Njurinflammation

Vad innebär njurinflammation?

Njurinflammation kallas med en medicinsk term för nefrit. Njurinflammationer kan delas in i två typer beroende på vilken del av njurarna som är inflammerad: glomerulonefrit och interstitiell/tubulointerstitiell nefrit. Både glomerulonefrit och tubulointerstitiell nefrit kan leda till kronisk njursjukdom och njursvikt.

Nefron - njurens funktionella enhet

En frisk njure innehåller ungefär en miljon nefroner. Nefronet är den funktionella delen av njuren - det är där blodet renas och kroppens vätskebalans, saltbalans och pH-värde upprätthålls. Varje nefron består av glomerulus, tubulus och små blodkärl (kapillärer). Den vävnad som finns runtom glomerulus, tubulus och blodkärlen kallas för interstitium.

En glomerulus är ett litet blodkärlsnystan, där vätska och andra komponenter i blodet filtreras ut till urinen. Urinen förs vidare till tubulus (ett slags rörsystem), där koncentrationen av salter och andra molekyler regleras. I tubuli transporteras ämnen som ska behållas i kroppen tillbaka från urinen till blodbanan, medan slaggprodukter, läkemedelsrester etc. transporteras från blodet till urinen. I sista delen av tubuli koncentreras urinen genom att vatten återabsorberas från urinen tillbaka till blodet. Den färdiga urinen samlas upp i den del av njuren som kallas njurbäckenet, för vidare transport till urinblåsan via urinledaren.

Glomerulonefrit

När glomeruli är inflammerade kan de fina strukturer där blodet filtreras bli skadade och börja släppa igenom större molekyler, främst proteiner. Följden blir att proteiner läcker ut till urinen och gör den skummig. När mängden protein i blodet minskar blir blodet tunnare och vattnigare än det ska vara. Den överflödiga vätskan i blodet läcker ut ur blodkärlen och ansamlas i kroppens vävnader, så kallat ödem. Ödemet finns ofta i fötterna och vaderna, och det kan även yttra sig som ögonlockssvullnad och ansiktssvullnad.

Glomerulonefrit kan också leda till att glomeruli blir tilltäppta av inflammatoriska celler. Då sjunker blodgenomströmningen och filtreringstakten minskar. Slaggprodukter och läkemedelsrester blir kvar i blodet istället för att spolas ut med urinen. En annan konsekvens av att blodgenomströmningen i njuren sjunker, är att njuren då reagerar med att frisätta ett hormon som gör att blodtrycket höjs. 

Interstitiell/tubulointerstitiell nefrit

Vid inflammation i tubuli och kringliggande vävnad påverkas bland annat förmågan att återföra vissa molekyler från urinen tillbaka till blodet, samt förmågan att reglera saltbalansen, vätskebalansen och pH-värdet. Det här kan leda till socker i urinen, allvarliga elektrolytrubbningar samt att njurens förmåga att koncentrera urin försämras. Precis som glomerulonefrit kan tubulointerstitiell nefrit leda till att njurarnas filtreringsförmåga sjunker, och slaggprodukter ansamlas i blodet.

Pyelit/pyelonefrit

Även njurbäckenet kan bli inflammerat, och då kallas det för pyelit eller pyelonefrit. Här berättar vi mer om njurbäckeninflammation.

Vad orsakas njurinflammation av?

Några orsaker till glomerulonefrit och/eller tubulointerstitiell nefrit är:

• IgA-nefrit, en autoimmun sjukdom som medför att en sorts antikroppar (IgA-antikroppar) lagras i glomeruli.

• Andra autoimmuna sjukdomar, som SLE och Sjögrens syndrom.

• Diabetes.

• Behandling med NSAID, en grupp antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel.

• Andra läkemedel, däribland antibiotika, vätskedrivande medel och protonpumpshämmmare (magsårsmedicin).

• Högt blodtryck och övervikt.

• Bakterieinfektioner, till exempel med streptokocker, legionella eller leptospira.

• Virusinfektioner som sorkfeber, vattkoppor och HIV.

• Ärftlighet. 

Vad är symptomen vid njurinflammation?

Symptomen varierar beroende på vilken del av njuren som är påverkad, hur svår inflammationen är, hur snabbt den har utvecklats och vad den har orsakats av. Vid lindrig njurinflammation är det vanligt att inte ha några märkbara symptom, och då kan tillståndet upptäckas genom att det finns avvikelser i blodprov eller urinprov. Vid lite kraftigare inflammation ses ett eller flera av följande symptom:

• Blod i urinen

• Skummande urin (protein i urinen)

• Ömhet/smärta i ryggen eller flanken

• Huvudvärk

• Trötthet

• Minskad urinproduktion

• Ansiktssvullnad, svullna ögonlock, svullnad i fötter och ben (på grund av vätskeansamling, ödem)

• Illamående, aptitlöshet

• Högt blodtryck

• Feber

• Eksem, utslag

• Ledvärk

Undersökning och behandling

Hos läkaren får du berätta om dina symptom, hur länge du har haft dem, samt om du står på någon läkemedelsbehandling, nyligen har haft en infektion (till exempel halsfluss) eller har någon kronisk sjukdom. Läkaren gör en kroppslig undersökning och mäter ditt blodtryck. Du får även lämna urinprov och blodprov för analys. Ibland behövs ytterligare undersökningar, som till exempel ultraljudsundersökning, provtagning från njurvävnaden eller så kallad scintigrafi för att studera njurarnas utseende, blodförsörjning och funktion. Det går också att mäta njurarnas filtrationsförmåga (GFR) genom att injicera en liten mängd av ett främmande ämne och sedan följa hur snabbt det försvinner från blodet, men oftast görs en uppskattning av filtrationshastigheten genom att analysera nivåerna av kroppsegna ämnen (som kreatinin) i blodet.

Behandlingen varierar beroende på vad som orsakat inflammationen. I en del fall räcker det med att avbryta en eventuell läkemedelsbehandling som njurarna reagerar på, eller att behandla en bakterieinfektion med antibiotika. I vissa fall kan tillståndet gå över med kortison eller andra immundämpande medel. Ofta ges också understödjande behandling, till exempel blodtryckssänkande medicin för att minska mängden protein i urinen, blodfettssänkande läkemedel, vätsketillförsel in i blodet eller vätskedrivande medel. Personer som har svår njurinflammation kan få så kraftigt nedsatt njurfunktion att de behöver dialysbehandling för att rena blodet.

När bör jag söka vård?

Sök vård så snart som möjligt om du har fått skummig urin, blod i urinen, vätskeansamling i ansiktet eller benen, eller andra symptom på njurinflammation. Om du känner dig omtöcknad, har påverkad andning eller upphörd urinproduktion ska du uppsöka akutmottagning på sjukhus.

Vad kan jag göra själv?

Njurinflammation är ett ovanligt tillstånd och det finns inga speciella förebyggande åtgärder. Övervikt, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och rökning är sådant som medför en ökad belastning på njurarna. Du kan hjälpa njurarna att må bra genom att:

• Gå ner i vikt om du är överviktig.

• Sluta röka.

• Motionera regelbundet.

• Äta hälsosamt - dra ner på rött kött, socker och alkohol.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du har skummig eller rödfärgad urin, samlar på dig vätska i kroppen eller har andra symptom på njurinflammation, behöver du undersökas på en fysisk mottagning, men Min Doktor kan hjälpa dig med en första bedömning.

Publicerad:

2023-05-04

Senast uppdaterad:

2024-01-22

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor