Njurbäckeninflammation

Vad innebär njurbäckeninflammation?

Njurbäckenet är den del av njuren där den producerade urinen samlas och förs vidare till urinledaren, som i sin tur mynnar i urinblåsan. Därifrån transporteras urinen ut ur kroppen via urinröret. En inflammation i njurbäckenet brukar vanligtvis bero att bakterier har letat sig upp från urinblåsan i samband med en urinvägsinfektion/blåskatarr. En njurbäckeninflammation som inte behandlas riskerar i värsta fall att medföra allvarliga komplikationer, som blodförgiftning (sepsis) eller njursvikt.

Njurbäckeninflammation kallas med en medicinsk term för pyelit, eller pyelonefrit (när både njurbäckenet och njurvävnaden är inflammerade). I praktiken kallas tillståndet oftast för febril UVI, alltså urinvägsinfektion med feber.

Vad innebär kronisk njurbäckeninflammation?

Om du har gått med njurbäckeninflammation en längre tid, eller om du har återkommande njurbäckeninflammationer, kan du få kronisk pyelonefrit som innebär kroniska förändringar i njuren. Tillståndet kan vara förknippat med en pågående bakterieinfektion eller vara spår efter en avläkt infektion. Kronisk pyelonefrit förekommer nästan enbart hos personer med en underliggande riskfaktor (som en anatomisk avvikelse i urinvägarna).

Vad orsakas njurbäckeninflammation av?

Njurbäckeninflammation orsakas av bakterier, oftast E. coli eller andra tarmbakterier.
Normalt ska urinblåsan och urinledarna vara fria från bakterier, men vid en urinvägsinfektion har bakterierna tagit sig in från utsidan via urinröret. Bakterieinfektionen kan efterhand sprida sig från blåsan upp till urinledaren och njurbäckenet. Detta kallas för en ascenderande, eller uppåtgående, infektion.

Oftast är det bara ena njuren som är drabbad, men njurbäckeninflammation kan även vara dubbelsidig. I sällsynta fall kan bakterier komma till njurarna via blodbanan (hematogent) från en infektion någon annanstans i kroppen.

En njurbäckeninflammation kan vara okomplicerad eller komplicerad. En komplicerad njurbäckeninflammation kan innebära att infektionen är mer svårbehandlad och att det kan finnas större risk för återkommande besvär eller andra komplikationer. Faktorer som bidrar till komplicerad njurbäckeninflammation är:

• Diabetes som inte är under kontroll

• Kronisk njursjukdom

• Att ha genomgått njurtransplantation

• Anatomiska avvikelser som innebär att urin förs tillbaka från blåsan till njuren (vesikouretral reflux), att urin ansamlas i urinledaren, eller att avflödet av urin från njurbäckenet är blockerat eller begränsat

• Njursten

• Nedsatt immunförsvar

• Graviditet

Vilka är symptomen vid njurbäckeninflammation?

Njurbäckeninflammation brukar ofta utvecklas i samband med en urinvägsinfektion. Då kan du redan innan ha haft obehag som sveda eller smärta när du kissar, behov av att kissa oftare och eventuellt ömhet långt ner i magen, över bäckenbenet. Dock är det långt ifrån alla som märker av tecken på urinvägsinfektion i samband med att de får pyelonefrit.

Symptomen på njurbäckeninflammation brukar komma snabbt, ofta inom ett dygn. Typiska symptom är feber (över 38 grader), frossa, illamående och eventuellt kräkningar. Många får värk i området för den drabbade njuren, det vill säga i ena flanken eller ena sidan av ländryggen. Du kan också få missfärgad, grumlig eller illaluktande urin.

Hos barn kan njurbäckeninflammation yttra sig med enbart hög feber, frossa och kräkningar. En del barn får ryggvärk. Äldre personer kan ha förvirring och desorientering som enda symptom.

Undersökning och behandling

När du söker vård för misstänkt njurbäckeninflammation kan läkaren vilja utesluta andra orsaker till besvären. Bland annat kan blindtarmsinflammation, äggledarinflammation (som till exempel vid klamydia) och njursten ge liknande symptom.

Förutom en fysisk undersökning får du som regel lämna urinprov och blodprov. I urinprovet går det att se om du har bakterier, var eller blod i urinen. En bakterieodling görs för att ta reda på vilken bakterie det rör sig om och vilka antibiotika som har bäst effekt på infektionen. I blodprovet mäts bland annat snabbsänkan (CRP), och njurvärdena kontrolleras för att se om njurfunktionen har blivit påverkad. Andra undersökningar som kan bli aktuella är röntgenundersökning, gynekologisk undersökning eller vidare utredning på en specialistmottagning i urologi.

Om du har en okomplicerad njurbäckeninflammation, kan du få behandling med antibiotika i tablettform, men i svåra fall behövs inskrivning på sjukhus, där antibiotika ges direkt in i blodet.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har feber, frossa eller illamående, i kombination med obehag när du kissar eller ömhet i ryggen eller flanken. Om du har symptom som kommer och går, behöver du också söka vård.

Vad kan jag göra själv?

Njurbäckeninflammation är ett ovanligt tillstånd som kan följa på en urinvägsinfektion. Ett bra sätt att minska risken för att drabbas av njurbäckeninflammation är därför att förebygga urinvägsinfektion. Det kan du göra genom att:

• Dricka tillräckligt med vätska, helst vatten. Sikta på att dricka minst 1,5 liter om dagen.

• Tömma blåsan efter att du har haft samlag.

• Torka dig framifrån och bakåt när du har varit på toaletten om du är kvinna. Då minskar risken för att tarmbakterier ska föras mot urinröret.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du har symptom på urinvägsinfektion utan feber, kan du vända dig till Min Doktor för diagnos och behandling. Om du har feber, frossa eller andra symptom på njurbäckeninflammation, behöver du gå till en fysisk mottagning, men vi kan hjälpa dig med en första bedömning.

Publicerad:

2023-05-08

Senast uppdaterad:

2024-01-22

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor