Undervikt

Vad innebär undervikt?

Vid undervikt är kroppsvikten lägre än vad som är hälsosamt. Undervikt är förknippat med undernäring, det vill säga brist på olika näringsämnen. Vid undernäring blir inte kroppens behov av energi, proteiner, vitaminer och andra näringsämnen tillgodosett. Det leder till en försämrad kroppssammansättning, sämre kroppsliga och/eller mentala funktioner, och en ökad sjuklighet. 

Undervikt bedöms genom att räkna ut BMI, body mass index. Ett BMI under 18,5 klassas som undervikt. BMI beräknas genom att dividera kroppsvikten med längden i kvadrat - måttet tar alltså inte hänsyn till faktorer som ålder, kön eller muskelansättning. Teoretiskt sett kan du därför ha undervikt även om ditt BMI ligger över 18,5, ifall du tränar mycket och har en stor andel muskelmassa. För personer över 70 år rekommenderas ett BMI på 22 eller mer. 

Är undervikt farligt?

Det finns ett samband mellan undervikt och förkortad livslängd. Det här kan i viss mån förklaras av att en del sjukdomar och vanor (framför allt rökning) leder till både undervikt och förtida dödsfall. Vi vet dock att undervikt innebär näringsbrist, och med näringsbristen följer flera olika problem. Dit hör försämrat immunförsvar, för låg kroppstemperatur (hypotermi) och hormonrubbningar. Näringsbrist ökar också risken för psykiska besvär, som ångest och depression. 

Några vanliga konsekvenser av undervikt och undernäring är:

• Blodbrist (anemi) på grund av brist på järn och andra näringsämnen.

• Benskörhet (osteoporos) på grund av kalciumbrist.

• Nedsatt fertilitet och mensrubbningar.

• Komplikationer vid graviditet, som för tidig födsel eller för låg födelsevikt hos barnet. 

• Trötthet, försämrad ork, depression.

• Nedsatt immunförsvar, vilket yttrar sig som täta eller långvariga infektioner (till exempel förkylningar) och fördröjd sårläkning. 

• Nedsatta kognitiva funktioner. Hjärnan behöver bränsle för att arbeta, och vid energibrist påverkas bland annat koncentrationen, minnet och det psykiska välbefinnandet. 

• Muskelförtvining, som bland annat medför försämrad hållning och dålig uthållighet. 

• Matsmältningen kan påverkas och förstoppning är vanligt. 

• Personer som har undervikt när de är 55 år eller äldre, löper ökad risk för demenssjukdom. 

Orsaker till för låg kroppsvikt

Vid undervikt får du inte i dig - eller kan inte tillgodogöra dig - tillräckligt med energi och näring för att möta din kropps behov. Det kan bero på att näringsintaget är för litet i förhållande till din energiförbrukning, eller att du har en sjukdom som medför en nedsatt förmåga att ta upp näring från maten. Vissa sjukdomstillstånd kan även orsaka en ökad förbränning. 

Nedan har vi listat de vanligaste orsakerna till undervikt. Ofta är det en kombination av flera faktorer som leder till att kroppsvikten blir för låg:

• Ärftlighet. Vi har olika lätt för att lagra energi som fett, och för att gå upp i vikt. Om dina föräldrar är smala kan du ha ärvt gener som gör att även du har lågt BMI. 

• Intensiv fysisk aktivitet. Om du tränar mycket och ofta kan du göra av med mer energi än du får i dig. 

• Fysisk sjukdom som påverkar aptiten, orsakar att ämnesomsättningen ökar, eller medför att du inte kan ta upp eller tillgodogöra dig näring ordentligt. Sådana sjukdomar kan till exempel vara diabetes typ 1, sjukdom i mage-tarm, överaktivitet i sköldkörteln, leversjukdom, Alzheimers, cancer eller KOL.

• Psykiska besvär. Det är vanligt att få sämre matlust i samband med depression, ångest eller långvarig stress. Det kan även röra sig om en ätstörning, som anorexi. 

• Läkemedelsbehandling. Vissa läkemedel kan ha biverkningar som minskad aptit eller illamående, och göra att du äter mindre. 

Symptom vid undervikt

Symptom som kan förekomma i samband med för låg kroppsvikt och undernäring är:

• Trötthet, yrsel, svaghet

• Frusenhet, nedsatt kroppstemperatur

• Torr hud, torrt hår, torra och sköra naglar

• Försämrad tandhälsa

• Oregelbunden eller utebliven mens

• Svårigheter att bli gravid

• Problem med magen, som förstoppning, magont och gaser

• Ökad känslighet för infektioner

• Depression och nedstämdhet

Undersökning och behandling

När du söker vård för undervikt eller för besvär som kan bero på undernäring görs en beräkning av ditt BMI. Du kan även få lämna blodprover och få blodtrycket mätt. Ifall det finns misstanke om att du har en underliggande sjukdom som orsakat viktnedgången kan andra undersökningar göras, till exempel röntgen eller endoskopi. Endoskopi innebär att en liten kamera används för att studera inre organ, som magsäckens insida (gastroskopi) eller sista delen av tjocktarmen (koloskopi).

Om du har gått ner i vikt på grund av en sjukdom kan det rätta till sig när sjukdomen behandlas. Du kan även få behandling för specifika symptom, som till exempel medel mot illamående, eller aptitstimulerande medel. 

Oavsett vad undervikten beror på erbjuds du vanligtvis rådgivning av en dietist. Då kan du få anpassade matsedlar och kostråd, som kan hjälpa dig att få i dig näringsriktig mat i tillräcklig mängd. Om det behövs kan du få näringsdryck utskrivet på recept. 

Vad kan jag göra själv?

Om du har för lågt BMI, men är frisk i övrigt, kan du prova att lägga om kosten så att du får i dig mer energi. En tumregel är att äta 300 till 500 kilokalorier mer än dagsbehovet. Se till att ändå äta näringsriktigt.  Det är viktigt att du fortsätter äta frukt och grönsaker, för att du ska få i dig alla näringsämnen du behöver. Undvik mättat fett, transfett och livsmedel med högt socker- eller saltinnehåll.

Här är några tips på hur du kan öka näringsintaget på ett långsiktigt hållbart sätt:

• Ät oftare. Personer med undervikt kan ibland ha svårt för att äta stora måltider, och då kan ett eller flera mellanmål vara ett sätt att få i sig mer näring under dagen. En näve nötter, grekisk yoghurt med müsli eller en smörgås med nötsmör är mellanmål som ger lite extra energi. 

• Välj i möjligaste mån råvaror med högre energiinnehåll. Du kan till exempel byta ut mellanmjölken mot mjölk med en högre fetthalt, eller hälla en skvätt rapsolja i smoothien. 

• Undvik raffinerat socker och processad mat, som ofta har ett lägre innehåll av vitaminer, mineraler och spårämnen. Välj fullkornsalternativ när det är möjligt. 

• Undvik att dricka stora mängder vatten i samband med måltid. Det kan ge dig en falsk mättnadskänsla. Välj juice eller mjölk som måltidsdryck, och drick hellre ett glas vatten en halvtimme efter maten. 

• Du kan eventuellt komplettera kosten med flytande måltidsersättning. Näringsdrycker finns att köpa på apoteket. 

Du behöver också fysisk aktivitet, även om det innebär att förbränningen ökar. Vid undervikt är vanligtvis muskelmassan för liten. Träna gärna styrketräning ett par gånger i veckan, och lägg även in 20 minuters konditionsträning ett par tre gånger i veckan. 

När bör jag söka vård?

Om du har besvär som kan bero på undervikt bör du kontakta sjukvården. Detsamma gäller om du försökt gå upp i vikt på egen hand men inte lyckats, eller går ner i vikt trots att du äter mycket. 

I följande situationer ska du inte dröja med att söka vård:

• Du har tappat i vikt snabbt, utan att du vet varför.

• Du går ner i vikt och känner dig mycket trött.

• Du har andra sjukdomssymptom samtidigt som viktnedgången, till exempel illamående, ökad törst eller förändrad avföring.

• Du misstänker att du kan ha en ätstörning. 

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Välkommen att kontakta Min Doktor om du har undervikt. Vi kan göra en bedömning av din vikt och utreda möjliga underliggande tillstånd. Om vi anser att du behöver en undersökning på en fysisk mottagning kommer vi att hänvisa dig vidare. 

Publicerad:

2023-01-27

Senast uppdaterad:

2024-01-22

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor