Hem > Hälsa och sjukdomar > Övrigt > Njursten – När ska man söka vård?

Njursten – När ska man söka vård?

Njursten, som består av kristalliserade salter i njurarna, är relativt ofarligt och många har det utan att få besvär. Om stenarna däremot fastnar eller blir för stora, kan man få ett njurstensanfall, som kan göra mycket ont. Smärtan sitter oftast i magen.

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Allmänt om njursten

I njurarna produceras kroppens urin. Urinet innehåller under normala omständigheter ämnen (till exempel citrat, magnesium och pyrofosfat) som ska motverka att salterna kristalliseras. Om njurarna däremot har en brist på vissa av dessa ämnen, kan små stenar bildas av salterna i urinen.

Stenarna passerar oftast obemärkt, men i vissa fall klumpar de ihop sig, växer sig för stora eller fastnar. Detta orsakar något som kallas njurstensanfall.

Om njurstenarna fastnar, sker det oftast i passagen mellan njuren och urinblåsan. Om njurstenarna fastnar i urinledaren, kan det leda till ett stopp i urinflödet. Detta kallas för uretärsten och kan göra väldigt ont.

Majoriteten av de som drabbas av njursten är män. Orsakerna till att njursten utvecklas varierar, men det finns vissa faktorer som ökar riskerna för att drabbas.

Vanliga bakomliggande orsaker till njursten är:

  • Bristfälligt vätskeintag

  • Överdriven konsumtion av animaliskt protein

  • Överdriven konsumtion av salt och raffinerat socker

  • Har en sjukdom som påverkar matsmältningen, till exempel Crohns sjukdom

  • Har en sjukdom som ökar mängden kalcium i kroppen

  • Tar mediciner mot depression eller migrän

  • Har en nära släkting som haft njursten

  • Övervikt

Symptom vid njursten

Njursten leder inte alltid till besvär. Det är därför vanligt att stenarna upptäcks först i samband med en undersökning av något annat. Vid de tillfällen då njursten leder till besvär kommer de oftast plötsligt och gör väldigt ont.

Vanliga symptom vid njurstensanfall är:

  • Stark smärta som känns mest i sidan eller mot ryggen

  • Smärta som strålar ner mot ljumskarna

  • Under ett njurstensanfall är det vanligt att känna sig illamående eller uppblåst i magen

  • Låg feber, runt 38 grader, kan förekomma

  • Smärta när du kissar

  • Missfärgad urin som får en röd, rosa eller brun färg

  • Du blir ofta kissnödig, men kissar en mindre mängd än vanligt

Om du får hög feber, kan det vara ett tecken på en infektion.

Njursten kan också uppstå i samband med en urinvägsinfektion. Det finns då risk för att stenen stängs in i njurbäckenet. Detta är ett farligt tillstånd som kan leda till en livshotande blodförgiftning. Om du misstänker att du har njursten i samband med en urinvägsinfektion, ska du uppsöka vård akut.

Hur behandlar man njursten?

Röntgen eller ultraljud används för att undersöka hur stora njurstenarna är. Om stenarna är så pass stora att de inte kan spolas ut naturligt med urinen, behöver de minskas ner i storlek. Det kan göras genom en stötvågsbehandling. Efter det brukar man kunna kissa ut njurstensresterna.

Ibland är stenarna placerade i urinledarna, så att de inte går att komma åt med en stötvågsbehandling. Då kan stenarna istället opereras bort med hjälp av titthålsteknik.

Smärta vid njurstensanfall behandlas i första hand med receptfria, smärtstillande läkemedel. Om det inte hjälper, kan starkare, receptbelagda, smärtstillande läkemedel behövas. Om njurstensanfallet har lett till en infektion, kan även antibiotika behövas.

Sök vård

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket som du kan göra för att minska risken för återkommande njurstensanfall.

Njursten kan bildas när urinen blir för koncentrerad, till exempel vid en mag-tarminfektion, då man förlorar stora mängder vätska. Här är vätskeersättning viktig för att balansera nivån av vätska, salter och mineraler.

Andra saker som du kan göra för att förhindra njursten och lindra besvären med njursten är:

  • Drick tillräckligt mycket vatten – ungefär två liter per dag (utöver den vätska som finns i maten du äter). Ett bra vätskeintag kan motverka njursten.

  • Undvik att äta stora mängder animaliskt protein, salt och socker. Maten du äter kan ha viss betydelse för uppkomsten av njursten. Både för mycket och för lite kalcium är en riskfaktor, liksom att äta överdrivet mycket protein, salt och socker. En balanserad kost med en jämn fördelning av protein, fett och kolhydrater kan därför hjälpa. En dietist kan ge dig mer information och individuell kostrådgivning.

  • Använd dig av receptfria, smärtstillande läkemedel med exempelvis diklofenak. Det lindrar tillfälligt smärtan vid njurstensanfall.

När kan Min Doktor hjälpa?

Vid misstanke om njurstensanfall behöver du undersökas fysiskt av en läkare. Tyvärr kan inte Min Doktor hjälpa dig med det.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2022-06-03

Faktagranskad av:

Henrik Kangro, medicinskt ledningsansvarig läkare, Min Doktor