Blåssten

Vad är blåssten?

Blåssten innebär att det bildas hårda klumpar i urinblåsan. Klumparna består av utfällningar av mineraler och andra ämnen. Den här formen av urinsten är ovanlig i Sverige - det är betydligt vanligare att ha njursten, alltså stenar som bildas i njurarna. Stenar kan dock uppkomma i urinblåsan i samband med vissa bakterieinfektioner eller om det finns ett hinder som gör det svårt att tömma blåsan helt.

Det kan vara svårt att skilja symptomen på blåssten från dem som ses vid till exempel urinvägsinfektion, förstorad prostata eller - i sällsynta - fall cancer. Du bör alltid söka vård om du lägger märke till blod i urinen eller har svårigheter med blåstömningen .

Vad orsakas blåssten av?

Blåssten bildas av små kristaller i urinen som klumpar ihop sig till större enheter. En förutsättning för att få kristaller i urinen är att halten av kristallbildande ämnen är hög, eller att det finns för lite av de ämnen som förhindrar kristallbildning.

Urinstenar kan ha olika sammansättning och uppkomma av olika orsaker. Här hittar du mer information om de vanligaste urinstenssorterna.

Den viktigaste riskfaktorn för att blåssten ska bildas är att något förhindrar avflödet av urin och gör att blåsan inte töms helt när du kissar, till exempel något av följande:

• Förstorad prostata

• Framfall av livmoder, slidväggar eller urinblåsa

• Kateter i urinblåsan

Blåstömningen kan också vara påverkad vid sjukdom eller skada i nerverna någonstans mellan urinblåsan och hjärnan.

En del sorters blåssten uppkommer lättare vid urinvägsinfektioner som är orsakade av vissa bakterier, som gör att urinen i blåsan får ett högre pH-värde och att mängden kristallbildande ämnen ökar.

Vilka är symptomen vid blåssten?

Många som har blåssten märker inte av några besvär, till exempel för att stenarna är så små att de kan passera ut utan obehag. Symptomen på blåssten kan även överlappa dem som beror på underliggande tillstånd, som till exempel godartad prostataförstoring. Några symptom kan orsakas av blåssten är:

• Sveda och obehag när du kissar

• Svag eller ojämn stråle

• Att du blir kissnödig oftare

• Att det är svårt att komma igång att kissa

• Blod i urinen

• Ömhet i nedre delen av magen, vid bäckenbenet

Om du inte kan kissa alls behöver du söka vård akut.

Undersökning och behandling

När du söker vård för besvär som kan bero på blåssten får du vanligtvis lämna blodprov och urinprov. Urinen analyseras för att hitta tecken på inflammation, blod, bakterieinfektion och kristaller. I blodprovet kontrolleras bland annat njurvärdena för att se om njurarna har påverkats av eventuell blåssten eller infektion. Den fysiska undersökningen kompletteras ofta med en prostataundersökning hos män, eller en gynekologisk undersökning om du är kvinna.

Vid tecken på blåssten kan du få genomgå en ultraljuds- eller röntgenundersökning. Cystoskopi innebär att en liten kamera förs in i urinblåsan via urinröret. Det är en metod som används både för undersökning och behandling. Vid cystoskoperingen kan det vara möjligt att plocka eller spola ut mindre blåsstenar. Är det en större sten går den ofta att krossa i bitar som är små nog för att plockas ut. Ibland behöver stenen avlägsnas genom en operation.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har blod i urinen, svårigheter att kissa eller obehag och sveda från urinvägarna. Om du inte kan kissa alls kan det tyda på urinstopp och då behöver du söka vård akut.

Vad kan jag göra själv?

Om du har tecken på urinvägsinfektion bör du inte dröja med att söka vård, eftersom det annars kan öka risken för blåssten och andra komplikationer.

Har du framfall eller förstorad prostata, som påverkar din förmåga att tömma blåsan helt, kan du prova att förbättra tömningen genom att resa dig upp från toaletten när du har kissat och sedan sätta dig ner igen. Det kan hjälpa till att få ut den sista urinen ur blåsan. Du bör också tänka på att dricka mycket vatten, minst 2 liter per dag. Det gör att urinen späds ut, och att urinblåsan fylls och töms oftare.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du har blåssten behöver du bli undersökt på en fysisk mottagning, men Min Doktor kan ge dig en första bedömning och hjälpa dig vidare. 

Publicerad:

2023-05-11

Senast uppdaterad:

2024-01-22

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor