Artros (ledsvikt)

Allmänt om artros

Artros är en reumatisk sjukdom som påverkar lederna. Sjukdomen drabbar upp till var fjärde vuxen person i Sverige. Det är inte helt klarlagt varför man får artros, men det finns ett antal faktorer som kan öka risken för att drabbas. 

Där kroppens ben möts finns det ett tunt lager brosk som tillsammans med ledvätska fungerar som en stötdämpare. Detta ledbrosk byggs upp och bryts ner om vartannat och ser till att benen inte skaver mot varandra. 

Artros innebär att det uppstår en obalans i denna cykel av uppbyggnad och nedbrytning, vilken leder till att brosket bryts ner utan att byggas upp. Så småningom kan det skyddande brosket försvinna helt. Benändarna ligger då direkt mot varandra, vilket skapar smärta och stelhet, eftersom avsaknaden av brosk gör att de skaver mot varandra. 

Vem riskerar att få artros? 

Eftersom det inte är fastställt exakt vad som orsakar artros, går det inte heller att helt säkert säga vem som riskerar att få sjukdomen. Faktorer som långvarig överbelastning, idrottsskador, övervikt och ärftlighet anses vara de vanligaste förklaringarna till artros. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor och drabbar främst personer över 55 år, men den kan även förekomma hos yngre personer. 

Man brukar tala om primär och sekundär artros. Primär innebär att sjukdomen uppstått spontant, medan sekundär innebär att du fått artros till följd av en tidigare skada. Om du har sekundär artros, kan det ibland röra sig om en idrottsskada som inträffat många år tillbaka i tiden.

Artros kan vara ärftlig och det finns därför en ökad risk att du får sjukdomen om någon närstående släkting har artros. Förutom ärftlighet är några vanliga riskfaktorer:

• Långvarigt slitage från tung och återkommande belastning

• Långvarigt slitage på leder från övervikt och fetma 

• Muskelsvaghet och fysisk inaktivitet

• Ledskador, antingen medfödda eller förvärvade

Symptom vid artros

Tidiga tecken på artros är smärta i samband med ansträngning av leder samt en stelhetskänsla på morgonen eller vid längre stillasittande. Med tiden kan du också uppleva smärta vid vila och på natten. Lederna gör ont och kan svullna upp och så småningom kan rörligheten minska. Värken och stelheten kan dock skilja från person till person och kan även komma och gå.

Det är inte ovanligt att sjukdomen har utvecklats under flera år innan den börjar ge symptom.

Vanligt förekommande symptom vid artros är: 

• Stelhet, främst i den berörda leden

• Minskad rörlighet

• Smärtande och ömmande leder

• Svullnad

• Muskelsvaghet

• Värmekänsla

• Trötthet

Värmekänsla och trötthet är ofta tecken på en inflammation i ledbrosket.

Artros i fingrarna

Artros i fingrarna kallas fingerledsartros eller tumbasartros, om det rör sig om artros i tummen.

Fingerledsartros kännetecknas av stela och ömma fingrar. Fingrarna kan också bli knotiga. Smärtan i fingerlederna kan göra det svårt att ta i med full kraft när du ska lyfta tungt. Det är också vanligt att greppstyrkan i handen blir nedsatt. 

Artros i höften 

Artros i höften kallas höftledsartros eller coxartros och kan ge smärta och minskad rörlighet i höftleden. Symptomen utvecklas oftast under flera år och besvären kommer ofta i skov. Det är vanligt att artros utvecklas i båda höfterna, men det brukar inte ske samtidigt. 

Höftledsartros kännetecknas av smärta i ljumsken, men smärtan kan även stråla ut mot höften och knät. Stelhet och försämrad rörlighet kan göra det svårt att sitta med benen i kors och kan även leda till svårigheter med att ta på strumpor och skor. 

Om höftledsartros inte behandlas, kan symptomen utvecklas så att du även upplever:

• Smärta i höften när du står eller går

• Smärta vid vila (detta är vanligare vid långt gången artros)

• Svårigheter att gå naturligt

• Smärta i ryggen, runt knät eller i underbenet

Artros i knät

Artros i knät kallas inom vården för knäartros eller gonartros.

Knäartros kan leda till stelhet, smärta och svullna knäleder. Till följd av detta kan du uppleva smärtor när du går. Det försvagade brosket på knäts insida kan också leda till hjulbenthet, vilken i sig kan leda till snedbelastning och ökade besvär. 

Vid svårare knäartros kan du få värk även vid vila.

Det finns en ökad risk att få knäartros om du har skadat dig, är överviktig eller har svaga benmuskler.

Hur behandlar man artros?

Det går inte att bota artros och det går inte heller att stoppa utvecklingen helt. Eftersom mekanismen bakom sjukdomen ännu inte har kartlagts helt, går behandlingsprocessen i huvudsak ut på att hålla smärta och stelhet i schack samt att bibehålla så mycket rörlighet som möjligt i den drabbade leden.

Behandlingen av artros anpassas utifrån den led som är drabbad och innebär ofta vissa livsstilsförändringar i form av kontrollerad träning, viktnedgång samt medicinering för att lindra inflammation och smärta. 

Eftersom fysisk aktivitet hjälper till att bibehålla rörlighet samtidigt som den leder till ökad produktion av ledvätska, är det en av de vanligaste behandlingsmetoderna för artros. Ett anpassat träningsschema tas fram av en sjukgymnast eller en specialist inom artros. Regelbunden sjukgymnastik kan göra stor skillnad och förbättra livskvaliteten.

För att lindra smärta och inflammation används ofta receptfria läkemedel. Glukosamin är ett preparat som kan påverka brosket i lederna. Det används oftast för att lindra lätt till måttlig artros och finns att köpa receptfritt på apoteket. 

I mer ovanliga fall, när artrosen är långt gången, kan den drabbade leden behöva opereras. Beroende på var artrosen sitter, hur omfattande skadorna är samt din ålder, kan olika kirurgiska ingrepp bli aktuella, till exempel att ersätta leden med en protes eller att justera benens position i förhållande till varandra. 

Om du har mycket ont i en led och den plötsligt svullnar och blir röd, ska du alltid söka vård akut.

Vad kan jag göra själv?

En vanlig missuppfattning är att du inte ska träna om du lider av artros. Träning och fysisk aktivitet är faktiskt bland de viktigaste sakerna du kan göra för att lindra besvär med artros. Det är inte farligt med lite smärta i samband med träning, men du bör inte anstränga dig mer än att svullnad och ökad värk återgår till normala nivåer inom 24 timmar. 

Tänk på att det kan ta tid innan du känner av resultaten. Vanligtvis krävs det kontinuerlig träning 2-3 gånger i veckan under 2-3 månader innan effekten märks. 

Om du är överviktig, är en av de viktigaste åtgärderna du kan göra att gå ner i vikt. Även en liten viktminskning hjälper. 

Vid artros i fingrar och händer kan det vara svårt att genomföra vissa vardagssysslor. Använd i så fall hjälpmedel som underlättar vardagen. Det finns idag hjälpmedel för att öppna förpackningar och hålla i saker. Det finns också stödförband och bandage som kan underlätta träning.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du har artros, är du välkommen att höra av dig till Min Doktor. Vi ser till att du får rätt hjälp.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2024-01-22

Faktagranskad av:

Henrik Kangro, Medicinskt ledningsansvarig läkare, Min Doktor