Hem > Hälsa och sjukdomar > Hudbesvär > Bältros

Bältros

Bältros är en sjukdom som kan drabba dig som tidigare haft vattkoppor. Symptomen är framför allt smärtsamma blåsor och hudrodnad på en avgränsad del av kroppen. Bältros brukar läka inom ett par veckor, men en del människor besväras av svåra smärtor under lång tid efteråt. 

Sök vård för bältros Öppet alla dagar, dygnet runt.

Vad är bältros?

Om du har haft vattkoppor kan du senare i livet få bältros, eftersom sjukdomarna orsakas av samma virus. Bältros yttrar sig framförallt som röda, smärtsamma blåsor och utslag. I vissa fall kan sjukdomen bli långdragen och kräva behandling. Det medicinska namnet på bältros är herpes zoster. 

Vad orsakar bältros?

Bältros orsakas av samma virus som ger upphov till vattkoppor, Varicella zostervirus. Efter en genomgången vattkoppsinfektion försvinner nämligen inte viruset ur kroppen, utan ligger vilande i nervsystemet. Många år senare kan viruset aktiveras på nytt, vilket beror på att antikroppsnivåerna efter den ursprungliga infektionen har sjunkit. Då uppkommer sjukdomen bältros. Symptomen vid bältros brukar som regel uppträda på ett avgränsat område i huden, motsvarande en nervs utbredning. Området kallas med en medicinsk term för dermatom. Det vanligaste är att du får utslag som ett band på ena halvan av bålen, men hudförändringarna kan även uppträda på huvud, ben eller armar. 

Är bältros smittsamt?

Viruset som orsakar bältros finns i blåsor och hudutslag, och det är därför risk att du smittar andra så länge du har bältros med hudsymptom. Dock är det bara personer som inte har haft vattkoppor som kan bli smittade, och de får då vattkoppsinfektion. Du kan aldrig smitta någon annan med bältros.

Jämfört med vattkoppor, som är mycket smittsamt och kan spridas via luften, är smittsamheten vid bältros låg.

Kan stress orsaka bältros?

En viktig orsak till att bältros kan bryta ut är att kroppens försvar mot vattkoppsviruset har blivit sämre. Det beror i flertalet fall på att dina antikroppar mot vattkoppor med åren har blivit allt färre, vilket är helt normalt. De flesta som får bältros är friska i övrigt och har inga kända riskfaktorer som stress eller fysisk sjukdom. Ibland kan sjukdomen dock vara en följd av en generell försämring av immunförsvaret. Faktorer som kan påverka immunförsvaret är bland annat cellgiftsbehandling, HIV-infektion och långvarig stress. 

Vem kan drabbas av bältros?

Bältros är vanligt - ungefär en av fem får sjukdomen någon gång i livet. Det är mycket ovanligt att få bältros mer än en gång, men det händer. Det är i första hand äldre och personer med nedsatt immunförsvar som insjuknar, och det är större risk ju äldre du blir. 

Enligt en studie som gjordes 2015 var det 50 procent vanligare att kvinnor över 50 år fick behandling mot bältros, jämfört med att män i samma ålder fick det. Det är dock svårt att avgöra om det beror på att kvinnor söker vård snabbare, har en högre medellivslängd eller faktiskt drabbas av bältros lättare än män.

I sällsynta fall förekommer det att små barn får bältros, om de smittas av vattkoppor innan deras immunförsvar är tillräckligt utvecklat. 

Bältros och graviditet

Det är ovanligt att utveckla bältros under graviditet, men om det skulle hända så är det ingen anledning till oro. Till skillnad från vattkoppor medför inte bältros någon ökad risk för skador hos fostret eller allvarlig sjukdom hos kvinnan. Om du har bältros ska du dock undvika nära kontakt med gravida som inte har haft vattkoppor tidigare, eftersom vattkoppsinfektion kan vara skadligt vid graviditet. 

Symptom vid bältros

I de flesta fall yttrar sig bältros med en stark, brännande smärta i huden och kort därefter blåsor och utslag i samma område. Du får som regel bara utslag i ett avgränsat hudområde på ena sidan av kroppen. Många får även lättare feber och sjukdomskänsla i början. 

Vanliga symptom vid bältros är:

  • Smärtsamma, brännande utslag på huden, ofta i form av ett band eller bälte

  • Feber

  • Vätskefyllda blåsor

  • Yrsel och utmattning

  • Huvudvärk

  • Pirrande känsla på huden

  • Huden blir känslig för beröring

Efter att blåsorna läkt bildas små sårskorpor, eller krustor, som faller av efter några dagar. Hela sjukdomsförloppet varar omkring 2 till 3 veckor, men efter det kan smärtan finnas kvar länge hos en del av de drabbade. Smärtan kallas för neuropatisk smärta, eller postherpetisk neuralgi, vilket betyder att smärtförnimmelsen kommer från nerverna. Den här typen av smärta kan ibland vara svår att få bukt med, då vanliga receptfria värktabletter inte är framtagna för att hjälpa mot nervsmärta. 

När symptomen uppträder i huden på näsan eller runt ögonen finns det risk för att också ögat ska bli inflammerat (zoster ophtalmicus). Du kan då få dessa symptom: 

  • Smärta i ögat

  • Rodnad och torrhet i ögat

  • Dubbelseende

  • Ljuskänslighet

  • Dimsyn

  • Svullna ögonlock

  • Permanent synnedsättning på grund av ärr på hornhinnan

I ovanliga fall kan bältros orsaka andra komplikationer, såsom ansiktsförlamning, hjärnhinneinflammation eller sekundär bakterieinfektion i huden. 

Diagnos

Diagnosen bältros brukar kunna ställas utifrån de typiska symptomen i form av lokala hudförändringar och brännande smärta.

Behandling

Behandlingen varierar beroende på hur gammal du är och hur länge du har varit sjuk. I första hand kan du behandla värken med receptfria, smärtstillande tabletter. Om de inte hjälper, kan läkare i vissa fall skriva ut andra preparat.

Om du är över 50 år eller har nedsatt immunförsvar och får bältros, kan du behöva behandlas med virushämmande läkemedel. Behandlingen behöver påbörjas inom 3 dagar för att fungera optimalt.

När bör jag söka vård?

Kontakta läkare så snart som möjligt om du är över 50 år och har symptom på bältros. 

Det är särskilt viktigt att du söker vård om du:

  • Har nedsatt immunförsvar 

  • Har mycket ont eller känner dig mycket sjuk

  • Har utslag eller ont i ansiktet

Sök vård för bältros

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för bältros

Vad kan jag göra själv?

  • Var medveten om smittrisken. När du har bältros kan du smitta personer som inte har haft vattkoppor, så att de får vattkoppor. Däremot kan en person med vattkoppor inte smitta andra med bältros.

  • Undvik att klia på utslagen. Alsolsprit, kallt vatten eller kylbalsam kan lindra klådan något.

  • Rengör utslagen flera gånger per dag, med till exempel mild tvål och vatten. Det är viktigt att det inte kommer in bakterier i blåsorna, eftersom det kan leda till en infektion.

  • Om du har ont kan receptfria värktabletter hjälpa.

Förebyggande

Omkring 98 procent av Sveriges befolkning bär på viruset som kan orsaka bältros. Så länge du har tillräckligt höga nivåer av antikroppar för att hålla viruset i schack är inte den här vilande infektionen något problem. Det är när antikropparna minskar i antal som bältros kan bryta ut. För att bibehålla en tillräckligt hög antikroppsnivå kan du vaccinera dig mot bältros. Det finns två godkända vacciner. Det ena innehåller levande, försvagat virus och rekommenderas inte för personer med nedsatt immunförsvar. Det andra, Shingrix, innehåller en bit virusprotein, inte levande virus, och kan därför ges även till dig med försämrat immunförsvar. 

Du som inte har haft vattkoppor kan också vaccinera dig. Då används ett annat vaccin som först och främst ger skydd mot sjukdomen vattkoppor. Även om du skulle smittas av viruset blir symptomen som regel väldigt milda. Risken för bältros är också mycket lägre. 

Min Doktor erbjuder vaccination mot såväl bältros som vattkoppor. Dessa vaccin ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet och omfattas inte av högkostnadsskyddet. 

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du har bältros, kan du höra av dig till oss. Vi ställer diagnos och hjälper dig med eventuell behandling. Du är också välkommen att besöka någon av våra kliniker om du vill vaccinera dig mot bältros eller vattkoppor.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2024-03-12

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor