RS-virus hos barn

Vad är RS-virus?

RS står för respiratoriskt syncytialvirus, där respiratoriskt syftar på att viruset angriper luftvägarna och syncytial beskriver den sjukliga förändring som viruset kan orsaka i cellerna. Viruset förekommer över hela världen, och i Sverige ses utbrott framför allt under perioden oktober-mars.

Precis som vid andra smittoutbrott är det flera faktorer som avgör hur stor smittspridningen blir. Till exempel kan viruset lättare få fäste i en population om många är mottagliga för att smittas. Smittskyddsåtgärderna i samband med covid-19-pandemin innebar att spridningen av RS-virus sjönk och att färre blev smittade under vintern 2020-2021. Därmed var det också färre som byggde upp immunitet mot RS-viruset under den perioden, vilket har medfört att ett större antal har varit mottagliga för viruset under efterföljande säsonger.

Även om de flesta bara får mild sjukdom kan RS-infektion vara farligt för vissa, framförallt de minsta barnen och personer som tillhör riskgrupp eller är över 65 år.

Du kan läsa om vaccin mot RS-virus här.

Hur smittar RS-viruset?

Den största smittspridningen sker vid direktkontakt med en smittad person. Viruset är inte luftburet, men det kan spridas genom droppsmitta, det vill säga stänk i nysningar eller hosta från en smittad person. RS-virus kan överleva en kortare tid utanför kroppen. På hårda ytor, som till exempel mobiler och dörrhandtag, kan viruset vara aktivt i flera timmar i rumstemperatur. Du kan då smittas genom så kallad indirekt smittspridning, om du rör vid en förorenad yta och sedan petar dig i ögonen, näsan eller munnen.

Vad händer i kroppen vid en infektion med RS-virus?

Hos vuxna och barn över 5 år är det framförallt de övre luftvägarna som drabbas, det vill säga slemhinnorna i näsa, svalg och eventuellt ögon. Det brukar ge symptom som snuva, hosta, halsont och ibland feber.

Hos yngre barn finns det risk för att viruset ska angripa de nedre luftvägarna och lungvävnaden. Då uppkommer bronkiolit (inflammation i de minsta luftrören, bronkiolerna) respektive lunginflammation (när luftblåsorna, alveolerna, är inflammerade). Detta beror bland annat på att små barn ännu inte har ett fullständigt utvecklat immunförsvar. Hos de minsta barnen är dessutom bronkiolerna smalare, vilket innebär att om slemhinnan svullnar så kan luftröret lättare bli tilltäppt. Vid bronkiolit och lunginflammation kan barnet få svårt att andas. Risken för allvarlig sjukdom ökar ju yngre barnet är.

Vem kan drabbas av RS-virus?

RS-viruset är väldigt utbrett och många av oss blir smittade av det under vinterhalvåret, men de flesta av oss får inte mer än vanliga förkylningssymptom som går över inom någon vecka. Nästan alla barn har varit smittade av RS-virus innan de fyllt 3 år.

De som löper ökad risk att utveckla allvarlig sjukdom och andningsproblem är:

• Barn som är yngre än 6 månader

• Barn under 2 år som är för tidigt födda

• Barn under 2 år som har en medfödd eller kronisk sjukdom i hjärta eller lungor

• Barn under 2 år som har neurologisk eller neuromuskulär sjukdom

• Barn med nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av medfödd immunbrist

• Vuxna över 65 år

• Vuxna med kronisk lungsjukdom, hjärtsjukdom eller nedsatt immunförsvar

Vilka är symptomen vid RS-virusinfektion?

Inkubationstiden – perioden mellan smittotillfälle och de första symptomen på sjukdom – är omkring 3 till 6 dagar. Barn som är 5 år eller äldre får som regel förkylningssymptom, vilka brukar gå över inom 1 till 2 veckor. De har oftast flera av följande symptom:

• Snuva

• Nästäppa

• Hosta

• Halsont

• Måttlig feber

• Röda, rinniga ögon

• Minskad aptit

Barn som drabbas av allvarligare sjukdom kan också ha sådana symptom till en början, för att sedan bli gradvis sämre. Det här är tecken på allvarligare sjukdom:

• Lojhet, trötthet, minskad aktivitetsnivå

• Barnet vill inte dricka/äta

• Missljud från de nedre luftvägarna vid andning (väsande, pipande, rosslande)

• Hosta med segt slem

• Snabb andning

• Ansträngd andning – barnet måste ta i med magmusklerna för att andas eller har indragningar, då magen under revbenen dras in och/eller musklerna mellan revbenen dras in vid inandning

• Blåaktiga läppar (cyanos)

Hos de allra minsta barnen kan symptomen se lite annorlunda ut. De får inte alltid feber eller förkylningssymptom, utan kan istället bli trötta, irritabla, få minskad aptit och ha andningsuppehåll (utan några andra symptom från luftvägarna).

OBS – uppsök jouröppen mottagning eller akutmottagning om ditt barn har tecken på uttorkning, lojhet eller andningsproblem.

Undersökning och diagnos

Vid undersökningen bedömer läkaren barnets allmäntillstånd, syresättning och eventuell uttorkningsgrad, samt lyssnar på lungor och hjärta med stetoskop. RS-virus orsakar merparten av fallen av bronkiolit och lunginflammation hos barn, och ofta räcker undersökningsfynden för att ställa en trolig diagnos. Det går även att analysera sekret från luftvägarna på laboratorium för att se om det innehåller RS-virus.

Behandling

Behandlingen bestäms utifrån barnets symptom och vad som hittas vid läkarundersökningen. Vid svår sjukdom kan sjukhusvård behövas, men oftast inte mer än några dagar. Då kan behandlingen utgöras av exempelvis syrgastillförsel, dropp, sondmatning och läkemedel som gör det lättare att andas. Barn med mildare besvär behöver som regel ingen särskild behandling, då infektionen läker av sig själv, men febernedsättande medicin eller näsdroppar kan lindra symptomen. Eftersom det är fråga om en virusinfektion hjälper inte antibiotika.

När bör jag söka vård?

De flesta som får RS-virusinfektion behöver inte uppsöka vården. Om ditt barn verkar mycket medtaget, har svårt att amma/äta och dricka, eller har andningssvårigheter, bör ni uppsöka jouröppen mottagning, vårdcentral eller akutmottagning på sjukhus. Detsamma gäller om barnet är yngre än 3 månader, har feber och kan vara smittad med RS-virus.

Vad kan jag göra själv?

Om du har en bebis eller ett lite större barn som har förkylningssymptom, kan du prova följande för att lindra besvären:

• Låt barnet sova och vila med huvudändan högt för att nästäppa och svullnad i de övre luftvägarna ska minska.

• Näsdroppar med koksaltlösning kan ges till barn i alla åldrar. Dropparna kan lösa upp segt slem och göra det lättare att andas. Till barn över 1 år kan du även ge receptfria, avsvällande näsdroppar i upp till 10 dagar.

• Se till att barnet äter och dricker ofta.

• Om barnet har irriterade och kladdiga ögon, kan du torka bort intorkat sekret med en kompress eller en bomullspad som du har fuktat med fysiologisk koksaltlösning eller ljummet vatten.

• Om barnet är trött, mår mycket dåligt eller inte vill äta/amma på grund av feber, kan du ge febernedsättande medicin.

Förebygg smitta

Även om de flesta barn klarar av en infektion med RS-virus utan några större bekymmer, är det viktigt att skydda de allra yngsta mot smittan. Tänk på följande:

• Följ Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att stanna hemma, om du har symptom som halsont, snuva, feber eller hosta. Detsamma gäller ditt barn. Därigenom riskerar ni inte att föra smittan vidare. 

• Tvätta händerna ofta med tvål och ljummet vatten. Om det inte är möjligt, bör handdesinfektion användas.

• Spädbarn bör om möjligt undvika att träffa personer med förkylningssymptom.

• I vissa regioner rekommenderas vintern 2022-2023 att äldre syskon till barn under 1 år stannar hemma från förskolan, om det går. 

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att ditt barn kan ha RS-virus och vill ha en medicinsk bedömning, kan du vända dig till Min Doktor. Vi kan hjälpa dig att bedöma ditt barns tillstånd och ge dig råd om egenvård. Vid behov hänvisar vi dig och barnet till en fysisk mottagning. 

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2024-01-22

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor