Hem > Hälsa och sjukdomar > Övrigt > Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar står för nästan en tredjedel av alla dödsfall i Sverige. Ofta beror de på en kombination av flera olika faktorer, där både gener och livsstil spelar in.

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Om hjärta och blodkärl

Hjärtat och blodkärlen sköter tillsammans blodcirkulationen. En fungerande blodcirkulation är nödvändig för att kroppens organ och vävnader ska ha en jämn tillgång på syre och näringsämnen, och kunna göra sig av med koldioxid och restprodukter. Om blodcirkulationen inte fungerar som den ska uppkommer snabbt cellskador och vävnadsdöd. 

Hur fungerar hjärtat?

Hjärtat är ungefär lika stort som en knytnäve och är beläget mitt i bröstet, väl skyddat av bröstkorgen. Det är en slags muskel, som arbetar oavbrutet under hela din livstid.
Hjärtmuskelns pumpande är det som får blodet att transporteras genom blodsystemet. Hjärtat är indelat i fyra hålrum: vänster och höger kammare (ventriklar), samt vänster och höger förmak (atrier). 

Blodet kommer från kroppen in till hjärtats högra förmak. Därifrån förs det till höger kammare och sedan vidare till lungorna för gasutbyte. Gasutbyte innebär att koldioxid avges och syre tas upp. Det syresatta blodet transporteras därefter tillbaka till hjärtat, till vänster förmak. Från vänster förmak förs det till vänster kammare och därifrån ut i kroppen. Blodets transport från höger hjärthalva till lungorna och tillbaka kallas för lilla kretsloppet. Transporten från vänster hjärthalva ut i kroppen och åter kallas stora kretsloppet. 

Hjärtmuskelns arbete är noga synkroniserat. Kammare och förmak har växelvisa faser av avslappning och muskelsammandragning. När hjärtmuskeln slappnar av kallas det för diastole, och när den kontraherar (drar ihop sig) kallas det systole. När kamrarna är i diastole, det vill säga avslappnade, fylls de med blod från förmaken. När förmaken är i diastole fylls de med blod från kärlen in till hjärtat. Hjärtats kontraktion inleds med att förmaken drar ihop sig för att tömma ut sitt innehåll till kamrarna (som fortfarande är i diastole). Därefter är det kamrarnas tur att kontrahera, så att blodet pumpas vidare till blodkärlen som går ut från hjärtat. 

Hjärtats kontraktioner styrs av särskilda nerver, som utgör något som kallas retledningssystemet. I retledningssystemet finns två områden med så kallade pacemakerceller, sinusknutan och AV-knutan. Sinusknutan är vår naturliga pacemaker, och den utlöser regelbundet en impuls till hjärtat att kontrahera. I AV-knutan fördröjs signalen lite grann, och det gör att förmaken hinner kontrahera färdigt innan kamrarna börjar dra ihop sig. Sinusknutan har en “förinställd” rytm på mellan 60 och 100 slag i minuten, men genom nervpåverkan från hjärnan kan rytmen både snabbas upp och saktas ner. 

För att inte blodet ska flöda i fel riktning sitter klaffar, som förhindrar återflöde, mellan förmaken och kamrarna, samt mellan kamrarna och blodkärlen ut från hjärtat. 

Hur fungerar blodkärlen?

Blodkärlen som går ut från hjärtat kallas för artärer. Den stora artären som leder ut från vänster kammare kallas stora kroppspulsådern, eller aorta. I det stora kretsloppet är artärerna fyllda med syrerikt blod, som fördelas ut till alla kroppens vävnader. Artärerna förgrenar sig i allt mindre blodkärl. De allra minsta är små, hårfina kärl som kallas för kapillärer. Här är kärlväggen så tunn att syre, näringsämnen och andra komponenter i blodet lätt kan transporteras ut ur blodkärlet. På samma sätt kan koldioxid och andra ämnen transporteras in i kapillärerna. Blodet i kapillärerna förs sedan tillbaka mot hjärtat via allt större blodkärl. Dessa kallas vener, och de går samman i hålvenen, som i sin tur ansluter till hjärtats högra förmak. 

De blodkärl som står för hjärtats blodförsörjning kallas för kranskärl. Höger och vänster kranskärl utgår från aorta och förgrenar sig över hela hjärtats yta.

Merparten av artärerna innehåller alltså syrerikt blod som är på väg ut från hjärtat, och venerna syrefattigt blod på väg tillbaka till hjärtat. (I det lilla kretsloppet gäller det omvända.) 

Vad är blodtryck?

För att blodet ska kunna nå ut i kapillärerna överallt i kroppen behöver det finnas en viss mängd blod (blodvolym) och blodet behöver pumpas runt med ett visst tryck (blodtryck).

Vid uttorkning eller större blödning blir blodvolymen mindre, och det medför att blodtrycket sjunker. Blir trycket alltför lågt fungerar inte blodcirkulationen, vilket bland annat kan leda till cellskador. Därför har kroppen en form av larmsystem för att upptäcka och korrigera blodtrycksfall.

Särskilda nervceller i artärer nära hjärtat känner av förändringar i blodtrycket. När trycket blir för lågt aktiveras flera mekanismer i kroppen, som ser till att blodvolymen bevaras, att blodtrycket bibehålls, och att det blod som finns kvar dirigeras om till de viktigaste organen, som hjärnan:

  • Hjärtat slår hårdare och snabbare. 

  • Artärernas väggar drar ihop sig, så att blodkärlen får en mindre diameter.

  • Blodcirkulationen i “mindre viktiga” kroppsdelar, som tårna, nedprioriteras. 

  • Njurarna håller kvar vätska i kroppen genom att producera mindre mängd urin.  

Vad orsakar sjukdomar i hjärta och blodkärl?

När vi talar om hjärt-kärlsjukdom, eller kardiovaskulär sjukdom, är det vanligtvis åderförkalkning (ateroskleros) vi syftar på. Ateroskleros kan bland annat drabba hjärtats kranskärl och leda till blodpropp och hjärtinfarkt

Det finns även andra sjukdomar och avvikelser som kan uppträda i hjärtat och blodkärlen. Orsakerna varierar - inte sällan är det en kombination av flera faktorer som ligger bakom en sjukdoms utveckling. Oavsett vad som är den underliggande orsaken kan sjukdomen med tiden leda till att hjärtat inte orkar arbeta som det ska. Detta tillstånd kallas för hjärtsvikt

Ärftlighet

Ärftliga faktorer är ofta en bidragande orsak till såväl högt blodtryck som högt kolesterol. Båda dessa tillstånd kan i sin tur leda till hjärt-kärlsjukdom.
En del former av kardiomyopati, hjärtmuskelsjukdom, har en stark genetisk komponent. Det finns även ärftliga sjukdomar som drabbar hjärtats retledningssystem, och sådana som påverkar blodkärlen.

Livsstilsfaktorer

Rökning är den enskilt största riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom - rökning medför högre blodtryck, förändringar i blodkärlen samt en ökad belastning för hjärtat i och med att syreupptaget försämras. Övervikt och fetma utgör en stor risk för att utveckla insulinresistens och det så kallade metabola syndromet, vilket med tiden ofta leder till hjärt-kärlsjukdom. Stress, högt alkoholintag samt stor konsumtion av rött kött är andra riskfaktorer. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. 

Infektion och inflammation

Hjärtmuskeln och hjärtklaffarna kan bli inflammerade till följd av infektion med virus eller bakterier. Hjärtmuskelinflammation kallas myokardit och hjärtklaffinflammation kallas endokardit. Även hinnan som omsluter hjärtat, perikardiet, kan bli inflammerad (perikardit). I vissa fall uppstår inflammationen på grund av en autoimmun reaktion, alltså att immunförsvaret har angripit kroppens egna vävnader. I andra fall uppkommer inflammation utan känd orsak. 

När blodkärl blir inflammerade kallas det med en samlingsterm för vaskulit. Inflammation i en artär heter arterit, och inflammation i en ven kallas flebit. Flebit i ytliga vener beror oftast på att en blodpropp bildats (så kallad tromboflebit) eller på att där finns en venös infart (en kateter in i blodkärlet som används för att ge läkemedel eller dropp). Vaskuliter är annars ovanliga, och beror i många fall på en autoimmun sjukdom. De kan också utlösas av vissa infektioner och läkemedelsbehandlingar. 

Medfödda missbildningar

Under fosterutvecklingen kan olika defekter uppstå i både hjärta och blodkärl. Vanliga missbildningar är hål i väggen mellan höger och vänster kammare eller förmak (septumdefekter), öppen förbindelse mellan lungartären och aorta (PDA) samt förträngning (avsmalning/stenos) i lungartären eller aorta. Vissa medfödda tillstånd blir inte märkbara förrän senare i livet. 

Andra faktorer

Läkemedel, cellgiftsbehandling, tumörsjukdom, drogmissbruk med mera, kan medföra påverkan på hjärtat. Hjärtat och blodkärlen kan även bli påverkade vid andra sjukdomstillstånd i kroppen. Till exempel kan vissa sköldkörtelsjukdomar (som Graves sjukdom) medföra att hjärtat tvingas arbeta hårdare. Vid njursjukdom kan det förekomma att blodtrycket stiger, vilket både påverkar blodkärlen och innebär en ökad belastning för hjärtat. 

Symptom vid sjukdom i hjärta och blodkärl

Symptomen kan vara likartade vid olika hjärtsjukdomar. Ofta förekommer ett eller flera av följande symptom:

  • Smärta i bröstet, tryck över bröstet

  • Andfåddhet, som kan bli värre i liggande position

  • Hjärtklappning, oregelbunden hjärtrytm

  • Svullnad i fötter och ben

  • Svullen mage

  • Trötthet

  • Eventuellt hosta och våta, rosslande ljud vid andning

  • Svimning

Tecken på sjukdom i blodkärlen kan vara:

  • Värk i ben, höfter eller fötter

  • Rodnad, smärta och svullnad i ett ben eller en arm

  • Synliga, knöliga blodkärl på benen

  • Benen känns tunga och anklarna är svullna

  • Ömhet och en pulserande känsla i magen. OBS - detta kan tyda på pulsåderbråck, som är ett akuttillstånd. 

Undersökning och diagnos

Vid misstanke om sjukdom i hjärta eller blodkärl görs oftast flera olika undersökningar för att komma till rätt diagnos och beslut om lämplig behandling.

Läkaren lyssnar på hjärtat med stetoskop för att upptäcka rytmrubbningar eller blåsljud (ljudet av den turbulens som uppstår när blodet inte flödar jämnt). Blodtrycket mäts och ofta kontrolleras syresättningen. Med hjälp av elektrokardiografi, EKG, studeras hjärtats arbete. Ultraljudsundersökning är en vanlig metod för att se hur hjärtat ser ut och hur det arbetar. Ultraljud med så kallad doppler används för att visualisera hur blodet flödar genom hjärta och kärl. Blodprover kan tas för analys av exempelvis blodfetthalter eller markörer för hjärtmuskelskada. Ibland görs kranskärlsröntgen, för att synliggöra eventuellt stopp eller förträngning i ett kranskärl.

Hur behandlas sjukdomar i hjärta och blodkärl?

Det finns flera behandlingsalternativ vid hjärtsjukdom och kardiovaskulär sjukdom. Medicinsk behandling är vanligt förekommande. Den kan till exempel bestå av blodförtunnande medel, för att minska risken för blodpropp, blodtryckssänkande medicin eller läkemedel som ökar hjärtats kontraktionskraft.
Vid rytmrubbning (arytmi) görs ibland så kallad elkonvertering, eller så sätts en pacemaker in som hjälper hjärtat att hålla rytmen. Vissa tillstånd behöver opereras, till exempel förträngningar i kranskärlen och medfödda missbildningar. 

Sök vård

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård

Vad kan jag göra själv?

Egenvård är en viktig del av behandlingen vid flera av sjukdomarna i hjärta och blodkärl. Här är några åtgärder som kan hjälpa dig som är drabbad av, eller vill förebygga, hjärt-kärlsjukdom:

  • Sluta röka.

  • Ät hälsosamt, undvik rött kött och kost med snabba kolhydrater. Ät mycket frukt och grönt.

  • Gå ner i vikt om du är överviktig.

  • Fysisk aktivitet och motion är viktigt - redan en halvtimmes promenad i raskt tempo ger stora hälsofördelar. Om du är hjärtsjuk behöver du också motion, men du ska inte överanstränga dig. Rådfråga din läkare om lämplig nivå på träning. 

  • Undvik träning och fysisk ansträngning när du är sjuk och har feber. 

  • Om du har en nära släkting med högt blodtryck eller kranskärlssjukdom, bör du gå på regelbundna hälsokontroller. 

När bör jag söka vård?

Om du eller någon i din närhet får något av följande symptom ska ni söka vård omgående genom att ringa 112:

  • Vid intensiv smärta i bröstet som inte går över. Smärtan kan stråla ut i armar, axlar, hals, käke eller rygg. 

  • Vid obehaglig känsla i bröstet som håller i sig i mer än 15 minuter.  Känslan kan vara tryckande, trång eller bara “fel”.

  • Om du eller någon annan har ont i bröstet och samtidigt är andfådd och kallsvettig.

  • Om du eller någon annan har ont i bröstet och har hjärtklappning̈́ eller oregelbunden hjärtrytm.

  • Om någon är avsvimmad i mer än en minut.

  • Om du eller någon annan står på behandling för hjärtsvikt, men blir sämre.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du kan ha sjukdom i hjärta eller blodkärl, men inte lider av några uttalade eller akuta symptom, kan du kontakta Min Doktor. Vi kan hjälpa dig med en inledande bedömning, och hänvisa dig vidare vid behov. Vi kan inte ställa diagnos eller sätta in behandling.

Publicerad:

2022-11-24

Senast uppdaterad:

2022-11-25

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor