Menstruationsrubbning

Vad är menstruationsrubbning?

När din mens avviker på något sätt kallas det för en mensrubbning. Mensen kan till exempel vara rikligare i mängd, komma oregelbundet, pågå onormalt länge eller inte komma alls.

Menscykeln är i genomsnitt 28 dagar lång, det vill säga, det är 28 dagar från mensens första dag till första dagen av nästa mens, men intervallet varierar från person till person. Alltifrån 21 till 35 dagar räknas som normalt. 

Vanligen är blödningsmängden under en menstruation 80 ml eller mindre. Blödningsmängden kan vara svår att mäta, så ofta brukar en uppskattning göras utifrån hur ofta du behöver byta mensskydd. Mensblödningen brukar pågå i 3 till 8 dagar.

Symptom vid menstruationsrubbning

Menstruationsrubbningar kan yttra sig på olika sätt. I många fall handlar det inte om någon faktisk rubbning - en del kvinnor har oregelbunden mens, och utebliven mens någon enstaka gång behöver sällan utredas. För att komma underfund med om en mensrubbning föreligger eller ej, behöver man väga in hur ditt vanliga blödningsmönster ser ut, vilken ålder du är i, om du har passerat klimakteriet och så vidare. Beroende på vilken typ av mensrubbning det är frågan om kan det samtidigt finnas andra symptom, som till exempel smärta.

Rikliga menstruationer

Om du blöder mer än 80 ml klassas det som riklig mens (menorragi). Riklig mens kan både innebära att du får nattsömnen störd av att behöva gå upp och byta mensskydd ofta, samt leda till järnbrist och anemi. Rikliga menstruationer kan även vara långvariga.

Om du har riklig mens kan det märkas på följande sätt:

• Du blöder igenom mensskyddet

• Du behöver byta mensskydd ofta, kanske flera gånger i timmen och en eller flera gånger nattetid

• Du kan ha mycket levrat blod/blodklumpar i mensen

• Menstruationen kan pågå i mer än 7 dagar (men behöver inte göra det)

• Du känner dig trött och svag på grund av blodbrist

Riklig, oregelbunden menstruation

Om du har fått oregelbundna menstruationer som dessutom är rikliga kan det yttra sig som att du "hoppar" över en menstruation och nästa gång får en riklig mens som pågår länge. Det här blödningsmönstret förekommer bland annat i puberteten och övergångsåldern på grund av svängningar i hormonnivåerna, men det kan också ha andra orsaker och inträffa i andra åldrar.

Utebliven mens

Uteblivna menstruationer kallas även för amenorré. Amenorré delas in i primär (när du är 16 år eller äldre, men aldrig har haft mens) och sekundär (när du tidigare har haft mens). Om det har gått mer än 3 till 6 månader sedan du senast hade mens klassas det som amenorré.

Beroende på vad den underliggande orsaken är kan du samtidigt ha andra symptom, som till exempel:

• värmevallningar

• svettningar

• ökad kroppsbehåring

• övervikt

Det är också vanligt att inte ha några andra symptom än den uteblivna mensen.

Glesa menstruationer

Om din menscykel är längre än 35 dagar men kortare än 3 månader kallas det för glesa menstruationer (oligomenorré). Precis som vid utebliven mens kan du även ha symptom som värmevallningar eller ökad kroppsbehåring.

Mellanblödningar

Blödningar som inträffar mellan menstruationer räknas som mellanblödningar. Till skillnad från den sparsamma blödning som en del kvinnor har vid ägglossning, har mellanblödningar ett oregelbundet mönster. Här hittar du mer läsning om orsaker och behandling vid olika typer av mellanblödningar.

Orsaker till menstruationsrubbning

Mensrubbningar kan bero på sådant som sker i livmodern, äggstockarna eller andra delar av kroppen. Det kan också vara en följd av läkemedelsbehandling - alltifrån hormonbehandlingar, som till exempel P-piller, till psykofarmaka och blodförtunnande medel.

Orsaker till riklig mens:

• Myom (godartad nybildning i livmoderns muskulatur)

• Adenomyos (inväxt av livmoderslemhinna i livmoderns vägg, förekommer ofta tillsammans med endometrios)

• Polyper (godartade utväxter) i livmoderslemhinnan

• Koagulationsrubbningar, när blodet har svårare att levra sig. Det kan bero på till exempel leversjukdom, behandling med blodförtunnande läkemedel eller ärftliga faktorer.

• Underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos)

• Kopparspiral

Ibland hittas ingen underliggande orsak, och då kallas det för idiopatisk menorragi.

Orsaker till riklig och oregelbunden mens:

• Uteblivna ägglossningar i samband med puberteten och klimakteriet.

• Adenomyos

• Koagulationsrubbning

Orsaker till glesa eller uteblivna menstruationer:

• Stress

• Hård träning

• Viktnedgång, näringsbrist

• Graviditet

• Polycystiskt ovariesyndrom, PCOS

• Minskad funktion i äggstockarna (förekommer bland annat i klimakteriet och förklimakteriet)

• Sköldkörtelsjukdom

• Vissa läkemedel

Undersökning och behandling

Vid en utredning av menstruationsrubbning kan du få svara på frågor om dina kostvanor, träningsvanor och BMI, om du nyligen har gått upp eller ner i vikt, eller har fått mer kroppshår. Du får berätta om du tar några särskilda läkemedel eller naturläkemedel, samt om du har lagt märke till några andra symptom. Sedan tar läkaren beslut om hur den fortsatta utredningen ska se ut. Du kan få lämna blodprover för analys av blodvärde och hormonnivåer, eller göra ett graviditetstest. Du kan också få göra en gynekologisk undersökning.

Olika tillstånd behandlas på olika sätt. Om det finns en underliggande orsak som har gett symptom i form av mensrubbningar så behandlas först och främst det tillståndet. Många typer av mensrubbning behandlas med olika hormonpreparat. Preventivmedel med hormoner kan göra att mensen blir mer regelbunden. Den kan också försvinna helt, beroende på preparat och behandling. Några exempel på sådana hormonpreparat är p-piller, hormonspiral, p-plåster och p-ring. Rikliga blödningar kan minska med hjälp av läkemedlet tranexamsyra. Ibland behövs en operation.

När bör jag söka vård?

Om du har återkommande eller långvariga problem med mensen bör du söka vård. Ifall du har långvarig mens, som inte upphör med tranexamsyra, kan du också få hjälp av vården.

Vad kan jag göra själv?

Genom att hålla koll på din normala menscykel blir det lättare att upptäcka avvikelser. Då kan du dessutom enklare upptäcka samband mellan menstruationsstörningar, humör och livshändelser.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Välkommen att kontakta Min Doktor om du misstänker att du har en menstruationsrubbning. Vi kan hjälpa dig med en bedömning och vidare utredning. Om vår läkare anser att du behöver undersökas fysiskt, till exempel av en gynekolog, kan du bli hänvisad vidare.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2023-11-15

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Therese Sok, Legitimerad barnmorska, Min Doktor