Hem > Hälsa och sjukdomar > Mag- och tarmbesvär > Crohns sjukdom

Crohns sjukdom

Varje år insjuknar omkring 750 svenskar i den inflammatoriska tarmsjukdomen Crohns sjukdom. Sjukdomen är kronisk och uppträder i skov, alltså perioder när du mår sämre, varvat med perioder när du kan vara i princip symptomfri.

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Vad är Crohns sjukdom och IBD?

IBD är en förkortning av det engelska namnet Inflammatory Bowel Disease, inflammatorisk tarmsjukdom. Till de inflammatoriska tarmsjukdomarna räknas Crohns sjukdom, ulcerös kolit och mikroskopisk kolit, som i sin tur finns i två olika former. Gemensamt för de här sjukdomarna är att de orsakas av att kroppens egna immunförsvar angriper tarmväggen, så att den blir skadad och inflammerad. Ungefär 70.000 svenskar beräknas ha IBD, det vill säga ungefär 0,7 procent av befolkningen. 

Crohns sjukdom kallas ibland för Morbus Crohn (Mb Crohn) som är det tyska namnet. Dr. Burril Crohn var den som först beskrev de sjukliga förändringarna som kan ses i mikroskop vid Mb Crohn, och de symptom som förekommer. 

Sjukdomen är kronisk och kännetecknas av att den kommer i skov. Det innebär att perioder då du känner dig förhållandevis frisk följs av perioder med försämring. De vanligaste symptomen vid ett skov är diarréer, som kan vara blodtillblandade, samt magsmärtor och feber.

Vad är orsaken till Crohns sjukdom?

Det är flera faktorer som samverkar till uppkomsten av Crohns sjukdom, och exakt hur det går till är inte helt klarlagt. Det vi vet är att ärftlighet spelar en viktig roll - många med Crohns har en nära släkting som också har sjukdomen. En annan betydelsefull faktor är rökning. Det är större risk att du drabbas av Crohns sjukdom om du är rökare, och om du fortsätter att röka kan du också få svårare sjukdomsförlopp jämfört med en som inte röker.

Därutöver finns det studieresultat som pekar på att mikrobiomet, eller tarmfloran i vardagligt tal, är av betydelse, liksom virus- och bakterieinfektioner. Dessutom är inflammatoriska tarmsjukdomar vanligare i den industrialiserade världen, vilket har väckt misstankar om att kost och andra livsstilsfaktorer bidrar till att sjukdomen ska bryta ut. 

Sammantaget betyder det här att om du har genetiska förutsättningar för att få Crohns sjukdom och drabbas av en störning i balansen mellan tarmens immunförsvar, mikrobiomet och olika miljöfaktorer, finns det risk för att du ska insjukna. 

Vad händer i kroppen?

Mag-tarmkanalen är ett organsystem som ofta utsätts för skadliga ämnen och mikroorganismer. Därför har den ett välutvecklat immunförsvar, som snabbt kan oskadliggöra sjukdomsframkallande virus, bakterier och parasiter. Vid Crohns sjukdom attackerar dock immunförsvaret själva tarmslemhinnan. Den blir inflammerad och sårig, och med tiden blir djupare lager i tarmväggen också angripna. Inflammationen uppträder ofta fläckvis. I typiska fall är det sista delen av tunntarmen, vid övergången till blindtarm och tjocktarm, som blir inflammerad. Dock förekommer det ofta att andra delar av matsmältningskanalen drabbas, i ovanliga fall även munnen och matstrupen.

Förutom att ge symptom som diarréer och blodig avföring påverkar sjukdomen näringstillståndet, eftersom en skadad tarmvägg inte kan ta upp näringsämnen som den ska. Du kan gå ner i vikt, och få brist på vitaminer och mineraler. Järnbristanemi (blodbrist på grund av att du har för lite järn) är vanligt, och en del får brist på vitamin B12.

Efter en längre tids inflammation finns det risk för att tarmväggen inte blir helt återställd. Istället kan du få ärrvävnad som medför att tarmen blir avsmalnad i en så kallad förträngning, eller stenos. Det här kan ibland utgöra en förhöjd risk för tarmvred.

Ungefär en av fem med Crohns sjukdom får också inflammation i andra delar av kroppen, som till exempel hud, leder, ögon eller lever.

Vem drabbas av Crohns sjukdom?

De flesta som insjuknar i Crohns är mellan 15 och 35 år, men både yngre och äldre kan drabbas. Sjukdomen är lite vanligare bland kvinnor samt hos rökare. 

Symptom på Crohns sjukdom

Det vanligaste symptomet vid Crohns sjukdom är diarré. Diarrén brukar oftast komma smygande, inte akut som vid maginfluensa. Beroende på vilken del av tarmen som är drabbad kan symptomen te sig lite olika, men vanligtvis får du flera av följande symptom: 

  • Diarré

  • Blod i avföringen

  • Slem i avföringen

  • Buksmärtor, ofta efter måltid

  • Feber 

  • Sjukdomskänsla

  • Trötthet

  • Viktnedgång

Ett sjukdomsskov kan vara lindrigt och gå över av sig själv, eller ge kraftiga symptom som kräver behandling.

Du kan också ha andra besvär, som kan förekomma i samband med skoven eller komma under friska perioder. Det kan till exempel vara: 

  • Smärta och inflammation i lederna

  • Inflammation i underhuden (erythema nodosum)

  • Gallgångsinflammation (kolangit)

  • Blodbrist (anemi)

Undersökning 

Diagnosen Crohns sjukdom ställs genom att undersöka tarmens insida med en liten kamera (endoskop) och genom att studera vävnadsprover (biopsier) från tarmväggen i mikroskop. Om din läkare misstänker att du kan ha Crohns får du därför genomgå så kallad koloskopi eller rektoskopi, där tjocktarmen respektive ändtarmen undersöks med endoskop. 

Ibland används andra metoder för att studera tarmens utseende, som MR eller datortomografi. Du får som regel också lämna blodprov och avföringsprov när du utreds för Crohns sjukdom. 

I en del fall är det bara tjocktarmen eller ändtarmen som är inflammerad, och då kan det vara svårt att skilja Crohns sjukdom från ulcerös kolit. I så fall används diagnosen ospecificerad kolit. 

Hur behandlas Crohns sjukdom?

Mb Crohn är kronisk och kan inte botas helt. Målet med behandlingen är istället att få inflammationen att läka och att du ska vara i princip symptomfri. I samband med ett skov brukar inflammationen i tarmen behandlas med läkemedel som hämmar immunförsvaret, till exempel kortison. 

När inflammationen har lagt sig ges så kallad underhållsbehandling, som ska förhindra eller i alla fall lindra framtida skov. Den kan bestå av både olika immunhämmande medel och biologiska läkemedel. De biologiska medlen utgörs av antikroppar tillverkade för att neutralisera vissa av de substanser som driver inflammation, och de brukar ges som dropp in i ett blodkärl. En del patienter, som bara har lindriga besvär, klarar sig utan underhållsbehandling.

Om inflammationen i tarmen är kraftig, eller har orsakat förträngningar, kan kirurgi vara den bästa behandlingen. Då opereras det skadade tarmavsnittet bort. Kirurgi brukar kombineras med medicinsk behandling.

När ska jag söka vård?

Kontakta vården om du har långvarig diarré, viktminskning, blod i avföringen eller andra av symptomen vid Crohns sjukdom. Sök vård akut om du förlorar mycket blod via avföringen, eller har kraftig diarré och samtidigt har feber eller känner dig allmänpåverkad. 

Sök vård för crohns sjukdom

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för crohns sjukdom

Vad kan jag göra själv?

Mb Crohns uppkommer genom en komplex samverkan mellan flera olika faktorer, och det kan vara svårt att avgöra från fall till fall exakt vad som utlöst sjukdomen. Det finns därför inte så mycket du kan göra för att förebygga Crohns förutom att sluta röka, eftersom rökning innebär ökad risk för att sjukdomen ska utlösas. 

Om du redan har fått diagnosen Mb Crohn kan dessa åtgärder minska besvären och risken för komplikationer:

  • Rökstopp. Om du har fått diagnosen Crohns sjukdom är det bra att sluta röka, eftersom rökning förvärrar sjukdomsförloppet. 

  • Noggrann munhygien. Crohns sjukdom påverkar näringsupptaget, och läkemedel mot sjukdomen kan ge minskad salivproduktion. Därför behöver du vara extra noga med tandborstning och användning av tandtråd för att inte få hål i tänderna. 

  • Tillskott med vitaminer och mineraler efter ordination av läkare. En del patienter har brist på bland annat järn och vitamin B12, och kan behöva extra tillskott.

  • Undvik stress. Stress kan förvärra symptomen vid Crohns sjukdom. Se över din livssituation om du har mycket stress i vardagen och se till att ha lugn och ro vid måltiderna.

Kost vid Crohns sjukdom

Det finns inga särskilda kostråd för patienter med Crohns. Däremot kan det vara av värde att föra dagbok över vad du äter och hur du mår, för att se om några speciella livsmedel får dig att må sämre. En del upplever att till exempel mjölkprodukter, fettrik mat eller stekt mat förvärrar symptomen. Andra blir sämre av gasbildande mat, som bönor, kål och lök. Ta hjälp av en dietist om du vill anpassa kosten och utesluta vissa livsmedel. Annars kan det finnas risk för att du får näringsbrist. 

Om du har fått kroniska förändringar i tarmen så att den blivit smalare, kan tarminnehållet ha svårare att passera. Då bör du tänka på att inte äta livsmedel som är trådiga, till exempel hela köttbitar, den vita hinnan på citrusfrukter samt skalet på äpplen, päron och liknande. Du bör också vara försiktig med svårsmält mat som majs, sparris och svamp. 

Vid ett skov kan det vara jobbigt att både tillreda och få i sig mat. Tänk på att äta extra lättsmält kost, undvik gasbildande livsmedel och tugga maten väl. Du bör fördela maten på flera måltider över dagen - frukost, lunch, middag samt ett par mellanmål. En del behöver även komplettera med näringsdryck.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du har Crohns sjukdom behöver du undersökas på en fysisk klinik. Du är välkommen att kontakta Min Doktor för att få en första bedömning och inleda en utredning av dina besvär.

Publicerad:

2022-09-21

Senast uppdaterad:

2022-09-21

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor