Ögoninflammation

Allmänt om ögoninflammation

Ögoninflammation kan komma plötsligt, över en natt, eller smyga sig på långsamt. Vanliga symptom är att ögonen blir irriterade och rinniga, att ögonvitan blir blodsprängd och att ögonen lätt klibbar ihop.

Den medicinska termen för ögoninflammation är konjunktivit. Konjunktiva är den tunna hinna som täcker ögonvitan och insidan av ögonlocken. Den kallas även för bindehinna. Tillsammans med ögats tårfilm utgör bindehinnan ett viktigt skydd för ögats känsligare delar. När bindehinnan blir angripen av virus eller bakterier kan den bli inflammerad. Inflammation kan också uppkomma i samband med allergier eller om bindehinnan blir skadad. När det är virus eller bakterier som orsakar ögoninflammationen kan tillståndet vara väldigt smittsamt.

Även om ögoninflammation kan kännas obehagligt brukar det sällan vara något att oroa sig för. Inflammationen brukar läka av sig själv, oftast inom en vecka.

OBS - ögoninflammation orsakar inte smärta, ljuskänslighet eller nedsatt syn. Sådana symptom kan tyda på allvarligare sjukdom i ögat, och då är det viktigt att snabbt komma under vård.

Är ögoninflammation samma sak som ögoninfektion?

En infektion är en sjukdom som beror på ett angrepp av virus, bakterier, parasiter eller svampar. En inflammation beskriver istället kroppens reaktion – inflammationen är en del av kroppens försvar och det som leder till rodnad och svullnad. Det är därför vanligast att använda begreppet ögoninflammation när man talar om konjunktivit. Ögoninfektion kan användas om inflammationen är en följd av infektion med bakterier eller virus.

Vad orsakas ögoninflammation av?

De vanligaste orsakerna till ögoninflammation är infektion med virus eller bakterier, allergi (allergisk konjunktivit) eller att det har kommit in skräp i ögat. I ovanliga fall beror konjunktivit på en autoimmun sjukdom, som exempelvis reumatoid artrit.

Infektion med virus eller bakterier

Det är vanligt att få inflammerade ögon i samband med luftvägsinfektioner som förkylning, covid-19 eller influensa. Då är inflammationen som regel orsakad av virus. Det finns några virus som kan ge en svårare infektion, där bland annat hornhinnan kan drabbas. Hornhinnan är den hinna som täcker pupillen och iris, och skador i hornhinnan kan göra mycket ont.

Det finns flera olika bakterier som kan infektera ögonen. Risken för bakterieinfektion är större om ögat redan är irriterat av någon anledning, exempelvis av kontaktlinser eller bad i klorerad simbassäng, men du kan få bakteriell ögoninflammation även i ett helt friskt öga. Dessutom kan den sexuellt överförbara bakterien klamydia infektera ögonen. När man har konjunktivit som beror på klamydia brukar man samtidigt också ha symptom från underlivet.

Allergi (allergisk konjunktivit)

I samband med hösnuva är det väldigt vanligt att också ögonen blir påverkade. Allergisk konjunktivit ses vid bland annat pollenallergi och pälsdjursallergi. Du kan även få en allergisk reaktion om du är känslig för något ämne du tillför i ögonen (kontaktallergi). Det kan till exempel vara tillsatser i ögondroppar eller linsvätska, eller ämnen som ingår i mascara och annan ögonmakeup. Vid en allergisk ögoninflammation brukar ögonen klia mycket.

Skräp eller annat som irriterar ögat

Ögoninflammation kan ibland bero på att ögat har kommit i kontakt med något som irriterar. Det kan till exempel handla om en ögonfrans som ligger innanför ögonlocket och skaver, rök och ångor, eller klorerat vatten i en simbassäng. Kontaktlinser som sitter i för länge kan också leda till irritation och inflammation. Den här typen av ögoninflammation är inte smittsam. Däremot kan den bana vägen för att bakterier ska få fäste och orsaka infektion.

Hur smittar ögoninflammation?

Ögoninflammationer som orsakas av bakterier eller virus brukar vara väldigt smittsamma. Virus och bakterier finns i stor mängd i ögonsekret (som tårvätska och var). Sådant sekret kan lätt fastna på handdukar och andra ytor. Smittan kan föras vidare när en frisk person torkar sig på samma handduk som en sjuk har använt, och sedan rör vid ögonen.

Ögoninflammation hos barn i förskoleåldern kan spridas fort, eftersom barnen leker och umgås mycket med varandra. Smittan sprids främst genom att barnen gnuggar sig i ögonen och sedan tar på leksaker eller rör vid varandra. Ett barn som har ögoninflammation bör stanna hemma tills symptomen har avtagit. Om barnet mår bra i övrigt och bara har lite röda ögon, kan barnet i regel gå till förskolan. Här kan du läsa mer om ögoninflammation hos barn.

Symptom vid ögoninflammation

Det är vanligt att ögoninflammation först uppträder i ena ögat och sedan sprider sig till det andra efter någon dag. Vid ögoninflammation som beror på allergi brukar dock båda ögonen reagera samtidigt.

Olika typer av ögoninflammation kan ha lite varierande symptom. Det här är de vanligaste:

• Röda och blodsprängda ögonvitor. Bindehinnan kan bli svullen och se lite vattnig ut. Även ögonlocken kan svullna upp.

• Klåda och irritation. Klådan brukar vara extra jobbig vid allergisk konjunktivit.

• Varbildning är ett tecken på infektion i ögat. Varet kan yttra sig som ett geggigt ögonsekret eller som intorkade klumpar i ögonfransarna. Varbildningen kan orsaka att ögonlocken klibbar ihop medan du sover.

• Vattnigt, klart ögonflöde ses oftast vid ögoninflammation som beror på allergi eller förkylning.

• Lindrig sveda kan förekomma vid konjunktivit, men om du är mycket besvärad är det bäst att du blir undersökt av läkare för att utesluta andra tillstånd i ögat. Detsamma gäller om du får en skavande känsla i ögat, som om det fastnat grus under ögonlocket - det kan bero på konjunktivit, men kraftigt skav kan ha andra orsaker och bör kollas upp hos läkare.

Nedsatt syn och ljuskänslighet är inte tecken på ögoninflammation, men du kan få en tillfällig grumling av synen om du har varigt ögonsekret. Grumlingen ska försvinna när du blinkar eller spolar ögat med koksaltlösning.

Hur behandlas ögoninflammation?

De flesta smittsamma ögoninflammationer läker fint av sig själva. Antibiotikabehandling brukar oftast inte behövas och det påskyndar inte heller läkningen. Undantaget är svåra eller långvariga bakterieinfektioner som kan behandlas med ögondroppar som innehåller antibiotika.

Om ögoninflammationen beror på en allergi bör du helst undvika det som utlöser den allergiska reaktionen. Om det inte är möjligt kan symptomen behandlas med allergimedicin i form av ögondroppar och eventuellt tabletter.

Vad kan jag göra själv?

Oavsett vad ögoninflammationen beror på kan du lindra besvären så här:

• Badda ögonen med en blöt kompress eller bomullspad för att få bort var och intorkat sekret. Använd ljummet vatten eller steril koksaltlösning från apoteket. Tvätta händerna före och efter rengöringen.

• Vid ögoninflammation kan den skyddande tårfilmen i ögat försämras. Skölj gärna ögonen morgon och kväll för att hjälpa till att hålla dem rena. Använd alltid steril koksaltlösning, till exempel Ögonskölj från apoteket.

• Droppa smörjande tårersättning i ögonen 2 till 3 gånger om dagen. Det kan hjälpa mot irritation och skavkänsla. Fråga apotekspersonalen om vilket medel som är lämpligt.

För att undvika smittspridning är det viktigt att du:

• Tvättar händerna regelbundet med tvål och vatten

• Torkar händer och ansikte med separat handduk eller pappershanddukar

• Byter handduk och örngott ofta, gärna varje dag

• Undviker att peta dig i ögonen

• Slänger smink som kommit i kontakt med ögonen (till exempel mascara)

• Inte delar smink och andra produkter du använt på ögonen

När bör jag söka vård?

Om du får svår värk i ögonen, ljuskänslighet, upplever sämre eller förändrad syn eller om du får blåsor på huden i kombination med ögoninflammation, ska du söka vård akut.

Om du har besvär som pågår i mer än 5 till 7 dagar, eller om den behandling du har fått inte hjälper, bör du söka vård. 

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du har symptom på ögoninflammation, som röda ögon och varbildning, och de inte har gått över efter 5 dagar, är du välkommen att kontakta Min Doktor. Vi ser till att du får den hjälp du behöver.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2023-09-01

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor