Så funkar ett digitalt vårdbesök
Svara på frågor om dina besvär.
Fyll i din hälsoprofil.
Starta ditt besök.
Få hjälp av vår vårdpersonal.
Betala efter besöket.
Patientavgift för ett läkarbesök
100 kr
Kostnadsfritt för barn (0 - fyller 19 i år) och äldre (över 84 år).
Frikort gäller.
Observera att kostnaden kan ändras om du behöver träffa annan vårdpersonal än förväntat eller komma på återbesök.

Ätstörningar

Ätstörningar kännetecknas av ett stört ätbeteende och ett överdrivet fokus på vikt, kropp och ätande. Många med ätstörning har även ångest, skamkänslor eller är nedstämda. De allra flesta blir friska om de får behandling.

Vad är ätstörningar?

Ätstörning är ett samlingsnamn för en rad olika tillstånd. Gemensamt för de här tillstånden är att ätbeteendet är stört, och att störningen påverkar hälsan och/eller de psykologiska eller sociala funktionerna. 

De vanligaste ätstörningarna är anorexia nervosa (anorexi), bulimia nervosa (bulimi) och hetsätningsstörning (binge eating disorder, BED). Det finns också ätstörningar som inte riktigt uppfyller kraven för att kallas anorexi, bulimi eller BED, och de benämns specificerade ätstörningar. Dit räknas till exempel ätstörningar som inte pågår tillräckligt länge, eller förekommer tillräckligt ofta, för att klassificeras som bulimi eller hetsätning.

Atypisk anorexia nervosa är en specificerad ätstörning som innebär att den drabbade personen uppfyller kriterierna för anorexi utan att vara underviktig.

Andra varianter av ätstörning är självrensning och nattligt ätande. 

Födorelaterade syndrom

Födorelaterade syndrom innebär också olika störningar av ätbeteendet. Till skillnad från de andra ätstörningarna brukar de inte vara förknippade med samma negativa kroppsuppfattning och vilja att förändra sin vikt eller sitt utseende. Födorelaterade syndrom kan ändå orsaka konsekvenser för hälsan och de psykosociala funktionerna. Till de födorelaterade syndromen räknas undvikande/restriktiv ätstörning, pica och idisslande. 

Ortorexi

Begreppet ortorexi myntades på 1990-talet och betydde ursprungligen ett överdrivet fokus på att äta hälsosamt. I Sverige brukar vi dessutom anse att överdriven fixering vid träning är en del av ortorexi. Ortorexi är ingen psykiatrisk eller medicinsk diagnos, men en ortorektisk person kan löpa ökad risk för att utveckla ätstörning. Personer med ortorexi kan även ha andra psykiska besvär, som ångest eller tvångssyndrom. 

Överdriven träning kan förekomma vid anorexia som ett sätt att kompensera för födointag, och det är vanligt att anorektiker är noga med att äta hälsosamt. Detta är inte detsamma som ortorexi. 

Olika typer av ätstörningar

Kunskapsläget kring ätstörningar förbättras hela tiden. Nya ätstörningsdiagnoser har tillkommit, och kriterierna för olika diagnoser har ändrats. Det här är de psykiatriska diagnoser som idag räknas som ätstörningar eller födorelaterade syndrom: 

Anorexia nervosa, som kännetecknas av ett väldigt begränsat näringsintag och en påtaglig viktminskning. Personer med anorexi har en förvrängd kroppsuppfattning och en stark rädsla för att gå upp i vikt.

Bulimia nervosa. En bulimiker har återkommande episoder av hetsätande, som följs av åtgärder som ska kompensera för hetsätandet, till exempel att framkalla kräkning eller använda laxermedel. Kompensation kan också ske genom intensiv träning eller fasta.

Hetsätningsstörning. En person med hetsätningsstörning har samma typ av överdrivet ätande som en med bulimi, men försöker inte göra sig av med maten efteråt.

Andra specificerade ätstörningar:

  • Atypisk anorexia nervosa

  • Bulimia nervosa av begränsad frekvens eller varaktighet

  • Hetsätningsstörning av begränsad frekvens eller varaktighet

  • Självrensning, att vidta åtgärder för att göra sig av med mat, utan att ha hetsätit innan. 

  • Nattligt ätande, när en stor andel av det dagliga energiintaget sker på natten, och ätbeteendet är förknippat med negativa känslor som ångest, eller har påverkan på den dagliga funktionen. 

Undvikande/restriktiv ätstörning (tidigare kallat selektiv ätstörning). En person med den här typen av ätstörning väljer bort många slags livsmedel och får ett så begränsat näringsintag att det påverkar hälsan eller de psykosociala funktionerna. Till skillnad från anorexi finns ingen förvrängd kroppsuppfattning och målet är inte att gå ner i vikt. Det handlar istället om motvilja och äckelkänslor inför vissa livsmedels smak, doft, utseende eller textur, om rädsla för att sätta i halsen eller kräkas, eller om aptitlöshet.

Pica innebär att äta sådant som inte är ätligt, till exempel lera, grus, färg eller olika föremål. Pica kan få svåra konsekvenser, som till exempel förgiftning eller skador i mag-tarmkanalen. Pica är ovanligt och förekommer främst hos små barn, gravida och personer med intellektuell funktionsnedsättning. 

Idisslande yttrar sig med att en mindre mängd mat stöts upp en stund efter måltid, för att antingen sväljas ner, tuggas på nytt eller spottas ut. Idisslande sker inte avsiktligt och det är inte detsamma som kräkningar eller sura uppstötningar. 

Ospecificerad ätstörning. Hit räknas ätstörningar som inte passar in i någon av diagnoserna ovan, men som medför lidande för den som är drabbad. 

Hur uppkommer en ätstörning?

Det brukar vara flera olika orsaker som samverkar för att en person ska drabbas av ätstörning. En del faktorer kan öka mottagligheten för att utveckla ätstörning, medan andra fungerar som triggers, som utlöser ätstörningen. Det här är några faktorer som kan bidra till att ätstörning uppkommer:

  • Ärftlighet

  • Förändringar i kroppen i samband med puberteten

  • Mobbning eller trauma

  • Bantning/avsiktlig viktnedgång

  • Livskriser

  • Stress

  • Osunda skönhetsideal i samhället

Följder av ätstörning

Både kropp och psyke påverkas vid en ätstörning. Ätstörningar som leder till undervikt och svält kan orsaka allvarliga skador på inre organ, men hälsan påverkas även hos personer som inte är underviktiga. Att kräkas ofta leder bland annat till skador i matstrupen och på tändernas emalj, samt orsakar att du får brist på viktiga salter och mineraler. I värsta fall kan hjärtfunktionen påverkas. 

Följderna varierar beroende på vilken ätstörning det är fråga om – dessa är några av de vanligaste:

  • Mensrubbningar, nedsatt fruktsamhet

  • Påverkan på hjärtrytmen, blodtrycket eller hjärtmuskulaturen

  • Nedsatt kroppstemperatur, kalla fingrar och tår

  • Försämrad tandhälsa, till exempel emaljskador eller karies

  • Påverkade tarmrörelser, magont, förstoppning, tarmvred

Det är också vanligt att må dåligt psykiskt, till exempel att ha ångest, depression, skamkänslor eller känslor av kontrollförlust. 

Hur vet jag om jag har en ätstörning?

Om du svarar ja på en eller flera av frågorna nedan, kan du ha en ätstörning, eller vara i riskzonen för att utveckla en ätstörning: 

  1. Händer det att du framkallar kräkning för att du känner dig obehagligt mätt?

  2. Oroar du dig för att du har förlorat kontrollen över hur mycket du äter?

  3. Har du nyligen gått ner mer än 6 kg inom loppet av 3 månader?

  4. Tycker du att du är tjock även när andra säger att du är för smal?

  5. Tänker du överdrivet mycket på din kropp, din vikt och ditt ätande, i jämförelse med andra?

  6. Känner du att du måste kompensera för ditt ätande med träning, fasta, laxermedel eller kräkning?

  7. Känner du dig “duktig” om du äter en nyttig sallad och “misslyckad” om du äter till exempel en kaka eller en glass?

  8. Händer det att du äter stora mängder på kort tid, trots att du inte vill eller inte är hungrig?

  9. Händer det att du äter i smyg, gömmer mat/godis eller gömmer spåren av ditt ätande?

  10. Får du ångest av att äta, eller av att missa ett träningspass?

Vänta inte med att söka hjälp om du misstänker att du kan ha eller är på väg att få en ätstörning. Ju tidigare du får behandling desto snabbare kan du bli frisk, och det är minskad risk för att kroppen ska ta skada.

Undersökning och behandling

Vid utredning av en misstänkt ätstörning får du tala med en psykolog eller psykiater, som bedömer dina symptom, ställer en diagnos och planerar din behandling. Ofta görs också en läkarundersökning för att ta reda på om ätstörningen lett till några fysiska men, och du kan även få lämna blodprover. 

Behandlingen avgörs av vilken typ av ätstörning du har, och om du har fått några kroppsliga besvär. Den viktigaste delen av behandlingen är psykoterapi. Då får du hjälp med att bryta dina tankemönster kring ätande och vikt, och du lär dig hur du kan hantera stress, ångest och andra problem på ett hälsosamt sätt. Ibland ges också läkemedel.

Du kan även få läkarvård eller tandläkarvård, om ätstörningen har orsakat skador i kroppen eller på tänderna, samt rådgivning av en dietist. 

Skärmdumpar av Min Doktors mobila app
Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen
Tryggt och säkert med BankID
Recept direkt i appen
Över 3 miljoner patientbesök
4,8 av 5 betyg på App Store
Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

Om du misstänker att du kan ha en ätstörning, råder vi dig att söka hjälp. Dels eftersom ätstörningar kan bli mycket allvarliga och behöver professionell vård, och dels eftersom dina besvär kan ha andra orsaker, som behöver en annan behandling.

Det är vanligt att känna olust inför att söka vård för ätstörning. Du kan förbereda dig genom att ta kontakt med en patientförening, som till exempel Frisk & Fri eller lära dig mer om ätstörningar hos KÄTS

När bör jag söka vård?

Tveka inte att kontakta vården om du tror att du kan ha en ätstörning. Om du mår mycket dåligt psykiskt, eller om du är så svag att du inte orkar resa dig upp utan att hjälpa till med händerna, bör du uppsöka en akutmottagning. 

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du har en ätstörning, behöver du få vård på en fysisk mottagning. Hos Min Doktors psykologer och läkare kan du få stöd och hjälp med att förbereda dig inför din kontakt med sjukvården, men vi kan inte hjälpa dig med själva behandlingen. 

Vi samarbetar med
Apotek Hjärtat logotypSkandia logotypUnilabs logotypSynlab Synlab