Feber – Kroppstemperatur över 38 grader

Vad är feber?

Feber är ett tecken på att något inte är som det ska i kroppen. När ett smittämne – ofta virus eller bakterier – angriper svarar kroppen genom att aktivera immunförsvaret. Feber är en del av det försvaret och yttrar sig som förhöjd kroppstemperatur.

I vanliga fall ligger kroppstemperaturen på 36-37,5 grader hos både vuxna och barn. Det är den temperatur vid vilken kroppen fungerar som bäst. En kroppstemperatur på 37,6-37,9 grader kallas för förhöjd kroppstemperatur, men räknas inte som feber. För att det ska kallas feber ska du ha en kroppstemperatur på 38 grader eller högre. Om kroppstemperaturen är 39-40 grader kallas det för hög feber. 

Feber är i de flesta fall inte farligt eller skadligt i sig, men om din feber överstiger 41 grader kan temperaturökningen vara skadlig för kroppen. 

Kroppstemperaturen styrs av den del av hjärnan som kallas hypotalamus. Hypotalamus fångar upp signaler från blodet och nerverna om hur kroppen mår och vilken temperatur den har. 

Vid en infektion ökar andelen vita blodkroppar, som är en del av kroppens försvarsceller. De vita blodkropparna frigör då ämnen som påverkar kroppens termostat. Efter att hypotalamus fångat upp signalerna från de vita blodkropparna får du feber. 

Kroppens temperatur kan dock variera. En högre kroppstemperatur behöver därför inte betyda att du är sjuk. De flesta har till exempel en högre kroppstemperatur på kvällen. Kvinnor kan även ha något högre kroppstemperatur mellan ägglossning och menstruation. Om du däremot har en högre kroppstemperatur i samband med att ditt allmäntillstånd försämras, kan det röra sig om en infektion.

Symptom vid feber

Det är vanligt att frysa, känna sig kall och ha frossa i början av ett feberförlopp när kroppstemperaturen stiger.

När febern går ner igen är det vanligt att bli varm och svettig. Kroppen gör sig nämligen av med överskottsvärmen innan den återgår till normaltemperatur.

Orsaker till feber

Feber är oftast ett tecken på att något inte står rätt till i kroppen. Eftersom feber är ett symptom och inte en sjukdom, är det vanligt att också uppleva andra symptom. Beroende på vad som orsakat febern kan symptomen variera. 

Virusinfektion

Den vanligaste orsaken till feber är en virusinfektion:

• Det är mycket vanligt att få feber i samband med förkylning. Förutom feber kan du då även få hosta och snuva. 

• Bihåleinflammation och öroninflammation är följdsjukdomar som kan uppstå efter en förkylning. De kan också orsaka feber. Vid en bihåleinflammation kan du dessutom känna ett tryck eller en smärta kring bihålorna runt näsa och ögon. Vid en öroninflammation kan du ha ont vid eller i örat. 

• Körtelfeber kan förutom feber ge halsont, svullna körtlar och magont. Körtelfeber är en långdragen virussjukdom som brukar orsaka trötthet ganska lång tid efter tillfrisknandet. 

• Hos barn kan feber ibland vara det enda symptomet på en virusinfektion. Vid dessa tillfällen brukar febern gå över efter 1-3 dagar. 

Bakteriell infektion

Feber kan också orsakas av bakterier:

• Lunginflammation kan orsakas av bakterier och leder då till symptom som hosta. 

• Vid urinvägsinfektion kan du förutom feber uppleva att det gör ont när du kissar.

• Bakteriella infektioner i huden kan ge feber. Det infekterade området kan också bli rött och kännas varmt och ömt.

• Blindtarmsinflammation brukar leda till feber och mycket ont i magen.

Infektioner som ger hög feber

Exempel på infektioner som ofta orsakar hög feber är: 

• Influensa

• Covid-19

• Mässling

• Vattkoppor 

• TBE, hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation

• Njurbäckeninflammation

• Blodförgiftning, även kallat sepsis

Feber i sig är inte smittsamt, men den bakomliggande orsaken till att du har feber kan vara en smittsam sjukdom. Stanna därför hemma om du har feber och kontakta alltid vårdcentralen innan du kommer på besök. 

Ta reda på om du har feber

För att ta reda på om du har feber behöver du använda en termometer som finns att köpa på apotek.

Du kan mäta din kroppstemperatur i ändtarmen, armhålan, pannan, örat eller munnen. Var du mäter beror på vilken typ av termometer du har. Mest tillförlitligt resultat får du i ändtarmen och örat. På barn mäts temperaturen oftast i ändtarmen.

Beroende på var du mäter kan termometern avläsas efter olika lång tid. Se därför till att följa termometerns instruktioner noga. 

Om du har varit fysiskt aktiv, kan din kroppstemperatur vara förhöjd. Det kan därför vara bra att vila i minst 30 minuter innan du mäter din temperatur.  

I de flesta fall kan det vara bra att mäta temperaturen på morgonen innan du stiger upp. Om du ska ta temperaturen i örat, bör du dock vänta ett tag efter att du har vaknat, så att värmen från kudden inte påverkar resultatet. Om du mäter din temperatur i munnen, är det också bra att vänta ett tag efter att du har ätit eller druckit, eftersom detta kan påverka mätvärdet.

Långvarig feber

Feber som inte går över på 4 dygn eller som kommer tillbaka flera gånger räknas som långvarig feber och kan kräva vård.

Om du eller ditt barn haft långvarig feber, kan ni kontakta Min Doktor för hjälp.

Hur behandlar man feber?

Feber går i de flesta fall över av sig själv när sjukdomen går över. Under tiden räcker det oftast att sänka febern med receptfria febernedsättande preparat.

Om febern orsakas av en bakterieinfektion som kräver antibiotika, går febern ner när antibiotikan får effekt och hjälper kroppen att läka ut infektionen.

När ska jag söka vård?

Om din feber inte går över, är över 41 grader eller om den kommer tillbaka, kan du behöva söka vård. Var också uppmärksam på andra symptom när du har feber, eftersom dessa kan kräva att du söker vård.

I de flesta fall går det bra att vänta tills vårdcentralen har öppet. Om du däremot har feber i kombination med svälj- och andningssvårigheter eller om du samtidigt blir stel i nacken, ska du alltid söka vård akut.

Feber hos barn är vanligt och behöver inte betyda att något allvarligt är fel. Du bör dock söka vård om:

• Allmäntillståndet kraftigt försämras och du inte får kontakt med ditt barn

• Febern inte går ner trots att ditt barn fått receptfria febernedsättande preparat

• Febern inte har gått över efter 3 dygn

• Ditt barn får feberkramp för första gången

• Febern först går ner och sedan stiger kraftigt igen

Tänk på att feber ibland kan bero på en smittsam sjukdom. Kontakta därför din vårdcentral eller jouröppna mottagning innan du kommer på besök. 

Vad kan jag göra själv?

• Mät kroppstemperaturen regelbundet.

• Drick mycket eftersom kroppen förlorar mer vätska vid förhöjd kroppstemperatur.

• Vila och sov så mycket som möjligt. Du behöver inte ligga till sängs hela tiden – det är bra att komma upp och röra sig lite då och då. Känn efter vad du eller ditt barn orkar med.

• Fysisk aktivitet och träning ska undvikas helt vid feber, eftersom kraftigt ökad blodcirkulation i värsta fall kan sprida infektionen till hjärtat och orsaka hjärtmuskelinflammation.

• Vädra gärna ut och håll sovrummet svalt, men tänk på att inte ha det för kallt även om du känner dig väldigt varm på grund av febern.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du har feber och det inte hjälper med egenvård, är du välkommen att höra av dig till Min Doktor. Vi hjälper dig att få rätt behandling.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2023-05-08

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor