Så funkar ett digitalt vårdbesök
Svara på frågor om dina besvär.
Fyll i din hälsoprofil.
Starta ditt besök.
Få hjälp av vår vårdpersonal.
Betala efter besöket.
Patientavgift för ett läkarbesök
100 kr
Kostnadsfritt för barn (0 - fyller 19 i år) och äldre (över 84 år).
Frikort gäller.
Observera att kostnaden kan ändras om du behöver träffa annan vårdpersonal än förväntat eller komma på återbesök.

BMI

BMI är en förkortning av Body Mass Index, och är ett mått på förhållandet mellan längd och kroppsvikt. Ett för högt eller för lågt BMI kan vara förknippat med hälsorisker.

Vad är BMI?

Body Mass Index, eller kroppsmasseindex, är det mått som rekommenderas av Världshälsoorganisationen WHO för att uppskatta en persons näringsstatus och kroppshull. Det finns ett tydligt samband mellan för högt BMI och flera olika hälsorisker. Även ett för lågt BMI kan leda till ohälsa. BMI beräknas genom att dela kroppsvikten i kilogram med längden i kvadrat (kg/m2).

Hur används BMI?

Inom sjukvården används BMI för att bedöma om någon har övervikt eller fetma, eller en ohälsosamt låg kroppsvikt. Eftersom BMI inte tar hänsyn till ålder, kön eller kroppsbyggnad kan det i vissa situationer vara lite missvisande. En person som tränar mycket kan ha en stor andel muskelmassa, som gör att BMI blir högt utan att personen är överviktig. Någon med normalt BMI kan tvärtom ha ohälsosamt mycket kroppsfett utan att det avspeglas i kroppsmasseindex. Därför kontrolleras ofta även midjemåttet. Ett för stort midjemått talar för att personen har för mycket bukfett, som är den skadligaste typen av fettfördelning utifrån ett hälsoperspektiv. 

BMI eller så kallad iso-BMI kan användas för äldre respektive för barn och ungdomar, men referensvärdena för vad som är normal vikt respektive över- och undervikt ser annorlunda ut i de här ålderskategorierna. Personer över 70 år bör ha lite högre BMI (helst över 22) för att räknas som normalviktiga. För barn finns särskilda sätt att räkna ut BMI, som även tar hänsyn till kön och ålder. 

Hur beräknas BMI? 

Du räknar ut ditt BMI genom att ta din vikt i kilogram och dela det med din längd i meter, i kvadrat.

BMI = vikt / (längden x längden)

Exempel 1: En person som väger 70 kilo och är 1,70 meter lång har ett BMI på 70 / (1,70 x 1,70) = 24,2. 

Exempel 2: En person som är 185 cm lång och väger 75 kg har ett BMI på 75 / (1,85 x 1,85) = 21,9.

BMI är det vanligaste sättet att mäta vikt och övervikt på. Uträkningen ger ett förhållande mellan längd och kroppsvikt, där ett värde mellan 18,5 och 24,9 klassas som normal kroppsvikt enligt WHO. Det ska nämnas att BMI bör tolkas som en indikation och inte en absolut sanning. BMI tar inte hänsyn till om du är man eller kvinna, din ålder eller din muskelmassa.

BMI Kalkylator
Din vikt: 75 kg
Din längd: 170 cm
Ditt BMI är
26.0
Vikten anses vara i övervikt.

BMI-tabell

BMI under 18,5: Undervikt

Du skulle troligen må bra av att öka något i vikt. Vid måttlig undervikt är hälsoriskerna låga. Om ditt är BMI långt under 18, bör du söka hjälp. Undervikt kan bland annat leda till trötthet, blodbrist och försämrat immunförsvar. Du kan ha lättare drabbas av till exempel förkylningar och influensa.

BMI 18,5 till 24,9: Hälsosam vikt

Om ditt BMI ligger inom detta spann, har du en hälsosam vikt och det är bra om du kan behålla den genom att träna och äta hälsosamt. Även om du har ett normalt BMI innebär det en hälsorisk att ha ett stort midjemått.

BMI 25 till 29,9: Överviktig

Att ha övervikt innebär att du väger mer än du borde i förhållande till hur lång du är. Att ha ett BMI mellan 25 och 27 innebär en måttlig hälsorisk – hur mycket du motionerar påverkar din hälsostatus. Om ditt BMI ligger över 27, finns risk för till exempel diabetes 2, högt blodtryck, höga blodfetter och hjärt- och kärlsjukdomar. Om du vill gå ner i vikt, se till att röra på dig så mycket som möjligt och att äta hälsosamt.

BMI 30 eller mer: Fetma

Vid fetma är det viktigt att du går ner i vikt. Det är ett allvarligt hälsotillstånd där du riskerar att drabbas av olika sjukdomar, genom exempelvis högt blodtryck, förhöjda blodfetter samt diabetes typ 2. För att undvika att ditt hälsotillstånd blir sämre bör du söka vård.

Hur kontrolleras midjemåttet?

När du beräknar ditt BMI kan du samtidigt gärna kontrollera ditt midjemått. Fettvävnad som är placerad runt midjan är förknippad med större hälsorisker än fett på till exempel lår och höfter. Du mäter enklast ditt bukomfång med hjälp av ett måttband. Placera måttbandet runt midjan, mittemellan nedersta revbenet och höftkammen. Kontrollera måttet när du står upp, och efter en normal utandning. Undvik att dra åt måttbandet så att det skär in i huden. 

Män ska helst inte ha ett större midjemått än 94 cm, och kvinnor inte mer än 80 cm. 

Tabell för midjemått

Under 94 cm hos män, eller 80 cm hos kvinnor: Normalt bukomfång

Om du har ett normalt bukomfång och BMI, behöver du inte gå ner i vikt. Se till att motionera och äta hälsosamt för att fortsätta hålla en lagom vikt.

Mellan 94 och 102 cm hos män, eller 80 och 88 cm hos kvinnor: Undvik viktuppgång

Om du har ett midjemått som ligger lite över det rekommenderade, kan det innebära vissa hälsorisker. Precis som för BMI är det flera faktorer som spelar in för om bukomfånget är ohälsosamt stort eller ej, däribland kroppsformen och den totala mängden kroppsfett. Ta gärna hjälp av läkare för att få en individuell bedömning. 

Över 102 cm hos män, eller 88 cm hos kvinnor: Du bör gå ner i vikt

Ett stort bukomfång är förenat med hälsorisker, i form av exempelvis diabetes typ 2 eller hjärt-kärlsjukdom. 

Hälsorisker vid för högt BMI

Ett BMI över 25 räknas som övervikt, och ett BMI över 30 klassas som fetma. Övervikt och fetma innebär en ökad risk för flera olika sjukdomar och tillstånd. En mindre viktnedgång på 5 till 15 procent kan ge goda hälsoeffekter, även om BMI fortfarande är för högt. 

Många sjukdomar har en multifaktoriell bakgrund, vilket innebär att såväl ärftlighet och miljö som levnadsvanor spelar in. Genom att gå ner i vikt, så att ditt BMI ligger inom normalvärdena, kan du minimera sjukdomsriskerna. 

Det här är några av de hälsorisker och sjukdomstillstånd som är vanligare vid övervikt och fetma:

  • Diabetes typ 2

  • Högt blodtryck

  • Hjärt-kärlsjukdom

  • Stroke

  • Sömnapné

  • Metabolt syndrom (förhöjda blodfetter, förhöjt blodsocker, förhöjt blodtryck och ökat bukomfång), som i sin tur ökar risken för diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och stroke

  • Fettlever eller gallstensbesvär

  • Artros och ledvärk

  • Vissa cancersjukdomar

  • Svårigheter att bli gravid, ökad risk för diabetes under graviditeten samt ökad risk för kejsarsnitt

Hälsorisker vid för lågt BMI

Om ditt BMI är lägre än 18,5, kan du uppleva symptom som beror på dåligt näringstillstånd. Du kan till exempel känna dig ständigt trött, tappa håret, frysa mycket och vara infektionskänslig. Kvinnor med undervikt har ofta svårare att bli gravida. 

När bör jag söka vård?

Du kan få hjälp av vården med att bedöma ditt BMI och bukomfång, samt om du har några ökade sjukdomsrisker. Om du har för högt eller för lågt BMI och upplever besvär som kan bero på över- eller undervikt, bör du kontakta vårdcentralen. 

Skärmdumpar av Min Doktors mobila app
Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen
Tryggt och säkert med BankID
Recept direkt i appen
Över 3 miljoner patientbesök
4,8 av 5 betyg på App Store
Ladda ner appen

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Välkommen att höra av dig till Min Doktor om du vill få en bedömning av ditt BMI, eller om du vill ha hjälp med att gå ner eller upp i vikt. 

Vi samarbetar med
Apotek Hjärtat logotypSkandia logotypUnilabs logotypSynlab Synlab