Öroninflammation

Vad är öroninflammation?

Öroninflammation kallas även för otit. Ett annat namn på tillståndet är mellanöroninflammation (mediaotit) eftersom det är den mellersta delen av örat som är inflammerad. Både barn och vuxna kan få akut öroninflammation - såväl som kroniska eller återkommande öroninflammationer - men det är betydligt vanligare hos små barn. Här kan du läsa mer om öroninflammation hos barn. 

Örat delas in i tre delar: ytterörat, mellanörat och innerörat. Den yttre delen innefattar den synliga delen av örat och hörselgången fram till trumhinnan. I mellanörat leds ljudvågorna från trumhinnan till innerörat via de små hörselbenen (hammaren, städet och stigbygeln). Mellanörat har även en förbindelse med svalget i form av örontrumpeten, en luftfylld passage där bland annat öronsekret, damm och partiklar förs bort. Innerörat är den del av örat som innehåller hörsel- och balansorganen. Härifrån skickas signaler från örat till hjärnan via hörselnerven och balansnerven. 

Mellanörat är i normala fall fyllt av luft, men om örontrumpeten blir tilltäppt kan inte sekret från mellanörat passera ut. Då fylls utrymmet gradvis med vätska, och det skapar en gynnsam miljö för virus och bakterier. Sådana mikroorganismer brukar oftast komma in via örontrumpeten, till exempel när du är förkyld. Bakterier kan också komma in i mellanörat från utsidan, om din trumhinna är trasig.

Öroninflammation kan orsakas av bakterier, virus eller en kombination av båda.

Andra typer av otit

Alla delar av örat kan bli inflammerade - om du får inflammation i ytterörat kallas det för hörselgångseksem (extern otit) och om du får inflammation i innerörat kan du ha fått labyrintit.

Vad är orsaken till öroninflammation hos vuxna?

Vuxna kan precis som barn få inflammation i mellanörat i samband med förkylning och övre luftvägsinfektion. Då svullnar slemhinnorna i näsa och svalg upp, och det är vanligt att även örontrumpeten blir svullen. Bakterier eller virus från svalg och övre luftvägar stängs då in i mellanörat, samtidigt som det ansamlas vätska bakom trumhinnan. Det här banar vägen för att mellanörat ska bli infekterat och inflammerat.

Du kan också få öroninflammation om luftvägarna är svullna på grund av allergi, som till exempel pollenallergi. Det finns nämligen alltid lite bakterier på slemhinnan i svalget, och de kan ge upphov till infektion om de får rätt förutsättningar.

Smittar öroninflammation?

Öroninflammation i sig är inte smittsamt. Däremot är förkylning en vanlig orsak till otit, och förkylning smittar lätt.

Andra orsaker till att det gör ont i örat

Om du som vuxen får symptom som liknar dem vid öroninflammation kan de också bero på andra tillstånd. Vanliga orsaker till att det gör ont i örat, att du får lock för örat och att hörseln är påverkad, är följande:

• Öronkatarr, det vill säga att örontrumpeten är svullen och du har vätska bakom trumhinnan, men du har ingen infektion. Symptomen liknar dem vid öroninflammation men kräver inte behandling med antibiotika.

• Vaxpropp, vilket kan medföra att örat känns fyllt, påverka hörseln och ge lockkänsla.

• Kolesteatom, eller pärlcysta, en kronisk ansamling av gamla hudceller invid trumhinnan. Kolestetaom kan ge lock för örat, försämrad hörsel och medföra att det rinner vätska ur örat.

• Käkledsbesvär, vilket kan orsaka smärta från öronregionen.

Symptom vid öroninflammation

Akut öroninflammation kan utvecklas snabbt och märks som regel genom att du får mycket ont i örat. Det här är vanliga symptom:

• Stark smärta i örat, som blir värre nattetid eller när du ligger ner.

• Lock för örat.

• Försämrad hörsel.

• Om trumhinnan har gått sönder kan det rinna var, blod eller sårvätska från örat.

Undersökning och diagnos

Vid tecken på öroninflammation tittar läkaren på din hörselgång och trumhinna med hjälp av ett särskilt instrument. Ofta testas också trumhinnans böjlighet med hjälp av tryckluft. Diagnosen otit ställs utifrån det typiska utseendet hos trumhinnan och vätskan innanför.

Ibland behövs provtagning för bakterieodling, till exempel om du har fått behandling med antibiotika men inte blivit bra, eller om det har gått hål på trumhinnan. Finns det misstanke om att du kan ha skador på inre delarna av örat, eller att det kan finnas en annan orsak till dina symptom, kan du få genomgå undersökning med datortomografi eller MR, eller få en remiss till öron-, näs- och halsspecialist.

Behandling

Öroninflammation hos vuxna brukar som regel behöva behandlas med antibiotika. Symptomen börjar då klinga av inom några dagar. Kontakta läkare om du inte känner dig bättre efter 3 dagars behandling.

Vad kan jag göra själv?

I tillägg till antibiotikabehandling kan du själv lindra symptomen genom att:

• Minska svullnaden genom att hålla huvudet högt. Du kan till exempel ha en extra kudde när du sover.

• Använda receptfria, smärtstillande läkemedel om du har ont i örat.

• Undvika tobaksrök. Rökning och passiv rökning irriterar slemhinnorna och bidrar till svullnad i örontrumpeten.

• Skölja näsan med koksaltlösning om du är förkyld. Det hjälper till att hålla de övre luftvägarna rena, och kan dämpa inflammationen i örontrumpeten. Koksaltlösning finns att köpa som nässprej på apoteket. Du kan även spola näsan med en särskild spruta eller kanna, som också brukar finnas på apotek.

• Undvika att få vatten i örat om det har gått hål på trumhinnan. Var försiktig när du duschar och låt bli att bada tills läkare har konstaterat att trumhinnan har läkt.

När ska jag söka vård?

Om du har ont i örat i mer än ett dygn, eller om du samtidigt har feber, bör du kontakta vårdcentralen eller en jouröppen mottagning. Detsamma gäller om det rinner vätska ur örat, eller om du har varit hos läkare men inte blivit bättre inom 2 till 3 dagar.

Tecken på komplikationer som behöver akut vård är:

• Hög feber och sjukdomskänsla

• Nackstelhet och svaghet

• Yrsel och balansproblem

• Området bakom örat är rött och svullet, eller örat har börjat stå ut

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du har misstänkt öroninflammation behöver du få örat undersökt på en fysisk mottagning. Min Doktor kan hjälpa dig med en första bedömning samt hänvisa dig vidare om det behövs.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2022-10-26

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor