Eye Movement Desensitization and Reprocessing eller EMDR. Är en terapimetod som använder ögonrörelser för att bearbeta traumat. 

  • Samtal eller kamratstöd är en vanlig behandlingsform för de som utsätts för traumatiska händelser ofta. Vanligtvis handlar det här om personer som arbetar inom sjukvården, räddningstjänsten eller polisen.

  • Det är också vanligt med läkemedelsbehandling. 

Sök vård för PTSD

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för PTSD

Vad kan jag göra själv?

Olika personer har olika lång återhämtningstid när det kommer till PTSD, du kan behöva ha tålamod med dig själv och låta vissa saker ta tid. Men det finns även andra saker du kan göra för att minska symptomen och underlätta din återhämtning.

  • Motionera och rör på dig regelbundet. Fysisk aktivitet kan lindra psykisk ohälsa. Hitta ett motionssätt som fungerar för dig, det kan till exempel vara att ta en promenad med en vän.

  • Undvik alkohol och droger. Risken för att utveckla beroende är högre om du genomlevt trauma, undvik därför alkohol och andra beroendeframkallande ämnen. 

  • Ta hand om din hälsa och skapa rutiner. Att äta och sova regelbundet underlättar återhämtningen. Det kan även vara bra att vara uppmärksam på spänningar i kroppen och göra andningsövningar för att slappna av om den psykiska eller fysiska anspänningen ökar. 

  • Umgås med vänner och bekanta. Att delta i sociala sammanhang kan hjälpa dig skapa nya och positiva minnen som i sin tur kan lindra andra symptom. 

  • Prata med någon. Att prata med någon kan hjälpa med bearbetningen av traumat. Det kan handla om att prata med någon närstående och/eller någon inom psykiatrin.

  • Minska undvikande. Det är naturligt att försöka undvika situationer, platser eller minnen som väcker plågsamma känslor. Men undvikande medför att symptomen på PTSD kvarstår. 

Hjälpa närstående med PTSD

Att vara närstående till någon med PTSD kan vara jobbigt. Att se någon du tycker om må dåligt är inte lätt, men det finns saker du kan göra för att hjälpa: 

  • Tänk på att ta dig tid och visa att du bryr dig om personen.

  • Lyssna när personen pratar om sina upplevelser, även om du hört det förut.

  • Tänk på att inte ta det personligt om hen har lätt för att bli irriterad.

  • Uppmuntra till att söka hjälp inom vården, det kan handla om att hjälpa till med att boka tider eller att följa med till mottagningen. 

  • Undvik att pressa personen till att prata om svåra minnen om hen inte vill berätta. 

  • Det är viktigt att känna till att det att uppleva skuld är vanligt om man har varit utsatt för ett trauma, men det är också vanligt att man som anhörig kan drabbas av skuldkänslor. 

  • Du kan också som anhörig rådfråga professionell personal för att få stöd i hur du kan hantera egna känslor och hur du kan stötta och hjälpa anhörig. 

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du har PTSD, är du välkommen att höra av dig till Min Doktor. Vi ser till att du får rätt hjälp. Du kan också kontakta Min Doktor om du behöver råd och stöd som anhörig till person som lider av PTSD. 

Publicerad:

2022-05-07

Senast uppdaterad:

2024-01-22

Faktagranskad av:

Olof Johansson, Legitimerad psykolog, Min Doktor