Hem > Hälsa och sjukdomar > Hudbesvär > Kontaktallergi

Kontaktallergi

Cirka 15 till 20 procent av Sveriges befolkning har någon form av hudallergi. Den vanligaste formen av hudallergi kallas för kontakteksem, eller kontaktallergi. När du väl har utvecklat kontaktallergi mot något kvarstår allergin mot det ämnet i resten av livet.

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Hudallergi och kontakteksem

Hudallergier delas in i överkänslighetsreaktioner som kommer snabbt och sådana som är fördröjda. Den fördröjda reaktionen ger upphov till så kallat kontakteksem. Men det finns också kontakteksem som inte har en allergisk bakgrund. Här reder vi ut begreppen: 

Allergiskt kontakteksem

Allergiskt kontakteksem är den vanligaste formen av hudallergi, och kallas även för kontaktallergi. Den allergiska reaktionen utlöses av att din hud har direktkontakt med ett ämne som du är allergisk mot. Kontaktallergi uppkommer genom en fördröjd överkänslighetsreaktion (typ IV-överkänslighet). Vid en fördröjd överkänslighetsreaktion kommer symptomen långt efter att din hud varit i kontakt med ämnet du är allergisk mot, ofta 24 till 72 timmar senare. 

Den här typen av allergi är inte antikroppsberoende och den leder inte till en snabb frisättning av histamin som en snabb överkänslighetsreaktion gör. Nickelallergi är den vanligaste orsaken till allergiskt kontakteksem, följt av parfymallergi.

Icke-allergiskt kontakteksem

Kontakteksem utan allergisk orsak förekommer också. Det kan uppstå vid upprepad irritation av huden, och kallas även irritationseksem. Sådan retning kan exempelvis vara tvätt med starka kemikalier.

Latexallergi orsakas av typ I-överkänslighet

Den andra formen av hudallergi uppträder mycket snabbare än kontakteksem, genom något som kallas typ I-överkänslighet. Då har du tidigare exponerats för ett protein som fått ditt immunförsvar att reagera och bilda antikroppar. Ofta handlar det om proteiner som naturligt förekommer i vissa livsmedel eller växter. När du på nytt exponeras för samma protein orsakar immunförsvaret en snabb frisättning av olika substanser, som leder till symptom som nässelutslag (urtikaria), rodnad och klåda. 

Den här typen av överkänslighetsreaktion kommer oftast inom en halvtimme efter att du haft kontakt med ämnet men kan ibland dröja några timmar. En typ I-reaktion kan även ge symptom från luftvägarna, blodcirkulationen och magen. I värsta fall kan den leda till en anafylaktisk (allergisk) chock. 

De flesta ämnen som orsakar den här snabba allergiska reaktionen är sådant som du får i dig via munnen eller luftvägarna, men reaktionen kan också utlösas genom kontakt med hud eller slemhinnor. Latexallergi är ett exempel på en hudallergi som beror på typ I-överkänslighet. 

Nickelallergi

Nickelallergi är den vanligaste formen av kontaktallergi och drabbar fler kvinnor än män. Cirka 15 procent av alla kvinnor har nickelallergi. Troligen beror detta på att kvinnor kommer i kontakt med nickel i större utsträckning än män. Många upptäcker allergin i samband med att de piercar sig eller tar hål i öronen. 

Exakt vad som orsakar allergin är inte känt men det kan bero på instrumentet eller verktygen som hålen tas med, eller på själva smycket. Nickel är ett vanligt förekommande ämne i de flesta örhängen, både äkta och oäkta. 

Parfymallergi

Efter nickel är parfymallergi den vanligaste typen av kontaktallergi. Cirka 1 procent av Sveriges befolkning har kontaktallergi mot parfym och förekomsten har ökat under de senaste 50 åren. 

Parfym och tillsatt doft är vanligt i allt från hudvårdsprodukter till tvättmedel, och ibland även produkter som blöjor och bindor. Det kan därför vara svårt att undvika att utsättas för det allergiframkallande ämnet i vardagen. Allergin förekommer både hos vuxna och barn. 

Symptom vid hudallergi

Symptomen vid allergiskt kontakteksem, kontaktallergi, visar sig någon dag efter att du varit i kontakt med ämnet. Då kan du få:

  • Klåda

  • Rodnad 

  • Svullnad

  • Blåsor och knottror

  • Efterhand blir huden torr och flagnande.

Hudbesvären uppträder i det område som varit i kontakt med ämnet du är allergisk mot. Vid nickelallergi är det till exempel vanligt att få symptom under öronen om du har örhängen, eller i ansiktet om du har en piercing där. Många bältesspännen innehåller nickel och kan ge dig symptom från huden på magen.

Vid en snabb allergisk reaktion i huden kommer symptomen vanligen inom en halvtimme. Du kan både få symptom i det berörda hudområdet, och på andra ställen på kroppen. Vid latexallergi kan du tex få symptom från underlivet när du använder kondom. Om allergin är kraftig kan du även få exempelvis luftvägsbesvär. Vanliga symptom vid typ I-reaktion är:

  • Klåda

  • Rodnad 

  • Snabbt uppkomna upphöjningar i huden, nässelutslag

  • Ibland snuva

  • Ibland rinnande, svullna ögon

  • Ibland astma

I värsta fall kan den här typen av allergiska reaktioner leda till anafylaktisk chock, med symptom som blodtrycksfall, plötslig svaghet, svullnad i luftvägarna och svimning.

Undersökning

Vid en utredning av misstänkt hudallergi får du svara på ett antal frågor som rör dina symptom, tänkbara utlösande faktorer, samt om du har några besvär utöver hudsymptomen. 

Om din sjukdomshistoria tyder på en (snabb) typ I-reaktion görs vanligtvis ett pricktest där små mängder av olika allergiframkallande ämnen injiceras i huden för att se om de orsakar en reaktion. 

Talar besvären för kontakteksem, alltså en (fördröjd) typ IV-reaktion utförs en epikutantestning, även kallat lapptestning, där testremsor med allergener fästs mot huden. Testet utförs oftast på övre delen av ryggen, men även lår och armar kan användas.  

Behandling

Behandlingen består först och främst av att undvika exponering för det du är allergisk mot. Befintliga eksem kan behandlas med kortisonkräm. Oftast behövs en starkare variant som du kan få utskrivet av en läkare.

Om du bedöms ha risk för att få en svårare allergisk reaktion kan du få akutläkemedel utskrivet, som du ska ta omedelbart om du råkar komma i kontakt med ämnet.

När bör jag söka vård?

Om du har återkommande eller långvarigt eksem, klåda eller andra hudförändringar bör du kontakta vården. Du bör alltid söka vård om du har ett eksem som blivit sårigt eller vätskar, eller om du fått behandling med kortisonkräm som inte har hjälpt.

Vid kraftigare allergisk reaktion, om du till exempel svullnar upp kraftigt i ansiktet eller halsen, ska du alltid söka vård akut. Om du har svårt att andas, ring 112.

Sök vård för kontaktallergi

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för kontaktallergi

Vad kan jag göra själv?

Undvik kontakt med ämnen du reagerar på. Var även försiktig med det drabbade hudområdet. Mjukgörande krämer med aktiva substanser kan stärka hudbarriären. Om du får eksem kan du utöver behandling med kortisonkräm därför fortsätta smörja dig med mjukgörande kräm för att lindra besvären och återställa hudens smidighet. 

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du har problem med kliande utslag eller reagerar på vissa ämnen kan du höra av dig till Min Doktor. Vi gör en bedömning av dina problem och hjälper dig med behandling eller remiss för utredning. 

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2022-11-10

Faktagranskad av:

Loreto Ferrada, Specialistläkare i dermatologi och venereologi, Min Doktor