Hiv och aids

Vad är aids?

Aids står för acquired immunodeficiency syndrome och är ett samlingsnamn för de olika typer av infektioner och cancerformer du kan få om ditt immunförsvar har försvagats. 

Aids kan uppstå om hivviruset inte behandlas, eftersom viruset bryter ner immunförsvaret över tid. Det finns vissa infektioner och tumörer som nästan uteslutande drabbar personer där immunförsvaret blivit förstört. 

De sjukdomstillstånd som uppstår vid aids kallas även för opportunistiska infektioner eller opportunistiska tumörsjukdomar. Det kan till exempel handla om en ovanlig lunginflammation, pneumocystis carini, en ovanlig form av cancer vid namn kaposis sarkom eller svampinfektioner i matstrupen. 

Det är idag ovanligt att hivviruset utvecklas till aids i Sverige tack vare de effektiva mediciner som finns.

Hur smittar hiv?

Hiv smittar genom kroppsvätskor såsom sperma, slidsekret, blod eller bröstmjölk. Det är därför viktigt att använda kondom vid sex med någon som har en penis. Det gäller för slidsamlag, analsamlag eller munsex. Vid samlag är det störst risk att viruset överförs från sperman till slemhinnan i slidan eller ändtarmen. Det finns även en ökad risk för smitta om du samtidigt har andra könssjukdomar. 

Risken för att viruset överförs är störst precis i början när en person har fått en hivinfektion och inte påbörjat sin behandling, eller om en person inte tar sina mediciner. 

Hiv kan också överföras via blod, till exempel genom att dela spruta med en hivsmittad person.

Det händer även att barn smittas med hiv av sin mamma under graviditeten, förlossningen eller genom bröstmjölken. Om mamman får hivbehandling, är risken att smittas under graviditeten eller förlossningen däremot väldigt låg. Störst risk för smitta är genom bröstmjölken, varför mammor med hiv starkt avråds från att amma. 

Hur smittar hiv inte?

Hiv kan inte överföras genom kroppskontakt såsom kramar, handhållning eller kyssar.
Viruset är känsligt och dör snabbt utanför kroppen, vilket gör att det inte heller kan smitta genom luften, mat, vatten, insekter, djur eller objekt som glas, muggar och handdukar.

Symptom på hiv

Det är vanligt att inte uppvisa några symptom i samband med att du får viruset. Vissa personer får tidiga symptom efter cirka 2 till 3 veckor, medan andra kan ha hiv i flera år utan märkbara symptom. 

Tidiga symptom på hiv liknar en vanlig influensa och kan inkludera ett eller flera av följande symptom: 

• Feber

• Halsont

• Diarré 

• Muskelvärk

• Huvudvärk

• Svullna och ömma lymfkörtlar

Vissa får även ljusröda, oregelbundna hudutslag vanligtvis på bröstet och ryggen, men ibland även i ansiktet samt armar och ben. 

De tidiga symptomen brukar försvinna av sig själva efter ett par veckor. Det kan ibland ta flera år innan en hivinfektion uppvisar ytterligare symptom och du kan innan detta i stort sett må som vanligt. 

Även om det inte märks, bryter en hivinfektion som går obehandlad ner immunförsvaret. När immunförsvaret börjar försvagas kan du uppvisa något som kallas sena symptom. Sena symptom kan innefatta ett eller flera av följande: 

• Nattliga svettningar

• Bältros

• Mjälleksem i ansiktet 

• Svamp i munnen 

• Trötthet 

Går hivinfektionen fortsatt obehandlad, kan du utveckla fler kraftiga infektioner eller tumörer och slutligen aids. Om du misstänker att du har hiv, ska du kontakta en mottagning för att testa dig. 

Vad händer i kroppen vid en hivinfektion?

Hiv står för humant immunbristvirus och orsakas av att de vita blodkropparna bryts ner av viruset. Dessa vita blodkroppar kallas även CD4 eller T-hjälparceller och är en viktig del av kroppens immunförsvar. När de bryts ner blir immunförsvaret försvagat, vilket leder till fler infektioner och sjukdomar. 

Genom medicinsk behandling kan viruset begränsas till så låga nivåer att det inte längre kan bryta ner de vita blodkropparna. Det kallas för en välinställd hivbehandling. Med en välinställd hivbehandling är hiv en icke smittsam, men kronisk, sjukdom som kräver livslång behandling. 

Att leva med hiv

Det finns idag inget botemedel för hiv, men personer med hiv kan med behandling leva ett fullvärdigt liv med partner, sex, arbete och barn. Det som skiljer deras liv från en person utan hiv är att de måste ta medicin regelbundet resten av livet.

Om du testats positivt för hiv, kommer du till en början ha regelbunden kontakt med infektionsvården på ett sjukhus. Där får du behandling och stöd från läkare, sjuksköterskor och kuratorer. Många tycker att det är skönt att ha med sig en vän eller närstående vid de första besöken för extra stöttning.

Det är förbjudet att diskriminera någon för att den har hiv. Hiv räknas in under punkten för funktionsnedsättningar i diskrimineringslagen.

Medicineringen som ges vid hiv kallas ibland för bromsmedicin, men medicinen gör mer än att bara bromsa sjukdomsförloppet. Den kan i många fall göra att virusnivåerna i blodet blir så pass låga att de knappt märks. Med en välinställd behandling kan personer med hiv leva ett fullångt och normalt liv.  

Informationsplikt vid hiv

Om du har hiv, har du enligt smittskyddslagen en skyldighet att berätta att du har hiv för personer du ska ha sex med. Detta kallas att du har informationsplikt. 

Om du har en välinställd hivbehandling, omfattas du däremot inte av informationsplikten. Du har heller inget krav på dig att använda kondom. 

Att undantas från informationsplikten och användningen av kondom är ett beslut som tas av din läkare. Faktorer som tas i beaktning är hur höga virusnivåer du har i ditt blod och hur väl du kommer ihåg att ta dina mediciner.

Om din partner har hiv

Om din partner har en välinställd hivbehandling, finns det ingen risk att du ska smittas med hiv, varken genom samlag eller genom blod. 

Vad kan jag göra själv?

Om du har bekräftad hiv, är det viktigt att du noggrant följer din behandlingsplan. Behandlingen är väldigt effektiv om du tar dina mediciner regelbundet utan avbrott. Om du missar en dos eller slutar ta dina mediciner, ökar mängden virus i kroppen igen. Viruset kan då även utveckla en resistens mot behandling, vilket innebär att medicinerna slutar fungera.  

Även om din hivinfektion gått obehandlad under en längre tid är behandlingen effektiv. Det finns goda chanser att medicinering stoppar eller vänder sjukdomsförloppet även vid aids. Det är inte för sent att påbörja behandlingen även om du haft hiv i flera år. 

När ska jag söka vård?

Om du misstänker att du har hiv, är det viktigt att du testar dig. Kontakta din lokala vårdcentral, hud- eller könsmottagning för hjälp med testning. Om du är under 25 år, kan du ofta även kontakta en ungdomsmottagning. Beroende på var i Sverige du bor, kan åldern för ungdomsmottagningen variera. 

Om du vet med säkerhet att det finns en risk att du smittats med hiv, kan du få en tillfällig läkemedelsbehandling. Det kan till exempel handla om att kondomen gått sönder när du haft sex med någon som har hiv. Den tillfälliga behandlingen heter ​​postexpositionsprofylax, men kallas oftast för PEP. En PEP-behandling måste påbörjas inom 36 timmar från den tidpunkt du tror att du blivit smittad och pågår under 4 veckor. 

Behandling

Det första steget i behandlingen av hiv är att testa sig. Testet kan göras 1 till 2 veckor efter det misstänkta smittotillfället. Det brukar ta några dagar att få tillbaka testsvaren. Om testet kommer tillbaka positivt, har du fått hiv. Om du får ett negativt test, kan du behöva göra ett test till efter 6 till 8 veckor. 

Behandlingen av hiv består av regelbunden medicinering och påbörjas så snart du upptäckt infektionen. Det är viktigt att du som patient ser till att följa din behandlingsplan för att minska sjukdomsförloppet. 

Med noggrann och regelbunden behandling kan en person med hiv leva ett normalt liv.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du har hiv, ska du kontakta en infektionsmottagning på ett sjukhus. 

Min Doktor kan tyvärr inte hjälpa dig.

Publicerad:

2022-07-12

Senast uppdaterad:

2024-01-22

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor