Ögonlocksinflammation

Vad är ögonlocksinflammation?

Vid en ögonlocksinflammation blir ögonlockskanterna inflammerade, vilket leder till rinnande ögon samt rodnad, klåda och förhårdnader på ögonlocken. Tillståndet är vanligt och för det mesta ofarligt – det är till exempel sällsynt att synen påverkas. Beroende på vad som orsakat inflammationen kan den dock vara smittsam.

Man skiljer på främre och bakre ögonlocksinflammation:

• Vid en främre ögonlocksinflammation påverkas framsidan av ögonlockskanten, där ögonfransarna sitter.

• Vid en bakre ögonlocksinflammation blir talgkörtlarna på insidan av ögonlocket tilltäppta, vilket gör det svårare att återfukta ögat.

En ögonlocksinflammation kan vara tillfällig (även kallad akut) eller återkommande (även kallad kronisk). En tillfällig inflammation går över på ett par veckor, medan en återkommande ger mer långvariga besvär som kan kräva regelbunden vård och behandling.

Ögonlocksinflammation förekommer hos personer i alla åldrar, men drabbar främst äldre och personer med torr eller känslig hud. Sjukdomen förekommer också oftare hos personer med vissa hudsjukdomar, såsom rosacea eller atopisk dermatit.

Vad finns det för orsaker till ögonlocksinflammation?

Vid en främre ögonlocksinflammation blir ögonlockets hud och hårsäckarna längs med ögonfransarna inflammerade. Vanliga orsaker till detta är:

• En infektion med stafylokocker i ögonfransarna (stafylokocker är en typ av bakterier som finns naturligt på huden och i slemhinnorna) 

• Mjälleksem (även kallat seborrotiskt eksem) som drabbar ögonlocket

• Rosacea

• Kvalsterangrepp på ögonfransarna

• Kontaktallergi orsakad av ämnen som kommit i kontakt med ögonlockskanterna, till exempel vissa beståndsdelar i mascara eller konserveringsmedel i linsvätska

Bakre ögonlocksinflammation orsakas av tilltäppta körtlar i det inre ögonlocket. Körtlarna producerar talg (ett slags fett) som används vid smörjningen av ögat och ögonlocken. Om talgkörtlarna täpps till, smörjs inte ögat ordentligt. De tilltäppta körtlarna irriterar också ögonlockskanterna och kan bli en grogrund för bakterier. Att körtlarna täpps till beror ofta på en bakomliggande sjukdom, såsom mjälleksem eller rosacea.

Ögonlocksinflammation kan i sin tur leda till andra ögonbesvär:

• Ögoninflammation (även kallad konjunktivit): Inflammation i ögats bindhinna, som gör ögonvitan röd och får ögat att rinna mer.

• Hornhinneinflammation (även kallad keratit): Inflammation i hornhinnan, som ger kraftig irritation i ögat. Synen kan också tillfälligt påverkas.

• Ögonlocksabscess (även kallad ögontapp eller hordeolum): Infektion i en hårsäck eller talgkörtel, som leder till att det bildas en värkande svullnad eller knöl på ögonlocket.

Hur smittar ögonlocksinflammation?

Ögonlocksinflammation som orsakas av virus eller bakterier kan spridas genom direktkontakt med ögonen hos någon som är smittad eller med föremål som varit i kontakt med den personens ögon.

Du kan minska risken för smittspridning när du har ögonlocksinflammation genom att:

• Tvätta händerna regelbundet med tvål och vatten

• Torka händer och ansikte med en separat handduk eller pappershanddukar

• Byta handduk och örngott ofta, gärna varje dag

• Slänga smink som kommit i kontakt med dina ögon (såsom mascara)

• Inte dela smink eller andra produkter som du använt på ögonen med andra personer

Vilka är symptomen vid ögonlocksinflammation?

Båda ögonen är alltid påverkade i någon grad vid en ögonlocksinflammation, eftersom en inflammation i ena ögat smittar det andra ögat också.

De vanligaste symptomen vid ögonlocksinflammation är:

• En brännande och skavande känsla i ögonen, speciellt när du vaknar på morgonen

• Rodnande och svullna ögonlockskanter

• Klåda och trötthet i ögonen

• Torra och grusiga ögon som rinner

• Skorpor, förhårdnader eller fjällande hudavlagringar på ögonlockskanterna

• Ljuskänslighet (även kallad fotofobi)

• Tappade ögonfransar eller fransar som växer inåt ögat (så kallad trichiasis)

Hur går undersökningen till?

Läkaren fastställer oftast ögonlocksinflammation genom en klinisk undersökning. Det innebär att diagnosen ställs utifrån dina symptom, din sjukdomshistoria och, om det är möjligt, genom att utesluta andra orsaker till dina besvär. Vid läkarbesöket kan du därför få svara på frågor som:

• Upplever du problem med “igenklistrade ögon”?

• Är dina besvär som störst på morgonen?

• Har du någon bakomliggande sjukdom som kan orsaka symptomen?

• Använder du kontaktlinser?

• Har du andra torra slemhinnor förutom i ögonen? Det kan i så fall vara ett tecken på Sjögrens syndrom. Det är en kronisk, autoimmun sjukdom, som främst påverkar kroppens tår- och salivproducerande körtlar.

Du kan också behöva genomgå fysiska undersökningar och tester. Om du till exempel har stora besvär, kan en ögonläkare undersöka dig med ett ögonmikroskop för att få fram fler detaljer om ögonlockskanterna, talgkörtlarna, tårvätskan och ögonfransarna.

Behandling av ögonlocksinflammation

Mildare ögonlocksinflammation brukar läka av sig själv. Den behandlas därför i första hand genom egenvård som syftar till att minska risken för bakteriella komplikationer och, om mjälleksem är orsaken till inflammationen, mängden mjäll.

Om ögonlocksinflammationen inte lindras trots egenvård, kan du behöva läkarvård eller behandling med läkemedel. Läkaren kan då till exempel genomföra en bakterieodling för att ta reda på vilken typ av bakterier som du har drabbats av i ögonlocket. Du kan också bli remitterad till en ögonläkare i följande fall:

• Den föreslagna behandlingen hjälper inte.

• Du har drabbats av både ögonlocksinflammation och felväxande ögonfransar.

• Bara ena ögat är påverkat, vilket kan vara ett tecken på talgcancer (även kallad sebaceous carcinoma). Det är en sällsynt form av cancer som utvecklas i de talgproducerande körtlarna i huden.

Vid behandling med läkemedel används ofta receptbelagda antibiotikasalvor eller ögondroppar för att lindra dina besvär.

När bör jag söka vård?

Om du har symptom som kan bero på ögonlocksinflammation, bör du söka vård i följande fall:

• Symptomen lindras inte eller förvärras trots egenvård.

• Du upplever allvarlig smärta, svår klåda eller en brännande känsla i ögonen.

• Det finns tecken på en sekundär infektion, till exempel att ögonlocken blir mycket röda och svullna eller att det kommer var från ögonen.

• Ögonlocksinflammationen påverkar din syn.

• Du har andra, underliggande ögonproblem eller medicinska besvär som påverkar behandlingen.

• Ögonlocksinflammationen orsakar betydande besvär som påverkar ditt dagliga liv.

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket som du själv kan göra för att minska besvären vid en ögonlocksinflammation.

Rengör ögonlocken

Håll ögonlocken rena genom att tvätta dem en till två gånger om dagen med varmt vatten och mild tvål. Torka försiktigt längs med ögonlockskanten med en varm, fuktig kompress eller bomullstuss.

Du kan också prova att torka ögonlockskanten med en blandning av oparfymerat babyschampo och vatten. Använd i så fall en del schampo och fyra delar vatten.

Smörj ögonlocken

Efter rengöringen kan du använda receptfri, mjukgörande salva, gel eller ögondroppar på ögonlockskanterna. Fråga på apoteket vilket egenvårdsmedel som passar för dina symptom.

Använd varma kompresser

Lägg en varm kompress på ögonlocken i 5 till 10 minuter två till tre gånger om dagen. Det lindrar ögonlocksinflammationen och öppnar talgkörtlar som är tilltäppta.

Ögonlocksmassage

Om du har bakre ögonlocksinflammation, kan du prova att rensa de tilltäppta talgkörtlarna genom lättare ögonlocksmassage. Tryck försiktigt på kanten av ögonlocken vid basen av ögonfransarna för att tömma körtlarna.

Avstå från kontaktlinser och smink 

Undvik om möjligt att använda kontaktlinser och smink, eftersom dessa kan irritera ögonlocken ytterligare.

Peta inte i ögonen

Försök att inte peta dig i ögonen, eftersom det kan förvärra inflammationen och sprida bakterier.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Välkommen att kontakta Min Doktor, om du har symptom som kan bero på ögonlocksinflammation. Vi hjälper dig med diagnos och behandling.

Publicerad:

2024-01-31

Senast uppdaterad:

2024-04-25

Författare:

Carl Cervin, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor