Gallsten

Allmänt om galla och gallsten

Galla är en vätska som bildas i levern och som ingår i matsmältningen. Gallan innehåller gallsalter som underlättar nedbrytningen av fett. I gallan ingår även restprodukter från leverns återvinning av de röda blodkropparna, främst bilirubin. Om det finns ett överskott av fetter, som kolesterol och olika fettsyror, utsöndras dessa också via gallan. 

Gallvätskan bildas i levercellerna och lagras i gallblåsan. I samband med att du äter drar gallblåsan ihop sig (kontraherar), så att galla förs ut från gallblåsan till den stora gallgången. Stora gallgången mynnar i tarmväggen i början av tarmen (tolvfingertarmen), och där blandas gallan med tarminnehållet. Den sista delen av gallgången är gemensam med bukspottskörtelns utlopp. Det betyder att ett hinder i den här delen av gången kan orsaka stopp för både galla och bukspott.

Hur uppkommer gallsten och gallstensanfall?

Gallsten kan bildas av olika anledningar. Oftast är det en följd av att mängden kolesterol, eller ibland bilirubin, är för stor. Då sker en utfällning av dessa och andra ämnen som kristaller, som efterhand växer till små stenar.

En liknande utfällning kan ske om gallblåsan har fått försämrad förmåga att dra ihop sig, så att ett sediment ("slam") av galla blir kvar i blåsan.

De riktigt stora gallstenarna kan oftast inte passera ut från gallblåsan och orsakar främst problem genom att de irriterar gallblåsans insida, som då kan bli inflammerad. Små kristaller kan passera ut genom gallgången utan att märkas. 

De gallstenar som är tillräckligt små för att pressas ut när gallblåsan kontraherar, men större än gallgångens diameter, brukar orsaka märkbara symptom. De kan reta gallgångens vägg när de passerar, eller i värsta fall orsaka stopp (gallstas). Gallgångsväggen hamnar då i spasm (kramp), vilket är mycket smärtsamt. Gallstenarna kan ofta passera ut så småningom, men det kan ta tid. Stenar som sitter helt fast måste avlägsnas på sjukhus. 

Orsaker till gallsten

Faktorer som ökar risken för gallsten är:

• Övervikt och fetma

• Höga blodfetter

• Diabetes

• Graviditet

• Svält eller hård bantning

• Inflammatorisk tarmsjukdom (såsom ulcerös kolit)

• Ärftliga faktorer

• Hög ålder

• Kvinnligt kön

• Stort fettintag i kosten

Symptom vid gallsten

När gallsten orsakar besvär kan det göra väldigt ont, särskilt under höger revbensbåge. Gallblåsan sitter på leverns undersida, högt upp och till höger i magen. Vid gallbesvär kan du ha molande värk eller skärande smärta i det här området. Smärtan kan stråla ut mot ryggen och mellan skulderbladen.

Gallstensanfall kommer ofta efter en måltid, när matsmältningen arbetar, men kan också komma mitt i natten. Smärtattackerna kan vara i allt från några minuter till några timmar, sällan längre än ett dygn. Livsmedel som brukar förknippas med gallstensanfall är exempelvis fet mat, ägg, äpplen och gurka.

Vanliga symptom vid ett gallstensanfall är:

• Smärta under höger revbensbåge, högt upp i magen och vid mellangärdet

• Smärta som strålar ut i ryggen och höger skulderblad

• Smärta som kommer i attacker

• Smärtan lindras när du rör dig, och det kan vara svårt att vara stilla

• Illamående och eventuellt kräkningar

• Kallsvettning

Feber är inte ett symptom vid gallstensanfall, utan kan vara tecken på komplikation. 

Möjliga komplikationer till gallsten

Om avflödet av galla är helt stoppat, kan du få gulsot (ikterus). Då färgas huden, ögonvitorna och slemhinnorna gula. Det beror på att bilirubin (som ger gallan dess gulbruna färg) inte förs ut ur kroppen som det ska. Klåda är ett annat vanligt symptom vid gulsot, och du kan även ha ljus och gråaktig avföring. 

Bukspottskörteln kan bli påverkad vid gallsten, till exempel om utförsgången är igentäppt eller gallstenen har orsakat inflammation som har spritt sig till bukspottskörteln. Bukspottskörtelinflammation kan bli mycket allvarligt. Symptomen då är bland annat intensiv buksmärta och kräkningar.

Ibland kan gallstensbesvär leda till inflammation i gallblåsan och gallgångarna. Det kan orsaka ett kroniskt, diffust obehag, med till exempel bubblig och uppblåst mage, illamående och magont.
Det finns också risk för att tarmbakterier ska komma in i gallgångar och gallblåsa, och orsaka infektion. Då kan du må dåligt och få feber.

Undersökning

Du kan ha gallsten utan att känna av besvär. Gallsten som inte gör ont eller ger andra symptom upptäcks ofta i samband med att du undersöks för annat.

Många med gallstensanfall söker vård akut för den kraftiga smärtan. Då utförs ofta någon form av bilddiagnostik – med ultraljud, magnetresonanskamera (MR) eller röntgen. I samband med MR- eller röntgenundersökning brukar ett kontrastmedel ges, antingen in i blodet eller via en smal slang ner i magen. Kontrastmedlet hjälper till att ge en tydligare bild av gallvägar, gallblåsa och bukspottskörtel. De här undersökningarna brukar förkortas MRCP respektive ERCP.

Det är också vanligt att ta blodprover för att mäta nivåerna av bilirubin och olika leverenzymer. Om dessa stegras, kan det tyda på stopp i gallvägarna.

Hur behandlas gallsten?

Gallstenar som inte orsakar besvär behöver som regel inte åtgärdas.

Ett akut gallstensanfall brukar i första hand behandlas med receptfria, smärtlindrande preparat. Om det inte hjälper, kan du få recept på smärtstillande tabletter eller stolpiller.

På sjukhus ges ofta smärtstillande och kramplösande medel direkt in i ett blodkärl. Om du har en sten som sitter fast i gallgången, kan den avlägsnas i samband med ERCP-undersökning. 

Återkommande gallstensbesvär kan kräva operation. Vid operationen tas hela gallblåsan bort, vanligtvis med hjälp av titthålsteknik. Det går bra att leva utan gallblåsa. Skillnaden blir att gallan utsöndras kontinuerligt till tarmen, inte bara vid måltiderna.

När bör jag söka vård?

Kontakta vården om du tror att du kan ha gallsten.

Sök vård akut om du har stark smärta i magen eller under höger revbensbåge i kombination med feber. Om du har fått gulfärgad hud eller klåda i samband med gallstensbesvär, ska du också söka vård akut.

Vad kan jag göra själv?

Om du har upprepade besvär med gallsten och känner igen symptomen, kan du lindra besvären med smärtstillande läkemedel.

Det finns mycket du kan göra själv för att minska risken för gallont och gallbesvär. Förebygg gallsten genom att:

• Gå ner i vikt om du är överviktig. Undvik dock att gå ner i vikt alltför snabbt, eftersom plötslig viktminskning kan utlösa gallstensanfall.

• Byt ut fettet i maten. Välj bort mättat fett, som det finns mycket av i smör, feta mjölkprodukter, charkvaror och ägg, till förmån för raps- och olivolja, nötter, fet fisk och avokado, som innehåller fleromättade fettsyror.

• Vissa får ont när de äter äpplen, päron, gurka, lök eller paprika. Prova att utesluta dessa livsmedel och se om det hjälper.

• Undvik sena måltider, eftersom stora måltider sent på kvällen kan ge upphov till gallbesvär.

• Motionera och rör på dig regelbundet. Stillasittande ökar risken för gallsten.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du har tecken på gallsten – till exempel krampaktig smärta på höger sida av magen i samband med att du har ätit – behöver du undersökas på en fysisk mottagning. Min Doktor kan hjälpa dig med en första bedömning och hänvisa dig vidare om det behövs. 

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2023-09-13

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor