Hem > Hälsa och sjukdomar > Övrigt > Yrsel

Yrsel

Yrsel är inte en sjukdom i sig, utan ett symptom som kan förekomma vid flera olika tillstånd. Om du har yrsel som enda symptom beror det troligen inte på något allvarligt, men om du samtidigt har svårt att andas, upplever tryck över bröstet eller blir förlamad ska du ringa 112.

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Vad är yrsel?

Yrsel kan förekomma i många olika situationer, och kan yttra sig lite olika beroende på vad som är den underliggande orsaken. Du kan ha så kallad rotatorisk yrsel, som känns som att du befinner dig på en karusell. Då kan du uppleva det som att du själv eller omgivningen snurrar. Yrsel kan även vara en känsla av ostadighet eller gungande, som när du nyss har klivit av från en båt. En tredje variant av yrsel är när du känner dig svimfärdig, det svartnar för ögonen och du behöver sätta dig ner eller ta stöd mot något. Yrsel är sällan tecken på någon allvarlig sjukdom, men det kan kännas mycket obehagligt.

Hur uppkommer yrsel?

Yrsel uppkommer när hjärnan har svårt att tolka och samordna de olika sinnesintryck som talar om hur din kropp förhåller sig till omgivningen. Hjärnan får sin information från synen, balansorganet och nervsignaler från kroppens muskler, senor och leder. Om informationen inte stämmer överens blir du yr. Det här kallas även för perifer yrsel.

Du kan också uppleva yrsel när hjärnan är påverkad, som till exempel vid migrän, nedsatt blodförsörjning, eller en stroke eller TIA (en övergående, lindrigare variant av stroke). Då kallas det för central yrsel.

Yrsel kan uppträda vid störningar i något av de organ som ingår i balanssystemet: 

Balansorganet

Balansorganet sitter i innerörat och består av båggångar samt hinnsäckar. Båggångarna och hinnsäckarna är vätskefyllda hålrum vars insidor är täckta med små hår. På håren vilar små kalkkristaller som alltid befinner sig på den lägsta punkten, ungefär som ett lod. När du rör dig flyttar vätskan på kalkkristallerna, så att de får håren att svaja. Då skickas en signal till hjärnan om att du har ändrat position. 

Du har två balansorgan, ett i varje öra, och signalerna från dessa måste stämma överens för att du inte ska bli yr. Får du en störning i något av balansorganen kan du få så kallad vestibulär yrsel. 

Synen

Information från ögonen är viktig för din rumsuppfattning - var din kropp befinner sig i förhållande till omgivningen. Om du till exempel sitter på ett stillastående tåg och ett tåg bredvid dig börjar åka framåt, kan du för ett ögonblick uppleva det som att det är du som rör dig bakåt. När synintrycken inte stämmer överens med signalerna från balansorganet och övriga kroppen kan du få något som kallas visuell yrsel. 

Proprioceptionen

Proprioception är ett annat ord för din kropps förmåga att uppfatta i vilken position den befinner sig och hur den rör sig. Särskilda nervceller, proprioceptorer, skickar ständigt signaler till hjärnan från leder, senor och muskler. Hjärnan får information om muskeltonus, böjning och sträckning av leder, samt tryck mot fotsulor och andra delar av kroppen. Därigenom kan den avgöra hur du går, står, sitter eller ligger.

Proprioceptorerna är extra många i fotsulorna och i nacken. När proprioceptorerna i nacken av någon anledning har nedsatt funktion kan du bli yr. Det kallas för cervikogen (nackutlöst) eller cervikal yrsel. Eftersom yrsel av andra orsaker brukar ge upphov till spänd nacke, och de flesta med nackbesvär inte har yrsel, är diagnosen cervikogen yrsel svår att ställa.

Hjärnan

Ditt balanssinne och dina rörelser är beroende av flera olika områden i hjärnan, men det är oftast lillhjärnan eller hjärnstammen som är drabbade om du har central yrsel. 

Yrsel kan dessutom vara ett symptom vid psykiska besvär som ångest och paniksyndrom (psykogen yrsel). Då yrsel i sig kan orsaka ångest, stress och “hjärndimma” är det viktigt att fastställa om det finns någon kroppslig orsak till yrseln som behöver behandlas.

Vilka sjukdomar kan ge yrsel?

Om du har så kallad rotatorisk yrsel, eller karusellyrsel, talar det i första hand för en sjukdom i balansorganet. Då kan du även ha en gungande ostadighetskänsla. Sjukdomar som påverkar balansorganet är bland annat:

  • Inflammation i balansnerven, vestibularisneurit

  • Menières sjukdom

  • Inflammation i innerörat, labyrintit

  • Godartad lägesyrsel, kristallsjuka

  • Godartad tumör på hörselnerven, akustikusneurinom

Du kan få yrsel när hjärnan utsätts för syrebrist. Syrebristen kan vara alltifrån mild och kortvarig till ett allvarligt tecken på ett akut insjuknande. Den här sortens yrsel brukar kännas som om du är på väg att svimma, och åtföljs ibland av svaghet, att benen viker sig och det svartnar för ögonen. Om du får en skada i lillhjärnan, till exempel stroke, kan du även ha rotatorisk yrsel.

Orsaker till syrebrist i hjärnan kan till exempel vara:

Andra orsaker till yrsel

Yrsel är ibland ett symptom vid olika sjukdomar i det centrala nervsystemet, som till exempel hjärnhinneinflammation (meningit), migrän, multipel skleros (MS) samt epilepsi. Det kan även vara en följd av whiplashskada. Dessutom kan vissa läkemedel, droger, alkohol, infektion och feber medföra yrsel. Du kan också ha yrsel i samband med ångestsjukdom, utmattningssyndrom och långvarig stress.

Vem kan drabbas?

Vem som helst kan drabbas av yrsel av olika orsaker. Yrsel och balansproblem är dock vanligare hos äldre. Då är det ofta en följd av normalt åldrande i olika kroppsliga funktioner, som balansorgan, muskler och blodets syretransport. 

Symptom vid yrsel

Yrsel kan ha lite olika karaktär beroende på vad som är den underliggande orsaken. Det kan yttra sig som ett kort anfall av karusellyrsel som går över på en halv minut, eller en tillfällig svimningskänsla när du reser dig upp. Kraftigare yrsel kan medföra att du har svårt att stå eller sitta upp, att du mår illa och kanske kräks.

Olika former av yrsel kan kännas som: 

  • att du är snurrig i huvudet eller omgivningen snurrar

  • att marken rör sig under dina fötter och du har svårt att gå rakt

  • att omgivningen lutar

  • att du är berusad

  • svimningskänsla och att det svartnar för ögonen

Symptom som kan förekomma samtidigt med yrsel är:

  • trötthet

  • illamående och kräkning

  • ofrivilliga ögonrörelser, nystagmus

  • eventuellt nedsatt hörsel 

  • eventuellt tinnitus

  • balanssvårigheter 

Obs - om du har plötslig yrsel och samtidigt har tryck över bröstet, svårt att andas eller blivit förlamad i någon del av kroppen behöver du omedelbart uppsöka vården.

Utredning och diagnos

När du söker vård för yrsel görs som regel flera olika undersökningar för att hitta orsaken. Läkaren lyssnar på ditt hjärta och dina lungor, mäter blodtrycket, samt undersöker om du har några neurologiska symptom, som till exempel avvikande reflexer eller nedsatt känsel. Du kan få göra olika rörelser för att försöka utlösa yrseln och för att läkaren ska se hur dina ögon rör sig.

Ytterligare undersökningar som kan bli aktuella är till exempel MR-undersökning av huvudet och nacken, samt så kallat kaloriskt prov, då balansorganen stimuleras med hjälp av varmt och kallt vatten.

Hur behandlas yrsel?

De flesta former av yrsel blir bättre av fysioterapi och balansövningar. Syftet är att låta hjärnan öva sig på att ta emot och tolka informationen från dina olika sinnen - balansorgan, syn och proprioception - oavsett vad det var som från början orsakade yrseln. Många med yrsel begränsar (ofta omedvetet) sina rörelser för att inte framkalla yrsel. Det leder både till muskelspänningar i bland annat nacken, som i sig kan förvärra symptomen, och till att hjärnan inte får chans att anpassa sig till den nya situationen.

Vid fysioterapi får du hjälp att successivt träna bort yrseln och förbättra din balans. När du gör övningarna kan du till en början få mer yrsel. Det är positivt, eftersom det innebär att hjärnan får en möjlighet att träna på det den har svårt att hantera. Om din yrsel beror på kristallsjuka, eller godartad lägesyrsel som det också kallas, kan specifika rörelser bota dig redan de första gångerna du utför dem.

Läkemedelsbehandling

Om du står på en läkemedelsbehandling som misstänks orsaka yrseln kan du få prova att byta medicin. Du kan också bli ordinerad läkemedel eller kosttillskott som en del i behandling av yrseln, till exempel om den beror på hjärtsjukdom eller blodbrist.

Åksjuketabletter kan användas i det akuta skedet, om du är så yr att du har svårt att få i dig och behålla mat. Sådana läkemedel trubbar dock av hjärnan och gör det svårare att träna upp balansen genom övningar och fysioterapi. Därför bör du helst undvika åksjukemedel under rehabiliteringen.

Behandling av underliggande sjukdomar

Beroende på vad som orsakat dina besvär kan du även få andra behandlingar. Vid Menières sjukdom är det till exempel viktigt att dra ner på saltet i maten samt att minska stress så gott det går. Om yrseln har medfört att du fått ångest - eller om det är ångest som har orsakat din yrsel - kan du få psykoterapi. Kognitiv beteendeterapi, KBT, brukar vara till god hjälp för att minska oro och ångest för att få yrselattacker.

När ska jag söka vård?

Att någon gång då och då drabbas av tillfällig yrsel brukar sällan vara något att oroa sig för. Det kan till exempel inträffa efter att du har åkt båt eller varit sängliggande en tid. Kontakta vården om yrseln:

  • inte går över

  • begränsar dig i vardagen

  • känns annorlunda än tidigare

  • uppkommer samtidigt som du får försämrad hörsel

Sök vård så snart som möjligt, till exempel på en jouröppen mottagning, om:

  • du får yrsel efter att ha slagit i huvudet

  • har feber, nackstelhet eller ont i huvudet eller öronen

  • du är mycket illamående och kräks

  • inte klarar att ta hand om dig själv

Ring 112 om du eller någon i din närhet har yrsel och något av följande symptom:

Sök vård för yrsel

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för yrsel

Vad kan jag göra själv?

För att undvika yrsel som beror på blodbrist är det viktigt att äta en allsidig kost, eftersom du bäst tar upp järn och andra näringsämnen genom maten. Det är särskilt vanligt att unga med lång och smal kroppsbyggnad får yrsel i samband med att de reser sig upp eller står upp länge. Om du känner igen dig i detta kan du gärna ta hjälp av en dietist för att se över kosten, samt en fysioterapeut för att lägga upp ett träningsprogram. Muskler hjälper nämligen till att hålla ditt blodtryck uppe.

Om du har yrsel bör du undvika alkohol, eftersom det förvärrar problemen och gör det svårare för hjärnan att träna sig i de situationer när yrseln uppkommer. Misstänker du att yrseln kan vara en biverkning av läkemedel bör du rådgöra med din läkare kring om du borde byta medicin.

Det finns många olika övningar som tränar upp balanssinnet och hjälper hjärnan att hantera situationer som ger dig yrsel. Det är viktigt att du fortsätter att röra på dig om du har yrsel, eftersom du annars kommer att ha lättare och lättare för att bli snurrig i huvudet, även av rörelser som tidigare inte gett några bekymmer. Du kan till exempel träna upp balansen genom att stå på en balansbräda eller en tjock madrass, eller stå på ett ben. Gör övningen svårare genom att blunda samtidigt.

Synen och balansorganen har en stark koppling. Om du blir yr medan du är ute och går, kan det hjälpa att "haka fast" blicken i en punkt långt bort. Det finns även särskilda övningar mot yrsel som tar hjälp av blicken:

  1. Sitt rakryggad på en stol eller säng. Vrid på huvudet och låt blicken vandra så långt åt vänster som möjligt och sedan så långt åt höger som möjligt.

  2. Fortsätt med att låta blicken vandra uppåt respektive nedåt. Låt huvudet följa med i rörelsen, men undvik att böja nacken långt bakåt.

  3. Fäst blicken på en punkt rakt framför dig och håll kvar blicken medan du långsamt vrider huvudet från ena sidan till den andra.

  4. För huvudet uppåt och nedåt, medan du håller kvar blicken rakt framför dig. 

Upprepa övningarna 10 till 15 gånger, gärna flera gånger om dagen. Om du blir yr när du utför rörelserna är det ett kvitto på att hjärnan får tillfälle att lära sig hantera yrseln. Den kommer då gradvis att bli bättre.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du har yrsel som besvärar dig i din vardag kan du kontakta Min Doktor för att få en första bedömning. Vi kan hjälpa dig med bland annat blodprovstagning, blodtrycksmätning och vissa behandlingar. Om vi bedömer att du behöver undersökas vid en fysisk mottagning kommer vi att hänvisa dig vidare. 

Publicerad:

2022-10-03

Senast uppdaterad:

2022-10-03

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor