Lunginflammation (pneumoni) hos vuxna

Vad är lunginflammation?

Lunginflammation uppkommer när lungvävnaden har utsatts för någon form av angrepp – i de allra flesta fall en infektion med bakterier eller virus – som kroppen reagerar på och försvarar sig mot. I ovanliga fall kan lunginflammation orsakas av svampar, eller inandning av något skadligt ämne, som till exempel maginnehåll, kemikalier eller brandrök. Den medicinska termen för lunginflammation är pneumoni.

Vad händer i kroppen?

Vid en lunginflammation är det lungvävnaden som är drabbad, det vill säga den del av lungorna där utbytet av syre och koldioxid sker. Den innefattar lungblåsorna (alveolerna) samt de små luftrör (bronkioler) och blodkärl (kapillärer) som försörjer lungblåsorna med luft och blod. När det enbart är de större luftrören som är inflammerade kallas det för luftrörskatarr, eller bronkit.

Luftvägarna och lungorna skyddar sig mot skador och angrepp på flera olika sätt. Luftrörens insida är täckt av ett tunt slemlager, och flimmerhår i luftrören transporterar bort partiklar och slem. Hostreflexen hjälper till att hålla andningsvägarna fria. I lungvävnaden finns dessutom vita blodkroppar som tar hand om, och oskadliggör, mikroorganismer och partiklar. 

Om lungorna angrips av bakterier eller virus, ökar mängden vita blodkroppar, slemproduktionen tilltar och andra delar av kroppens immunförsvar aktiveras. Inflammationen kan omfatta ett avgränsat område i en lunga, eller vara utbredd i stora delar av lungorna. Ibland kan inflammationen spridas till lungsäcken som omger lungorna. Hur svåra symptomen blir beror både på hur stor andel av lungvävnaden som är drabbad, och på vad orsaken är – en del bakterier och virus medför större skador än andra.

Orsaker till lunginflammation

Ofta uppkommer lunginflammation genom att virus eller bakterier från de övre luftvägarna vandrar ner till luftrören och lungorna. Olika virus och bakterier är olika bra på att orsaka lunginflammation – några kan på egen hand kan ta sig förbi lungornas skyddsbarriärer, medan andra bara kan infektera under speciella omständigheter, när immunförsvaret av någon anledning är nedsatt.

Smittämnen som kan orsaka lunginflammation är bland annat:

• Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae), som står för mer än hälften av alla fall av lunginflammation i Sverige. Pneumokocker är en sorts bakterier som kan ge upphov till såväl lunginflammation som öroninflammation, bihåleinflammation och infektion i andra delar av kroppen.

• Mykoplasmabakterien (Mycoplasma pneumoniae), som är en vanlig orsak till lunginflammation, särskilt hos yngre personer. Mykoplasma kan ge upphov till sjukdomsutbrott då flera personer blir smittade på kort tid.

• Bakterien Chlamydia pneumoniae, som tillhör samma släkte som den klamydiabakterie som orsakar könssjukdom. Den sprids dock inte på samma sätt och den påverkar andra delar av kroppen, framför allt andningsorganen. Bakterien har också kallats TWAR, och den är förknippad med sjukdomsutbrott där såväl unga som äldre personer kan drabbas.

• Mer sällsynta bakteriesjukdomar, som legionärssjukan och tuberkulos. Dessa är två allvarliga bakteriesjukdomar som numera är ovanliga i Sverige. Legionellabakterien/legionärssjuka infekterar genom inandning av små vattendroppar (aerosol) som innehåller bakterierna. Tuberkulosbakterien överförs vid direktkontakt med en smittad person.

• Ett flertal bakterier och svampar som är harmlösa för en frisk person, men kan ge upphov till infektion hos personer med kraftigt nedsatt immunförsvar. Detta kallas för opportunistisk infektion. Sådana smittämnen kan till exempel finnas naturligt i miljön, eller ingå i den normala hudfloran eller tarmfloran.

• Virusinfektioner som drabbar lungorna. Dit hör bland annat influensa, RS-virusinfektion och covid-19. Vem som helst kan få virusinfektion i lungorna, men tillståndet är vanligare hos personer i särskilda riskgrupper. En virusinfektion högre upp i luftvägarna kan även bana vägen för en följdinfektion med bakterier i lungorna.

Faktorer som ökar risken för lunginflammation är bland annat:

• Nedsatt immunförsvar. Äldre personer, små barn och personer med underliggande sjukdom eller läkemedelsbehandling som påverkar immunförsvaret, har en större risk för att utveckla lunginflammation.

• Kronisk lungsjukdom, som KOL eller astma

• Sådant som påverkar det lokala immunförsvaret i lungorna, som cystisk fibros eller försämrad hostreflex

• Hjärtsjukdom

• Diabetes

• Rökning

• Att främmande material hamnar i lungorna, till exempel vätska, bitar av mat eller tabletter. Det är ovanligt att andas ner maginnehåll i samband med kräkning, men det kan bland annat förekomma vid sänkt medvetandenivå.

Symptom vid lunginflammation

Symptomen vid lunginflammation varierar beroende på vad orsaken är. Du kan insjukna plötsligt eller ha symptom som gradvis blir värre. I vissa fall kan du uppleva att symptomen kommer i två omgångar – att de först blir bättre och sedan försämras igen. Obehandlad lunginflammation kan bli mycket allvarlig hos vissa, då den kan leda till svår andningspåverkan eller till blodförgiftning. De flesta med lunginflammation får besvär från andningsorganen, men det händer att äldre personer inte har några tydliga luftvägssymptom. 

Det här är de vanligaste symptomen vid lunginflammation hos en vuxen:

• Hosta. Infektion med mykoplasma eller virus ger ofta upphov till torrhosta, medan bakteriell lunginflammation kan vara mer fuktig och slemmig, med upphostningar och rosslande ljud från lungorna. Det går inte att avgöra vilket smittämne det är enbart utifrån typen av hosta, och hostan kan ändras under sjukdomsförloppet.

• Feber. De flesta med lunginflammation får feber och nedsatt allmäntillstånd, men inte alla.

• Förkylning och snuva är inte tecken på lunginflammation. Däremot är det vanligt att lunginflammation kommer i spåren av en förkylning.

• Smärta i lungsäcken. Smärtan brukar vara skärande, och den kan vara utbredd i bröstkorgen eller begränsad till ett mindre område. Den blir ofta värre när du drar djupa andetag eller hostar.

• Ökad andningsfrekvens. Normal andningsfrekvens i vila är 12 till 20 andetag per minut.

• Andfåddhet.

Mindre vanliga symptom är:

• Feberfrossa och skakningar

• Svårigheter att andas

• Blåfärgning av läppar och naglar

• Förvirring, desorientering

• Kräkning och diarré

Undersökning och behandling

Om du har tecken på lunginflammation, behöver du undersökas av läkare. Hur omfattande utredning som görs varierar från fall till fall. Om du är ung, frisk i övrigt och har måttliga symptom, kan det räcka med att lyssna på lungor och hjärta med stetoskop, samt kontrollera syresättning och blodtryck. Ofta tas även blodprover. Om du tillhör en riskgrupp, har långvariga eller svårbehandlade symptom, eller behöver sjukhusvård, görs som regel fler undersökningar, som lungröntgen och bakterieodling.

Bakteriell lunginflammation brukar behandlas med antibiotika. Om det är ett virus som är orsaken, läker inflammationen oftast ut av sig själv. De flesta blir friska inom några veckor.

Vaccin mot lunginflammation

Det finns inget vaccin som skyddar mot alla tänkbara orsaker till lunginflammation. Däremot kan du vaccinera dig mot några av de vanligaste sjukdomarna som kan drabba lungorna: pneumokocker, influensa och covid-19. Det är inte alltid ett vaccin ger ett fullständigt skydd mot sjukdom, men det kan minska risken för att bli svårt sjuk avsevärt.

Det finns rekommendationer för vilka som bör vaccinera sig mot de olika sjukdomarna. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla över 18 år tar minst tre vaccindoser mot covid-19. Personer som ingår i någon riskgrupp kan därutöver behöva vaccinera sig mot influensa och pneumokocker, och ta ytterligare doser av covid-19-vaccinet. Rekommendationerna ser något olika ut för olika vacciner.

Vaccination mot pneumokocker och influensa kan vara utan avgift beroende på var i landet du bor och om du tillhör riskgrupp.

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Recept direkt i appen

Över 3 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

Om du har fått lunginflammation, bör du inte dröja med att ta kontakt med sjukvården och få lämplig behandling. Du kan själv lindra symptomen med febernedsättande läkemedel, vila mycket och undvika rökiga miljöer.

Det här är några åtgärder som kan minska risken för att du ska få lunginflammation:

• Se till att hålla ditt vaccinationsskydd uppdaterat för att undvika lunginflammation som beror på covid-19. Om du är över 65 år eller tillhör en riskgrupp, kan du även behöva skydd mot pneumokocker och influensa. Barn bör vara vaccinerade mot pneumokocker genom barnvaccinationsprogrammet.

• Vila och ta det lugnt om du är förkyld. Undvik träning och fysisk ansträngning.

• Sluta röka.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du tror att du kan ha lunginflammation. Du bör kontakta vården omgående, till exempel på jouröppen mottagning, om du får frossa och skakningar, eller blir yr och förvirrad.

Ring 112 om du eller ditt barn får svårt att andas eller får gråblek ansiktsfärg eller blå läppar.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du har lunginflammation, behöver du undersökas av läkare på en fysisk mottagning. Min Doktor kan hjälpa dig med en första bedömning, förutsatt att du inte har andningssvårigheter, hög feber eller kraftigt påverkat allmäntillstånd – i så fall ska du söka vård akut.