Hem > Hälsa och sjukdomar > Hudbesvär > Mjälleksem

Mjälleksem

Mjälleksem (även kallat seborroiskt eksem) orsakar rodnad, klåda och fjällning på huden, framförallt i hårbotten, i ansiktet och på bröstkorgen.

Mjälleksem kan gå över av sig själv, men också kräva långvarig behandling. Besvären brukar dock minska med stigande ålder.

Om du har symptom som kan bero på mjälleksem, är du välkommen att kontakta Min Doktor. Vi hjälper dig med bedömning och behandling.

Sök vård för mjälleksem Öppet alla dagar, dygnet runt.

Vad är mjälleksem?

Mjälleksem är en vanligt förekommande hudsjukdom, som orsakar eksem i hudområden där det finns många talgkörtlar, såsom hårbotten, ansikte och bål. Talgen som körtlarna producerar är ett slags fett som hjälper till att hålla huden fuktad och smidig. Den medicinska termen för talg är sebum. Mjälleksem kallas därför också seborroiskt eksem.

Orsaken till mjälleksem är inte helt klarlagd. Det finns dock ett antal faktorer som förknippas med sjukdomen, såsom tillväxt av jästsvampen Malassezia, som finns naturligt i hårbotten och på huden, samt överproduktion av talg från talgkörtlarna.

De vanligaste symptomen på mjälleksem är rodnad, fjällning och viss klåda i de drabbade hudområdena. Sjukdomen kan gå över av sig själv, men även vara kronisk eller återkommande och därmed kräva långvarig behandling. Besvären brukar dock avta med stigande ålder hos den drabbade.

Det är främst tonåringar i puberteten och vuxna personer som får mjälleksem. Män drabbas i högre utsträckning än kvinnor.

Vad finns det för orsaker till mjälleksem?

Det är inte helt klarlagt vad som orsakar mjälleksem. Det finns dock ett antal faktorer som förknippas med sjukdomen:

  • Kraftig tillväxt av jästsvampen Malassezia, vilket orsakar en inflammation i huden

  • Fet och oljig hud på grund av överproduktion av talg

  • Ärftlighet – risken för att drabbas ökar om en släkting har mjälleksem

  • Nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller medicinering

  • Neurologiska och psykiatriska sjukdomar såsom Parkinsons sjukdom, depression och epilepsi

Faktorer som kan bidra till eller förvärra mjälleksem är:

  • Sömnbrist och trötthet

  • Stress 

  • Hormonella förändringar (till exempel under tonåren, i samband med graviditet eller vid vissa sjukdomar) som påverkar talgproduktionen

Vilka är symptomen vid mjälleksem?

De vanligaste symptomen vid mjälleksem är avgränsade och oregelbundna hudförändringar som karakteriseras av:

  • Rodnad

  • Feta, kladdiga och gulaktiga fjäll 

  • Klåda i varierande grad

Besvären drabbar främst områden där det finns gott om talgkörtlar. Det är därför vanligt att få mjälleksem på följande ställen på kroppen:

  • Hårbotten

  • Ansiktet – framförallt runt öronen, i ögonbrynen och vid näsvingarna

  • Bålen – framförallt på bröstkorgen

  • Hudveck, såsom armhålor och ljumskar

Symptomen förvärras ofta under vinterhalvåret, då huden torkar ut och blir mer känslig. 

Du kan också drabbas av en sekundär bakterie- eller svampinfektion, om din hud blir skadad eller irriterad på grund av mjälleksem. Exempel på symptom som då kan uppstå är blåsor och varfyllda sår samt ökad rodnad, svullnad och klåda i det drabbade hudområdet.

Mjälleksem hos barn

Spädbarn och bebisar kan få en typ av mjälleksem som kallas för skorv.

Vid skorv är det vanligt med gulbruna fjäll i hårbotten och ögonbrynen. Symptom kan också förekomma på andra ställen på kroppen, framförallt i form av röda eksem i ansiktet, runt öronen, i ljumskarna och i armhålorna. Skorv brukar dock inte klia eller besvära barnet.

Skorv går oftast över av sig själv över när barnet är mellan 6 och 12 månader gammalt. Besvären kan dock komma tillbaka efter puberteten i form av mjälleksem.

Hur går undersökningen till?

Läkaren kan oftast fastställa att det rör sig om mjälleksem genom en klinisk undersökning. Det innebär att diagnosen ställs utifrån dina symptom, din sjukdomshistoria och, om det är möjligt, genom att utesluta andra orsaker till dina besvär.

Det finns ett flertal hudsjukdomar som kan ge symptom som påminner om mjälleksem, såsom psoriasis, ringorm (även kallad tinea corporis) och medaljongsjuka (även kallad pityriasis rosea). I oklara fall kan biopsi, det vill säga undersökning av vävnadsprov med mikroskop, användas för att fastställa vad du har drabbats av.

Behandling av mjälleksem

Mjälleksem kan gå över av sig själv, men vid utdragna besvär eller återkommande utbrott kan du behöva behandling med svampdödande, avfjällande eller antiinflammatoriska läkemedel. Olika läkemedel kan också behöva kombineras för bästa effekt.

Underhållsbehandling, det vill säga fortsatt behandling efter att mjälleksemet har gått över, kan också behövas för att det inte ska komma tillbaka.

När bör jag söka vård?

Du rekommenderas att söka vård om dina symptom inte går över eller om de förvärras.

Vad kan jag göra själv?

Beroende på vad som har orsakat ditt mjälleksem finns det ett par saker som kan vara bra att göra för att minska besvären.

Använd receptfria läkemedel

Efter att ha rådgjort med läkare eller farmaceut kan du använda receptfria läkemedel för att behandla mjälleksemet.

Skydda din hårbotten

Använd skonsamma hårvårdsprodukter som är anpassade för din hårtyp. 

Var också försiktig med stylingprodukter (till exempel hårspray och hårgel), då en alltför stor mängd kan orsaka klåda i hårbotten.

Använd oljefria hudvårdsprodukter

Undvik feta krämer, salvor och oljor för att inte riskera att täppa till hudens porer.

Bär löst sittande kläder

Undvik att ha mössa och bär kläder som inte sitter åt, så att huden luftas.

Vistas gärna i solen

Mjälleksem förbättras ofta av solljus. Var dock försiktig, så att du inte bränner dig.

Var extra försiktig under vintern

Du kan mildra symptomen under vinterhalvåret genom att använda krämer som återfuktar huden. Undvik också överdriven tvättning av hud och hår.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Välkommen att kontakta Min Doktor, om du har symptom som kan bero på mjälleksem. Vi hjälper dig med diagnos och behandling.

Publicerad:

2024-03-15

Senast uppdaterad:

2024-03-15

Författare:

Carl Cervin, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Loreto Ferrada, Specialistläkare i dermatologi och venereologi, Min Doktor