Om njurar och urinvägar

Allmänt om urinorganen

En vuxen människas njurar är omkring 10 till 12 centimeter långa och bönformade. Njurarna är belägna på varsin sida om ryggraden, i höjd med de nedersta revbenen och övre delen av ländryggen. Urinen som produceras i njurarna leds via urinledarna till urinblåsan, som ligger i bäckenet. När du kissar förs urinen ut från blåsan genom urinröret. 

Den yttre, konvexa delen av njuren kallas för bark och den inre för märg. Innerst i den konkava delen finns njurbäckenet, och det är härifrån urinledaren utgår. Här passerar även blodkärlen till och från njuren. Njurartärerna för stora mängder blod från hjärtat till njurarna för rening – omkring en fjärdedel av allt blod som pumpas från hjärtat i varje slag transporteras till njurarna. 

Njurarna har en stor överkapacitet, och det är först när en stor del av njurfunktionen har gått förlorad (tillfälligt eller permanent) som symptom på sviktande njurfunktion uppträder. 

Vad gör njurarna?

Njurarna har flera viktiga uppgifter. Förutom att rena blodet från restprodukter reglerar de bland annat vätskebalansen, påverkar blodtrycket, producerar hormoner och stimulerar produktionen av röda blodkroppar. 

Rening av blodet

I njurarna renas blodet från restprodukter från kroppens ämnesomsättning. Även andra ämnen, som exempelvis läkemedel, rensas ut. Den här reningen kan ske ”passivt” genom filtrering, eller “aktivt” genom särskilda transportmekanismer.

Reglering av vätske- och saltbalans

Alla kroppsliga funktioner är beroende av så kallad homeostas, vilket innebär att kroppen måste hålla ett stabilt tillstånd oavsett yttre omständigheter. Cellerna i kroppen behöver exempelvis en specifik saltkoncentration, pH-värde och temperatur för att inte ta skada. 

Njurarna spelar en avgörande roll i upprätthållandet av rätt koncentration av olika elektrolyter, alltså mineraler med elektrisk laddning. De ser även till att kroppen har rätt pH-värde och blodtryck. 

Ett exempel på en elektrolyt som behöver noggrann reglering är kalium. Både för hög och för låg nivå av kalium i blodet riskerar att orsaka allvarlig hjärtrytmrubbning. Om kaliumnivån sjunker (hypokalemi), vilket bland annat sker vid kraftig diarré, börjar njurarna att spara på kalium. När kaliumnivån blir för hög kallas det för hyperkalemi. Friska njurar förhindrar hyperkalemi genom att filtrera ut överskottet av kalium, även om du äter mycket kaliumrika livsmedel. När en person fǻr hyperkalemi beror det ofta på läkemedelsbehandling, nedsatt njurfunktion eller uttorkning. 

Vätskebalansen och elektrolytbalansen följs åt. Om du till exempel förlorar mycket salt genom att svettas kraftigt, och sedan dricker en stor mängd vatten, skulle det kunna leda till en utspädning av blodet och en farligt låg salthalt i kroppen (vattenförgiftning eller överhydrering). I en sådan situation kan njurarna spara på salt (natriumjoner) och öka utsöndringen av vatten till urinen. 

Reglering av pH-värdet

Kroppens pH-värde är normalt 7,4 (7,35 - 7,45). Ett lägre värde än så kallas för acidos och ett högre värde kallas alkalos. Kroppen korrigerar pH-värdet genom andningen och njurarna. Lungorna kan snabbt kompensera för ett högt eller lågt pH-värde genom att öka eller minska andningen, och därigenom mängden koldioxid som försvinner med utandningsluften. En del av koldioxiden i blodet bildar nämligen kolsyra, vilket sänker pH-värdet. 

Njurarnas påverkan på pH-värdet sker lite långsammare, genom att de utsöndrar bikarbonat vid alkalos och ammonium vid acidos.  Bikarbonat är en bas, och har alltså ett högt pH-värde, medan ammonium är en syra, och har ett lågt pH-värde. 

Påverkan på blodtrycket

I njurarna finns en sorts celler som känner av förändringar i blodtrycket. Vid uttorkning eller en större blödning blir mängden blod (blodvolymen) mindre och blodtrycket sjunker. Då reagerar de här cellerna genom att frisätta ett hormon som heter renin. Renin aktiverar en hormonkedja som påverkar flera mekanismer i kroppen, med syfte att snabbt återställa blodtrycket och blodvolymen:

• Blodkärlen drar ihop sig 

• Njurarna sparar på natrium, och det medför att också vatten behålls i kroppen

• Hypotalamus i hjärnan ger signal om att minska urinproduktionen och öka törsten

• Hjärtat slår kraftigare

Stimulans att bilda röda blodkroppar

I njurarna bildas ett ämne som heter erytropoietin. Erytropoietin stimulerar benmärgen till att producera röda blodkroppar. En viss nivå av erytropoietin behöver alltid finnas, för att benmärgen ska producera nya röda blodkroppar i samma takt som de åldras och bryts ner. Men om syremättnaden i blodet sjunker reagerar särskilda celler i njurarna, så att större mängd erytropoietin frisätts och blodkroppsproduktionen ökar. 

Reglering av kalciumnivån i blodet

Njurarna omvandlar D-vitamin till dess aktiva form, kalcitriol. Kalcitriol reglerar nivåerna av kalcium i blodet, främst genom att öka upptaget av kalcium i tarmen. 

Vad gör urinvägarna?

Urinen som har bildats i njurarna transporteras därifrån via urinledarna, samlas tillfälligt i urinblåsan och förs ut genom urinröret när du kissar. Urinvägarna är omgivna av så kallad glatt muskulatur, alltså muskulatur som inte är viljestyrd. Det är sammandragningar, kontraktioner, i den glatta muskulaturen som förflyttar urinen genom urinledarna. 

När den glatta muskulaturen som finns i urinblåsans vägg slappnar av för att ge plats åt urin vidgas blåsan. Urinblåsan kan rymma uppemot 3 till 4 deciliter urin när den är full. När du kissar drar blåsväggens muskulatur ihop sig och urinen förs ut via urinröret. Vid övergången mellan urinblåsan och urinröret sitter en ringformad muskel som vanligtvis är sluten (kontraherad) för att hålla urinen inne. Det är bara när du kissar som den här muskeln slappnar av. Slutligen finns en viljestyrd muskel kring den yttre delen av urinröret, som utgör en del av bäckenmuskulaturen. Den här muskeln hjälper till att hålla urinen inne viljemässigt. 

Orsaker till sjukdom i urinorganen

Sjukdom i njurar och urinvägar kan ha många olika orsaker:

• Infektion

• Njursten

• Blåssten

• Autoimmun sjukdom

• Tumörsjukdom

• Diabetes

• Högt blodtryck

• Medfödd missbildning

• Genetiska avvikelser

• Nervskada

• Förgiftning

Symptom vid njursjukdom

Symptomen vid njursjukdom varierar, beroende på vad som är den underliggande orsaken. Besvären kan också skilja sig åt när sjukdomen har uppkommit akut jämfört med om den utvecklats smygande över en längre tid. Många gånger kan tecken på en nedsatt njurfunktion upptäckas genom blodprov, utan att du har upplevt några symptom.

Här är några signaler om att njurarna inte fungerar som de ska: 

• Du kissar mer än vanligt och har ökad törst

• Du kan även få upphörd urinproduktion

• Du kan bli trött och svag

• Du kan bli illamående, kräkas och ha nedsatt aptit

• Urinen kan få ett avvikande utseende (röd, brunaktig eller skummig)

• Du kan bli uttorkad

• Du kan också behålla för mycket vätska i kroppen, med svullnad i bland annat ben och fötter

• Du kan drabbas av koncentrationssvårigheter och förvirring

• Du kan ha ont i njurarna, vilket brukar yttra sig som ryggsmärta i området kring njurarna

• Vissa tillstånd orsakar feber

• Du kan ha blodbrist vid kronisk njursjukdom 

• Högt blodtryck är också vanligt vid kronisk njursjukdom

Symptom vid sjukdom i urinvägarna

Sjukdom i urinrör och urinblåsa kan ge dessa symptom: 

• Smärta, sveda eller en brännande känsla när du kissar

• Det kan kännas som att du behöver kissa oftare

• Du kan ha ont i bäckenet och nedre delen av magen

• Urinen kan ha avvikande utseende och/eller lukt 

• Feber är ovanligt hos vuxna, men förekommer hos barn

• Du kan ha en ojämn stråle när du kissar

• Du kan ha urinläckage och svårt att hålla tätt

• Du kan ha svårt att kissa, trots att det finns urin i blåsan

Symptom från urinorganen av andra orsaker

Du kan ha symptom som urinläckage eller ökad urinproduktion vid andra sjukdomar och tillstånd. Urininkontinens förekommer bland annat vid skadad eller försvagad bäckenmuskulatur och vid neurologiska sjukdomar som Parkinsons och Multipel Skleros (MS). Ökad urinproduktion ses i samband med diabetes och en del ämnesomsättningsrubbningar.

Vad kan jag göra för att förebygga sjukdom i urinorganen?

Även om många av de sjukdomar som kan drabba njurar och urinvägar är svåra att förebygga, finns det en del åtgärder du kan vidta:

• Drick tillräckligt mycket vatten. Dagsbehovet för en vuxen är omkring 2 liter vatten. Du behöver dricka mer om du är magsjuk, i samband med träning samt vid varm väderlek.

• Ät en balanserad kost. Var måttfull med animaliska proteiner, om du har lätt att få njursten. Det är inte heller lämpligt att ta tillskott med höga doser D-vitamin, eftersom detta är skadligt för njurarna. 

• Undvik övervikt. Övervikten utgör i sig en riskfaktor för att utveckla kronisk njursjukdom, och det banar vägen för andra tillstånd såsom högt blodtryck, åderförfettning, diabetes och hjärt-kärlsjukdom, som alla medför ökad risk för njursjukdom. 

• Sluta röka. Rökare löper större risk för njursjukdom.

När bör jag söka vård?

Om du har symptom på sjukdom i njurar eller urinvägar, exempelvis sveda när du kissar, blod eller andra avvikelser i urinen, ont i njuren eller ökad törst, bör du kontakta vården. Om du dessutom har något av följande symptom behöver du söka vård omedelbart:

• Om du är mycket matt eller förvirrad

• Om du förlorar mycket vätska genom kräkningar eller diarréer

• Om du inte kan kissa 

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Min Doktor kan hjälpa dig vid flera av de tillstånd som kan drabba urinorganen, men inte alla. Om vi bedömer att du behöver undersökas på en fysisk mottagning, kommer vi att hänvisa dig vidare. 

Publicerad:

2022-07-15

Senast uppdaterad:

2024-02-09

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor